Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Näthatet flyttade ut på Medborgarplatsen

Som en reaktion mot manifestationen som hålls för att stoppa utvisningarna till Afghanistan arrangerar Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige” en motdemonstration. Gruppen vill visa att de inte accepterar ”ockupationen” av Medborgarplatsen och ett hundratal personer sluter upp.
Som en reaktion mot manifestationen som hålls för att stoppa utvisningarna till Afghanistan arrangerar Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige” en motdemonstration. Gruppen vill visa att de inte accepterar ”ockupationen” av Medborgarplatsen och ett hundratal personer sluter upp. Foto: Beatrice Lundborg

○ Den högerextrema attacken på de afghanska demonstranterna utlöste en våg av sympatier, men blev också startskottet för motaktioner från dem som kallar sig ”realister”.

○ Det ledde fram till att ett hundratal människor stod mitt i Stockholm och skanderade ”ut med packet” och ”inga afghaner på våra gator” en lördag i augusti.

○ DN har granskat hur kommentarsfältet plötsligt flyttade ut på Medborgarplatsen.

Den 6:e augusti sätter sig tio afghanska ungdomar på Mynttorget. De inleder en protest mot utvisningar till Afghanistan som trots sommarstiltjen är relativt obevakad av media. En text från TT publiceras brett:

Ett hundratal ensamkommande asylsökande ungdomar sittstrejkar på Mynttorget intill riksdagshuset i Stockholm. De kräver att Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik stoppar utvisningar till Afghanistan.

Ett fåtal nyhetsmedier besöker själva platsen. Det är först när demonstranterna angrips av högerextrema Nordisk ungdom med ett brinnande föremål den 8 augusti som protesten får stor uppmärksamhet.

• • •

Dagen efter sluter fler människor upp kring de afghanska ungdomarna. De tågar tillsammans till Medborgarplatsen och slår läger vid Medborgarhusets trappor.

I Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige” blir tonen allt mer hetsig.

Läs mer: ”Det räcker inte att visa sitt stöd – man måste göra något”

Gruppen, som har drygt 170.000 medlemmar, startades i sympati med den kontroversiella polisen Peter Springare, men säger sig nu vilja ”avslöja politikers flathet mot den allt mer misslyckade integrationen”.

Ett filmklipp från attacken på Mynttorget, som publiceras på gruppens Facebooksida, leder till hätsk diskussion:

Tänker ta tillbaka vårt land, vilka hänger med? frågar en man.

Ord till handling? Planera något. Motdemonstration, olaglig med. Det finns ju på film att det inte stoppas, får han till svar.

Kommentarstrådarna är långa och hatiska.

Skicka hem packet!

Kasta ut dem!

Ska vi utrota dom? Japp.

Vi ska bara vara svenskar i Sverige.

Snart är det fullt krig i bananrepubliken Sverige!

Jag var där med Nordisk ungdom och protesterade, varför sitter ni fortfarande på Facebook utan att göra något?

Ut med skäggbarnen!

Dags att ta tillbaka Sverige med våld.

• • •

Cattis (som inte vill framträda med sitt efternamn), är administratör för ”Stå upp för Sverige”. Hon följer rapporteringen om demonstrationen och blir allt mer upprörd, berättar hon för DN.

– De asylsökande afghanerna har ockuperat trappan, eftersom deras tillstånd löper ut efter klockan 22 varje dag. Då kände jag ”vad kan vi göra för att visa Polismyndigheten, de sociala myndigheterna och resten av befolkningen att vi inte accepterar att vi bryter mot våra lagar och förordningar i det här landet?”.

Hon skapar evenemanget ”Sammankomst på Medborgarplatsen”, för att kolla intresset.

Gensvaret är över förväntan.

Motaktionen ska ske lördagen den 19 augusti. Dagarna innan skriver Cattis att hon hoppas att många dyker upp även om de inte har anmält sig. ”Det har delats i många grupper och på privata sidor”, skriver hon och hänvisar till flera olika främlingsfientliga och högerextrema nätplattformar.

I kommunikationen med medlemmarna i ”Stå upp för Sverige” är Cattis noga med att kalla protesten för ”sammankomst”. Något demonstrationstillstånd har de inte, och det behövs heller inte eftersom de bara ska fika, menar Cattis.

Ryktet om motaktionen når snabbt till de afghanska ungdomarna på Medborgarplatsen.

– Rasister och nazister ska komma hit på lördag, har vi hört. Vi känner oss otrygga, men vi är inte rädda, säger en av ungdomarna ett par dagar innan.

In i det sista försöker medlemmar i ”Stå upp för Sverige” mobilisera:

Gå man ur huse, alla demokrativänner och visa att vi inte tolererar dessa arroganta asylbedragare och deras sinnesslöa supporters vidriga beteende! (....) Backa Sverige! Backa Stockholm! Ut med samtliga dessa kriminella kravmaskiner! Detta är ingen strejk, det är en invasion och vi ska stoppa den! skriver en kvinna timmarna innan.

Taktiken för sammankomsten diskuteras för öppen ridå i nätgruppen.

Vi tar med flaggor men skall vi vara tysta eller skandera ”go home” eller liknande? Ramsor behöver förberedas!” skriver en man i gruppen tidigt på lördagsmorgonen.

Vi ska vara tysta, svarar Cattis.

Förslag på ramsa ’’inga afghaner på våra gator’’, skriver en annan man i samma tråd.

Vi ska vara tysta, upprepar Cattis och signerar sitt inlägg med //admin.

Hon säger också nej till idéer om att ha med skyltar: ”det här är ingen demonstration”.

Att vara tyst är bästa demon svårt för motståndarna att kasta skit då även om de kommer att göra det ändå. Och media också var så säkra, skriver en kvinna i tråden och önskar lycka till inför dagen.

• • •

Den 19 augusti kommer tusentals människor till Medborgarplatsen för att stötta de afghanska ungdomarna på uppmaning av det antifascistiska nätverket ”Kämpa STHLM”. Mitt på torget har dessutom Hammarby handboll en familjefest, som de beviljats tillstånd för och som är planerad sedan länge.

Foto: Beatrice Lundborg

Tusentals människor samlades på Medborgarplatsen för att visa de utvisningshotade afghanerna sitt stöd. Foto: Beatrice Lundborg

Motdemonstranterna är ett hundratal. Enligt Cattis är det ”vanliga människor som tycker att Sverige är på väg åt helvete”.

Men förutom medlemmar i ”Stå upp för Sverige” finns också svenska högerextremister, som bara en vecka tidigare deltagit i den högerextrema demonstrationen ”Unite the right” i Charlottesville, på Medborgarplatsen. Likaså medlemmar i mc-gänget Balder Cruisers, som delvis består av personer från det nedlagda högerextrema medborgargardet Soldiers of Odin, och företrädare för högerextrema alternativmedier.

Foto: Jesper Jäger-ÄrlestadAtt politiska aktioner organiseras kring specifika frågor, och inte organisationer eller politiska partier, är en utveckling som började på 90-talet, enligt Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet.

– Tidigare har människor kanske avstått från att delta eftersom de inte velat bli förknippade med ett visst parti, även om de hållit med om sakfrågan. Därför började man i stället organisera kring specifika frågor. Om individer utlyser demonstrationer och markerar ”vi tillhör ingen sektor” utan att frågan är det väsentliga, har de en chans att locka fler människor. Det är en strategi som högern har kopierat från vänstern, och som började med antiglobaliseringsprotesterna. Det öppnar upp ett mycket bredare fält, säger hon.

Det har blivit allt vanligare att organisera aktioner via sociala medier, men det är inte alltid man har lyckats få sympatisörerna ut på gatan även om intresset varit stort på nätet:

– Det är för tidigt att säga om det här är en trend som står i sig, att de mobiliserar på gatan också, säger Heléne Lööw.

Foto: David Lagerlöf/Expo Medan Balder Cruisers annonserat sin närvaro redan i ”Stå upp för Sverige”-gruppen, såg den nordiska alternativhögern nog främst sin chans att få ut sitt budskap, tror Jonathan Leman, researcher på stiftelsen Expo.

– Demonstrationerna har en lösare struktur nu. En gång kan det vara en admin från Stå upp för Sverige som organiserar, en annan dag kan det vara någon annan som försöker. Det är en friare marknad för demonstrationerna. ”Organiseringen som finns i landskapet mellan blåsippan och hakkorset”, brukar jag säga.

Polisen tilldelar ”Stå upp för Sverige” ett hörn av Medborgarplatsen, men gruppen söker konfrontation. Den stoppas av polisen när de försöker ta sig fram till de afghanska ungdomarna vid Medborgarhusets trappor.

Då slutar sammankomsten att vara tyst:

De ska ut ur landet, jävla parasiter! ropar deltagarna längst fram och vill att polisen ska släppa förbi dem det här är vårt torg.

Hoppas ni blir våldtagna som djur! vrålar en kvinna.

Ut med packet! Inga afghaner på våra gator! Gruppen skanderar tillsammans. Gruppadministratören Cattis står mitt bland dem.

Liknande uttryck har länge figurerat i ”Stå upp för Sveriges” Facebooksida. Att de flyttade ut och gjorde Medborgarplatsen till ett slags omodererat kommentarsfält är ett exempel på hur miljön i sociala medier bidrar till en normativ förskjutning i samhället, enligt Mattias Wahlström, docent i sociologi vid Göteborgs universitet som forskar på högerextrema grupper i sociala medier.

– Det språkbruk som etablerats och normaliserats inom en diskussionsgrupp kan leta sig ut i offentligheten när samma grupp mobiliserar en protest. Det handlar om att man kan pröva ett uttryck i en grupp och om man sen känner sig trygg med att man befinner sig i den gruppen på gatan kan man upprepa det där. Människor i grupp gör saker man inte skulle våga göra ensam, det är inget nytt. Har man snackat ihop sig innan vet man vilka man har runt sig och då kan man få ett försprång i den typen av bekräftelse som annars kräver konflikteskalering, säger Mattias Wahlström.

Andra normer. Det handlar om att man kan pröva ett uttryck i en grupp och om man sen känner sig trygg med att man befinner sig i den gruppen på gatan kan man upprepa det där.

Han har jobbat en del med polisen och berättar att polisingripanden ofta kan vara något som gör att folk går samman och tar till en grövre retorik.

– Att ställa sig i tunnelbanan och skrika samma saker skulle för de allra flesta framkalla en oerhörd skam. Man vet vad som gäller offentligt. Men det här blir ett exempel på när man har en egen mindre offentlighet som man har skapat på ett socialt medium. Där har man grundat andra normer för vad som är okej att säga och det blir ett skydd när man befinner sig på ett torg även där andra hör en. Man är inte anonym för varandra, men du blir ändå lite anonym för omvärlden, för det är inte bara din röst som hörs.

• • •

”Stå upp för Sveriges” administratör Cattis vill inte träffa DN för en intervju, men berättar om sitt engagemang i gruppen över telefon.

Hon berättar att hon är förvånad över att det blev ”sådan uppslutning på så kort tid”.

– Det kändes bra men efteråt var jag jäkligt utmattad, det krävde mycket energi av mig, säger Cattis, som är sjukskriven sedan tidigare.

Hon återkommer flera gånger till att ”folk inte är lika inför lagen”.

– Jag har fått höra från flera gruppmedlemmar att afghaner rökt cannabis medan polisen stått med armarna i kors och tittat på.

– Hade jag ockuperat trappan med ett gäng pensionärer för att sprida buskapet om högre pension – då hade vi blivit bortkörda därifrån. Tror du att pensionärer skulle få högre pension om de satt på trappan och gjorde handhjärtan? Det tror inte jag. Det är skillnaden på medborgare och medborgare. Det är så det fungerar i det här landet och det har vi sett bevis på flera gånger.

Varför är du säker på att pensionärer skulle bli bortkörda?

– Jag märker hur asylpolitiken fungerar i Sverige. Den är åt helvete skulle jag vilja säga.

Hon beskriver sig själv som ”realist”.

– Jag och många med mig ser samhället som det är, men det gör inte politikerna. De lyssnar inte. Man blir ifrågasatt för sina politiska åsikter. Du får inte ha en politisk åsikt, utan du ska tycka och tiga. Det känns inte som att vi lever i en demokrati längre.

Vad är det som du menar att du ser, som inte politikerna ser?

– Jag ser massinvandringen, gränskontroller, id-kontroller. Det finns så mycket som jag känner att vi måste bli bättre på. Polisens situation i landet är åt helvete, de har alldeles för låga löner och vill inte ens jobba som poliser i dag. Det finns jättemycket. Varför går man inte in i de segregerade områdena och tar tag i problemen? Blåljuspersonal vågar inte gå in i vissa områden för att de blir attackerade med brandbomber och stenar.

Cattis pratar om IS-sympatisörer och om en säkerhetspolis som inte gör någonting. Hon är rädd för sina barns och barnbarns framtid.

– De kommer hit för att Sverige är ett bidragsland, för att alla vet att i Sverige får man hjälp och här ställer man inga krav. Jag vet att detta kommer att vinklas till att jag blir rasist men jag tycker att om man ska hjälpa så ska man hjälpa på plats, kvinnor och barn som finns i flyktinglägren, där ska vi lägga energin. Ta av skygglapparna och se vad som händer här. Så känner jag. Ursäkta men jag blir jätteupprörd.

Hon har haft åsikterna länge, men det är först i år som hon börjat lufta dem, berättar Cattis. Först med nära vänner, men ganska snabbt även på internet. Hon gick med i ”Stå upp för Springare”, förlagan till ”Stå upp för Sverige”, kort efter att gruppen skapades.

– Det kände skönt att kunna prata med människor som inte kastar rasistkortet i ansiktet på dig. Jag var ihop med en kille förut som var värsta vänstern, så du förstår vilka konflikter det var.

Hon fick efter en tid rollen som moderator och gjordes nyligen också till administratör för ”Stå upp för Sverige”.

– Jag var inte speciellt aktiv i gruppen i början, utan gick ibland in och lajkade inlägg. Men det hände något med mig när jag blev administratör, det var väl det, jag växte med rollen. När jag kände att andra vågade prata då vågade jag också.

Cattis säger till DN hon inte är helt övertygad om att det var den egna gruppen som började skandera grova ramsor, utan menar att det kan röra sig om sabotage från meningsmotståndare:

– Vänstern är väldigt bra på att infiltrera: var det de som började skandera och så plockades det upp av oss?

– Jag märkte att det var någon som började skandera och då hakade alla på kändes det som. Vi ska inte sjunka till deras nivå och det gjorde vi.

• • •

Peter Ågren, lokalpolisområdeschef Södermalm och kommenderingschef under demonstrationerna, säger att anledningen till att de afghanska demonstranterna tillåts vara kvar över natten är att det grundlagsskyddade demonstrationsfrihet trumfar ordningslagen, som innebär att allmänna sammankomster kräver tillstånd.

– Om man ska upplösa en allmän sammankomst så ska det föreligga fara för allmänheten eller deltagarna. Jag måste titta på vad lagen säger, inte sociala medier. Det är sällan det finns tung juridisk kompetens där, säger Peter Ågren.

– Jag kan tycka att det finns en påfallande låg allmänkunskap hos medborgarna och en låg respekt för de lagar som ger tillfälle för alla människor att framföra sina åsikter.

Han slår ifrån sig kritiken om särbehandling:

– Vi har behandlat demonstranterna och motdemonstranterna på precis samma sätt. De som demonstrerar på natten får vara kvar ändå eftersom de omfattas av ett grundlagsskydd. Och de som kom och motdemonstrerade på lördagen utan tillstånd fick också vara kvar på grund av grundlagen. Det handlar om två olaga demonstrationer som båda fick genomföras. De enda jag tycker synd om här är Hammarby handboll, som gjorde allt rätt och som blev störda.

Enligt Peter Ågren var kommenderingsledningens order att ingripa vid misstänkta brott.

– Jag kan inte tänka mig att en endaste polis har låtit bli att ingripa om någon suttit och rökt cannabis inne på demonstrationsområdet. Vi har ju också flera misstänkta.

Däremot gjordes inga slumpmässiga inre utlänningskontroller, utan endast i samband med brottsmisstanke:

– Vi går inte på folk bara för att de ser utländska ut. Men kontroller har bevisligen gjorts eftersom en person har överförts till Danmark efter en sådan.

• • •

På Facebook laddar ”Stå upp för Sverige” nu för en ”patriotisk” demonstration den 2 september.

Detta medan nya obekräftade rykten om afghanerna på Medborgarplatsen sprids i gruppen.

En man berättar i ett inlägg om hur han i lördags blev misshandlad av en ensamkommande i närheten av torget, när han räddade en ung kvinna som enligt honom höll på att bli ”söndertafsad” av gänget.

Inom 13 timmar har bilden på mannens ansiktsskador och tillhörande text gillats av nära 8.000 personer och fått nästan 1.000 kommentarer, många öppet rasistiska.

Polisen har ingen kännedom om den aktuella händelsen.

Foto i text: Jesper Jäger-Ärlestad, David Lagerlöf/Expo

Fakta. Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige”
  • Gruppen har drygt 170.000 medlemmar på Facebook.
  • Den bildades först som en stödgrupp för den uppmärksammade polisen Peter Springare och hette då ”Stå upp för Peter Springare”. Sedan Springare själv i ett inlägg tagit avstånd från gruppen som han anser ”manifesterar främlingsfientliga, rasistiska och andra nedvärderande uttalanden...” bytte gruppen namn, flera gånger. Först till ”Stå upp för sanningen”, sedan till ”Stå upp för sanningen som är relativ” och därefter till ”#jagärsåjävlatrött” innan namnet landade i ”Stå upp för Sverige”.
Fakta.

Misstänkta brott som polisen tror har koppling till Ung i Sveriges demonstration:

10 narkotikabrott (misstänkt finns i samtliga fall).

Brott mot ordningslagen, hittills vid 8 tillfällen eftersom tillstånd saknas nattetid (misstänkt har redovisats till åklagaren, men åklagaren har skrivit av ärendet).

Antalet misstänkta personer över 18 år är 4 stycken.

2 efterlysta personer har anträffats. Den ene var efterlyst enligt Lag om vård av unga och har förts tillbaka dit hen kom ifrån. Den andre personen var efterlyst då personen skulle föras över till Danmark enligt Dublinförordningen. Det innebär att det är Danmark som i dennes fall är ansvarig för asylprocessen.

Totalt har nio personer frihetsberövats, men alla har släppts.

Misstänkta brott som polisen tror har koppling till motdemonstrationer mot Ung i Sverige:

4 fall av misshandel, som utreds av hatbrottsgruppen (misstänkt finns).

1 brott mot knivlagen (misstänkt finns).

1 brott mot ordningslagen.

1 olaga hot samt ofredande (misstänkt finns).

1 hets mot folkgrupp (misstänkt finns).

1 skadegörelse (misstänkt finns).

Källa: Polisen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.