På måndag får Karolinska och Stockholms läns landsting överta nyckeln till forskningsbyggnaden Bioclinicum. Den toppmoderna byggnaden som ingår i NKS-projektet blir 300 miljoner kronor dyrare än beräknat.
Det luktar nytt i de ljusa lokalerna, och möblerna, fåtöljer beställda från Italien, är fortfarande inklädda i plast, ett fåtal dagar innan forskningsbyggnaden Bioclinicum ska invigas under högtidliga former av bland andra sjukhusdirektör Melvin Samsom.
Forskningsbyggnaden, som ingår i NKS-projektet, ska samla 800 forskare från KI, Karolinska och KTH. Här ska även Karolinska universitetssjukhuset rent fysiskt bindas med KI, genom en luftbro som ännu bara är synlig genom en plywood-skiva i väggen på KI:s forskningsbyggnad Biomedicum mittemot.
– På det här sättet kan vi bilda ett kluster så att vi samlar ihop en stor del av forskningsverksamheten i detta hus. Här kommer också att finnas ett centrum med forskning kopplad till medicinteknik, cancerforskning och forskning på life science-området, säger Peter Carpelan (M), landstingsråd med ansvar för forskning.
– Förhoppningen är att Sverige ska ligga i framkant på life-science-området, säger Peter Carpelan.
Men byggnaden dras både med förseningar och fördyringar. Byggnaden som budgeterats till 2,1 miljarder kronor kommer i stället att kosta 2,4 miljarder. För kostnadsökningarna har det tecknats fyra olika tilläggsavtal. Som DN berättat ingår 170 tilläggsavtal i NKS-projektet, för sena beställningar och ombyggnationer på sammanlagt 1,64 miljarder kronor. Dessa utförs av projektbolaget Swedish Hospital Partners, SHP.
– Huset är klart tre månader senare än planerat. Det beror bland annat på att det blev bestämt i ett sent skede att det ska bedrivas klinisk forskning på patienter, vilket kräver anpassning av lokalerna, säger Paul Lindquist (M), landstingsråd med ansvar för fastighetsfrågor.
Man kan säga att vi köpte en bil utan takbox, och så köpte vi takboxen efteråt för att inte köpa fel takbox.
Dessutom överklagades en upphandling av labbutrustning. Anpassning av lokalerna har kostat 90 miljoner kronor varav 15 miljoner kronor är en avgift för förseningen. Enbart för inredning av forskningsmiljöerna, som gjordes i ett sent skede, har det tillkommit kostnader på 181 miljoner kronor, som ligger i ett tilläggsavtal.
– Det har att göra med att man ville bestämma inredningen i ett senare skede, när man visste vilken forskning som skulle flytta in, säger Paul Lindquist.
– Man kan säga att vi köpte en bil utan takbox, och så köpte vi takboxen efteråt för att inte köpa fel takbox, säger Paul Lindquist.
Är det ett bra sätt att planera?
– KI visste inte 2010 vilken forskning som skulle flytta in. Därför var det helt rätt att vänta, säger Paul Lindquist.
Läs mer: Finanslandstingsrådet: Alla kostnader som går att sänka ska sänkas