Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-04 05:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/notan-for-vardskulden-bedoms-landa-pa-tva-miljarder/

STHLM

Notan för vårdskulden bedöms landa på två miljarder

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).
Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L). Foto: Linus Svensson/TT

Det kommer att ta lång att beta av den så kallade vårdskulden i form av uppskjutna operationer och inställd vård. En vårdskuld som nu också har en prislapp och som uppskattas till 1,5-2 miljarder kronor, enligt Region Stockholm. 

– Efterarbetet av pandemin kommer att vara tungt, säger sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L). 

I september väntas Stockholms sjukvård fungera som vanligt. Det uppgav sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) på en presskonferens på tisdagen. 

– Den bedömning som förvaltningen gör är att i september kan vi komma upp i normal produktion. Då är sommaren över, och vi hoppas att den här nedgången av vårdbehov på sjukhusen ska ha fortsatt, säger Anna Starbrink, som samtidigt understryker att pressen på regionens sjukvård är fortsatt stor. 

– Vi är fortfarande mitt i den här pandemin. Det är många som vårdas på våra sjukhus. Och sjukdomen sprids fortfarande och det är viktigt att stanna hemma om vi är sjuka, säger sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink. 

Hon pekade också på att regionen, som drabbats hårt under pandemin, den senaste tiden sett en utplaning när det gäller antalet patienter som måste läggas in för covid-19, och att antalet sjukdomsfall inte längre sjunker lika tydligt. 

Ändå är det, enligt regionrådet, dags att planera för tiden efter covid-19, eller i alla fall för hur den vanliga vården ska kunna börja fungera som vanligt. Och den stora omställningen som sjukvården gjort för att klara det akuta läget lämnar en stor vårdskuld efter sig, i form av besök, behandlingar och operationer som inte kunnat utföras under pandemin. Exempelvis gick operationerna i regionen ner med 35 procent, och i april med 54 procent. 

Samtidigt har det skett en tillbakagång i stockholmarnas vårdbesök, i både primärvård och specialistsjukvården under samma tidsperiod då även screeningverksamheten inom bland annat bröstcancer och livmoderhalscancer tillfälligt legat nere. 

Därför väntas det finnas ett uppdämt vårdbehov som kommer att visa sig när sjukvården långsamt återvänder till det normala, och allmänheten börjar söka vård som vanligt. Screeningverksamheten återupptas nu successivt, och från den 22 juni återupptar Folktandvården sin verksamhet.  

– När man betar av vårdskulden, så måste det ske enligt medicinska prioriteringar - att den som har störst behov har vård först, säger Starbrink och fortsätter: 

– Jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid. Det kommer inte att vara avklarat på ett år eller så, utan det kommer att påverka oss i Stockholm under lång tid framöver. Det är så stora volymer och vårbehoven ökar dessutom hela tiden, säger Anna Starbrink. 

Pandemin får också effekter på regionens ekonomi som redan är ansträngd, och enligt den blågröna majoriteten har regionens beräknade överskott på 311 miljoner kronor nu vänts till ett prognosticerat underskott på 3,3 miljarder för 2020, som en effekt av bland annat ökade kostnader för vården och minskade intäkter för kollektivtrafiken. Regeringen har tidigare lovat ge regionerna full kostnadstäckning för de merkostnader i sjukvården som kan kopplas till covid-19

– Vi hoppas ju och tror att staten kommer att ge oss full ersättning för de merkostnader som pandemin medför. Men om vi inte får det och vi ser att skatteintäkterna minskar, då har vi ett jätteproblem. 

Som en effekt står det nu klart att förlossningsenheten på S:t Görans sjukhus som försenats i flera omgångar och med planerat öppning 2022, åter skjuts på framtiden på obestämd tid.

– Den kommer inte att starta 2022, och vi vet inte när. Det kommer vi att jobba vidare med under hösten. 

Enligt Anna Starbrink är det inte enbart av ekonomiska skäl som öppnandet nu skjuts upp. Starbrink pekar på att förlossningsprognosen förutspår färre födslar än man tidigare trott. 

– Men sedan är det även så, att hela förberedelsearbetet för förlossningen skulle ha gjorts nu – när vi har fullt upp med corona, säger Anna Starbrink. 

Från den socialdemokratiska oppositionen riktas kritik mot att den efterfrågade förlossningsenheten försenas ännu en gång. 

– Vårdskulden har byggts upp under lång tid – oavsett pandemin – bland annat i form av för få öppna vårdplatser. När förlossningsenheten försenas igen handlar det om dålig planering och en strukturell misskötsel av stockholmarnas vård, säger Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd. 

Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Jonas Lindberg anser  att sjukhusen och vårdcentralerna hade orealistiska budgetar redan innan covid-19. 

– Nu är de ännu mer orealistiska för att klara av vårdskulden. Om Anna Starbrink är mån om att vårdskulden ska kunna hanteras kan hon börja med att häva varsel och besparingskrav på våra sjukhus. Vi måste ha resurser för att bemanna fler vårdplatser, säger Jonas Lindberg och fortsätter: 

– Och menar hon allvar med att vårdskulden ska betas av så kan den styrande koalitionen omgående införa klausuler i alla vårdavtal med privata vårdgivare för att särskilda VIP-köer för dem med privata sjukvårdsförsäkringar ska upphöra.  

Läs mer: 82-åriga Ainos tarmoperation ställdes in – blev ett offer för vårdskulden 

Läs mer: 2.000 personer kallas till antikroppstest i Rinkeby-Kista 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt