Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Nu ska alla barn lära sig att programmera

Bara två av Stockholms stads grundskolor har programmering på schemat för en majoritet av eleverna – och det är stora skillnader mellan stadsdelarna. Men från nästa höst ska minsta nybörjare bli digitalt kompetent.

– Ni har fått ett uppdrag av mig: att göra ett spel som heter Cirklarnas krig. Ni själva är en blå spelare, som ni styr. Hur gör ni det? säger läraren Yvonne Littbrand.

Alla nio- och tioåringar i klassrummet räcker upp handen. Tredjeklassen i Sjöstadsskolan började med projektet för några veckor sedan.

Läs mer: Surfplattor har slagit igenom hos småbarn

– Med muspekaren, säger de.

Eleverna gör kloner som de genom programmering får att uppföra sig på ett visst sätt. Blå, röda, gröna och genomskinliga cirklar rör sig över dataskärmarna.

– Jag kan skapa en klon av mig själv och när den har gjort sitt jobb kan den radera sig, säger Yvonne Littbrand.

Sjöstadsskolan är en bra bit på väg med den digitala kompetensen. De flesta elever programmerar på schemalagd skoltid.

Men det är de ganska ensamma om. Endast två skolor erbjuder programmering för flertalet av sina elever medan 41 av 129 skolor säger att de inte erbjuder någon programmering alls inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Stockholms stads kartläggning visar också på stora skillnader mellan skolor och stadsdelar. Norrmalm är den stadsdel där flest skolor använder sig av programmering i undervisningen – medan Älvsjö finns i andra ändan av skalan.

Foto: Thomas Karlsson– Det finns eldsjälar och pionjärer som har kommit långt, men det ser väldigt olika ut. Vi måste se sanningen i vitögat och kartläggningen visar att det är helt nödvändigt att ta ett samlat grepp, säger skolborgarrådet Olle Burell (S) (bilden).

Med början hösten 2018 ska programmering finnas med i matematikundervisningen från årskurs 1. Fritidshem och fritidsklubbar får fem miljoner kronor till digital kompetens redan i år.

Alla rektorer ska gå en baskurs i programmering och alla lärare från förskola till gymnasiet i Stockholms stad erbjuds vidareutbildning i programmering och datalogiskt tänkande. De får också tillgång till en digital enhet – dator eller surfplatta – 2019, för eleverna dröjer det till 2020.

Nej, alla ska inte bli programmerare, alla som läser svenska ska inte bli författare. Men alla behöver digital kompetens. 

För tredjeklassarna i Hammarby Sjöstad har programmering funnits med hela skoltiden. I tvåan höll de på med bee-bots, små robotar som eleverna programmerade så att de kunde gå framåt och svänga åt höger och vänster.

– De lär sig att när man trycker på en knapp så händer det något och att det gäller att ta en sak i taget. De kan jättemycket, att de sitter två och två gör att de pratar med varandra och löser problem tillsammans, säger Yvonne Littbrand.

Olle Burell kallar det tillämpad matematik.

– Det är inte bara för tekniknördar, det är minst lika användbart för att skapa musik och bilder. Virkning och vävning, med komplicerade mönster, är också en form av programmering, säger han.

Yvonne Littbrand är inte nöjd med att programmeringen ligger i läroplanen för matematik.

– Det är så mycket vi ska lära oss där och nu ska vi trycka in programmering också. Vi skrev sagor när vi höll på med bee-botarna, det går att få in programmering i svenskan också. Jag hoppas att det blir breddat, säger hon.

Foto: Thomas KarlssonMax Jonasson vid datorn. Foto: Thomas Karlsson

I dag är programmerare det vanligaste yrket i Stockholms län och behovet av dem förväntas öka kraftigt.

Vill ni att alla skolelever ska bli det?

– Nej, alla ska inte bli programmerare, alla som läser svenska ska inte bli författare. Men alla behöver digital kompetens, för att klara studierna, för att klara privatekonomin, för att klara det mesta. Att ha digital kompetens blir ungefär som att kunna räkna, läsa och skriva, säger Olle Burell.

Skolan har en viktig roll för att skapa jämlikhet, menar han.

– Vi behöver börja tidigt och digitaliseringen kan hjälpa till att minska de kunskapsklyftor som finns i staden. Den kan skapa bryggor och virtuella mötesplatser, säger Olle Burell.

Tredjeklassarna i Sjöstadsskolan är koncentrerade på sina skärmar och talar lågt med varandra.

– Det är kul. Jag tycker inte så mycket om att lösa tal, men jag tycker om att lösa problem och få grejer att åka omkring. Jag tycker om att hålla på med datorer, säger Sonja Ers.

– Man blir väldigt stolt när man har gjort färdigt ett spel, säger bänkgrannen Lovisa Stjernberg.


Programmering på schemat
Så rankar sig Stockholms kommunala grundskolor när det gäller digital undervisning.
Grafik: Lukas Hansson, Maria Westholm. Käll:Stockholms stad




 

Fakta. Regeringsbeslut

Regeringen beslutade för ett par veckor sedan om ändringarna i läroplaner och kursplaner. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018 och innehåller bland annat:

... att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.

... att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga.

... att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.