Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-30 00:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/nu-snabbutbildas-personal-i-intensivvard/

STHLM

Nu snabbutbildas personal i intensivvård

Bild 1 av 2 På Nya Karolinska ställs två hela våningsplan i ordning enbart för coronasmittade patienter
Foto: Anna Larsson/Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset
Bild 2 av 2 ”Det kommer att vara extremt utmanande”, säger Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska när platserna byggs ut i rekordfart.
Foto: Josefine Stenersen, Josefine Stenersen

Många frivilliga hör av sig när Karolinska utökar antalet intensivvårdsplatser, och personal snabbutbildas för att bemanna de nya avdelningarna för coronapatienter. 

– Vi går mot en mer basal intensivvård, då vi gör det allra nödvändigaste, säger Björn Persson, chef för intensivvården på Karolinska. 

Sjukvården i Stockholm genomgår en snabb omställning, då personal snabbutbildas för att bemanna nya intensivvårdsavdelningar. När intensivvården på alla akutsjukhus i Stockholm utökas med fler platser, är utbyggnaden störst på Karolinska, som trefaldigar antalet intensivvårdsplatser, från cirka 40 till 130, med två hela våningsplan för intensivvård av coronapatienter enbart på Nya Karolinska. 

Nya Karolinska är byggt med enkelrum, men när plats bereds för att ta emot många coronasmittade patienter är inriktningen den motsatta. Detsamma gäller i Huddinge. 

– Vi skapar nya intensivvårdsavdelningar med plats för många patienter med hela vårdgolv. Det är mer en öppen vårdyta med nischer med små väggar emellan som gör att vi kan ta hand om fler patienter per medarbetare och ha bättre överblick. Vi hoppas kunna ha det här klart i slutet av veckan, säger Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska. 

Förberedelserna är intensiva för att möta vågen av coronasmittade patienter som väntas komma snart, om Sverige följer den internationella utvecklingskurvan av antalet. Cirka fem procent av de insjuknade beräknas behöva intensivvård. När planeringen nu är som mest intensiv, är trycket på den vanliga intensivvården mindre än vanligt. 

– Samhället går ju lite på sparlåga, och det inträffar färre trafikolyckor till exempel. Det är färre patienter som behöver intensivvård, och det är bra. 

De planerade platserna är bemannade? 

– Ja, absolut. Det är inte fysisk yta utan bemanningen som är den stora utmaningen. 

Centralt är att kunna ge patienterna andningsstöd och respiratorer finns, enligt Björn Persson. 

– Ja, till de här platserna. Men om det ska till ytterligare platser så måste vi arbeta med att införskaffa dem. 

I mitten av förra veckan drog Karolinska ner kraftigt på antalet planerade operationer och annan planerad vård, allt för att kunna snabbutbilda personal för att arbeta med intensivvård. 

– De får en kort introduktionsutbildning. Men jag vill framhålla att ingen kommer att jobba ensam som inte är van att jobba med intensivvårdspatienter, utan vi skapar ett team runt patienten som leds av en intensivvårdssjuksköterska med exempelvis anestesisjuksköterska, undersköterska och en student. 

Samtidigt som behovet av intensivvård för coronasmittade är stort går samhället i övrigt på sparlåga konstaterar Björn Persson. ”Det inträffar färre trafikolyckor till exempel”, säger han.
Samtidigt som behovet av intensivvård för coronasmittade är stort går samhället i övrigt på sparlåga konstaterar Björn Persson. ”Det inträffar färre trafikolyckor till exempel”, säger han. Foto: Josefine Stenersen

Samtidigt, säger Björn Persson, är det en övergång mot en mer basal intensivvård, med lägre personaltäthet, och då många ska vårdas samtidigt. 

– Det är en intensivvård där vi gör det mest nödvändiga. Vi dokumenterar lite mindre. Vi ser om vi kan gå ner till pappersjournalföring. Men vi kommer ändå att fortsätta att bedriva vård av god kvalitet. 

När den planerade vården skjuts upp frigörs anestesi- och operationspersonal för att ställa om mot intensivvård. En inventering bland den egna personalen som har vårdutbildning men inte arbetar kliniskt görs också. 

– Vi ändrar scheman. Vi tittar över arbetsuppgifter som folk har. Vi tittar över alla former av administrativ tid. 

Någon rekryteringskampanj har det inte varit fråga om, tiden har varit för kort för det, säger Björn Persson. Men många hör av sig spontant. 

– Vi tar in dem vi kan nu och skolar in dem. Vi har över 150 läkarstudenter som anmält att de vill jobba hos oss. Vi försöker på alla upptänkliga sätt hitta personal. Sedan hoppas vi att det räcker under de månader som vi tror att det här handlar om. Samtidigt kommer alla att få vara beredda att jobba hårdare än de någonsin gjort sannolikt. 

Kommer det här att räcka? 

– Jag kan inte bedöma det i dagsläget, men det kommer att vara extremt utmanande. 

Omställningen får effekter på annan vård, som får stå tillbaka och köerna väntas öka. 

– Det som kan skjutas upp några månader kommer ju att göra det. Vård som inte kan vänta påverkas inte. 

För att möta de svåra etiska prioriteringar som bristen på intensivvård kan leda till har Socialstyrelsens pekat på behovet av nya nationella riktlinjer som ska hjälpa vårdpersonal göra svåra prioriteringar mellan patienter. 

– Vi kan behöva välja vem som ska få intensivvård, har Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, sagt tidigare till DN.

Björn Persson säger att han hoppas att det inte ska gå så långt. 

– Vi kan hamna i lägen när vi måste prioritera vem som får intensivvård om det blir riktigt illa. Men vi gör allt vi kan för att inte behöva hamna där, säger Björn Persson. 

Läs mer: Stockholms sjukhem startar avdelning för coronasmittade