Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 08:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/nu-tar-vardeleverna-studenten-alla-i-klassen-har-erbjudits-jobb/

STHLM

Nu tar vårdeleverna studenten – alla i klassen har erbjudits jobb

03:27. Så förändrade pandemin klassen – följ med studenterna som nu går mot säkra jobb.

Efter att ha gått halva gymnasietiden under brinnande pandemi är eleverna i vård- och omsorgsprogrammet på Åva gymnasium mer övertygade än någonsin att fortsätta arbeta i branschen, där alla redan blivit erbjudna jobb.

– Förut tänkte jag att vårdyrkena är jobb som alla andra, men efter pandemin har min inställning ändrats helt, säger Ali Ahmad Hussaini.

En regnig majdag sitter klass VO18, iklädda plastförkläden och handskar, med ett gäng grishjärtan framför sig. Lärare Petra Griping Berggren betraktar eleverna som inte rör en min när de sätter igång att dissekera inälvorna.

Ända sedan 19-åriga Shakiba Heydari började förstå mer om hjärtats funktion har muskeln fascinerat henne.

– Jag har läst jättemycket anatomi och jag älskar kretsloppet, hur det lilla hjärtat kan få blodet att cirkulera i kroppen.

Ali Ahmad Hussaini och Shakiba Heydari hanterar lugnt grishjärtat som de har som uppgift att dissekera.
Ali Ahmad Hussaini och Shakiba Heydari hanterar lugnt grishjärtat som de har som uppgift att dissekera. Foto: Lotta Härdelin

Shakiba hade egentligen tänkt gå gymnasiets naturprogram. Hon älskar natur, biologi och matte – och hade höga betyg med sig från högstadiet. Men när hon skulle välja linje hade hon bara varit i Sverige i två år och var rädd att hennes svenska inte skulle hålla hela vägen.

Som 14-åring kom hon till Sverige från Iran. Där är möjligheterna till ett tryggt liv och utbildning kraftigt begränsade för afghanska flyktingar likt Shakiba och hennes familj och hon - den äldsta av fem systrar - bestämde sig för att ta sig till Europa.

Redan då hade hon siktet inställt på att bli läkare.

– Jag träffade så många människor som inte hade råd att gå till läkare och som fick hälsoproblem. Jag tänkte att det är en rättighet som alla måste ha.

Shakiba fick så småningom permanent uppehållstillstånd med möjlighet att ta hit sin mamma och sina systrar, som alla nu bor tillsammans med henne.

Shakiba Heydari plockar ut de sista grejerna ur sitt skåp efter tre år på Åva gymnasium i Täby. Hon är spänd inför studentdagen. ”Detta är första steget mot mitt mål – att plugga till läkare.”
Shakiba Heydari plockar ut de sista grejerna ur sitt skåp efter tre år på Åva gymnasium i Täby. Hon är spänd inför studentdagen. ”Detta är första steget mot mitt mål – att plugga till läkare.” Foto: Lotta Härdelin

Hon tänkte att vård- och omsorgsprogrammet inte var för henne och valde det mest för att sedan kunna fortsätta till läkarlinjen. Men när hon våren 2019 kom ut på sin första praktik, på ett äldreboende, tog arbetet henne med storm.

– Jag mötte så härliga människor. Att hjälpa dem gjorde att jag kände en så stor glädje. Jag kunde göra en skillnad i deras liv.

Praktiken fick henne att tänka att hon kan jobba som undersköterska, sjuksköterska eller läkare – bara hon får hjälpa till. När praktiken var slut började hon genast drömma om nästa.

Sedan kom pandemin.

– Hur känns det under huvudet, är det lagom eller ska jag höja lite?

21-åriga Ali Ahmad Hussaini hjälper Gunnel Orreborn att komma i ordning för natten. Det är en ganska lugn majkväll på den lilla avdelningen på Väsbygårdens äldreboende i Vallentuna. Här har Ali arbetat sedan sin första praktik 2019.

”Han är väldigt trevlig och rar” säger Gunnel Orreborn om Ali, som hjälper henne inför natten.
”Han är väldigt trevlig och rar” säger Gunnel Orreborn om Ali, som hjälper henne inför natten. Foto: Lotta Härdelin

När det nya coronaviruset slog klorna i Sverige hamnade Ali plötsligt i pandemins mittpunkt. Parallellt med gymnasiestudierna på vård- och omsorgsprogrammet tog han hand om de som var allra känsligast för pandemins framfart.

– Jag var jätteorolig, det var vi allihopa här på boendet. Det är ju vårt ansvar att skydda de äldre – som vi är i direktkontakt med hela tiden.

Ali minns det eviga spritandet, osäkerheten kring hur mycket skyddsutrustning som är tillräckligt och skräcken att själv bli sjuk och på så vis smitta någon av dem han tog hand om.

En boende blev sjuk, men personalen lyckades isolera smittan så att den inte spred sig till fler, berättar Ali .

– Det är vi väldigt stolta över.

Gunnel Orreborn tycker att Ali Ahmad Hussaini ska bli läkare. Själv är han osäker på om hans svenska skulle hålla för läkarlinjen, men har inte släppt sin dröm: Att arbeta för Läkare utan gränser.
”Jag själv kommer från ett krigshärjat land där människor har det jättesvårt. Jag vill hjälpa dem att få det så bra som möjligt.”
Gunnel Orreborn tycker att Ali Ahmad Hussaini ska bli läkare. Själv är han osäker på om hans svenska skulle hålla för läkarlinjen, men har inte släppt sin dröm: Att arbeta för Läkare utan gränser. ”Jag själv kommer från ett krigshärjat land där människor har det jättesvårt. Jag vill hjälpa dem att få det så bra som möjligt.” Foto: Lotta Härdelin

Ali Ahmad Hussaini berättar att han och hans syster kom till Sverige 2015 från Afghanistan, där deras liv var i fara. Ali fick ett tillfälligt uppehållstillstånd som gick ut i december förra året. Han har ansökt om förlängning, men svaret dröjer fortfarande, sju månader senare.

– Väntan är otroligt svår.

När han sökte till vård- och omsorgsprogrammet på Åva gymnasium i Täby var det framför allt för att han ville jobba. Det var lockande att bli färdig undersköterska efter studentexamen.

– Förut tänkte jag att vårdyrkena är jobb som alla andra, men efter pandemin har min inställning ändrats helt.

Inför studenten har bland andra Fanny Eklund skrivit små texter som hyllning till sina klasskompisar. Ali utsågs till ”klassens intelligenta”. ”Du har koll på livet och bryr dig om alla, något som kommer få din framtida kärlek att falla” rimmade klasskamraterna.
Inför studenten har bland andra Fanny Eklund skrivit små texter som hyllning till sina klasskompisar. Ali utsågs till ”klassens intelligenta”. ”Du har koll på livet och bryr dig om alla, något som kommer få din framtida kärlek att falla” rimmade klasskamraterna. Foto: Lotta Härdelin

Han vet att vården på sina ställen är underbemannad och arbetsförhållandena svåra, men säger att det hamnar i skuggan av vad man som vårdpersonal bidrar med.

– Vi som jobbade under pandemin har räddat liv. Det kommer jag alltid att vara stolt över.

– Säg till om ni behöver andas!

21-åriga Fanny Eklund är lugn när hon coachar det unga cheerleadinglaget. Hon har tränat själv i många år, men efter att ha fått problem med ryggen allt mer gått över till att utbilda andra.

– Allting handlar om kommunikation, med barn, med föräldrar. Det är samma som inom vården.

Gruppen som Fanny Eklund och hennes kollegor tränar är mellan 12-15 år och har redan flera års erfarenhet av sporten. Hon tycker att jobbet som tränare är likt arbetet inom vården - mycket handlar om kommunikation.
Gruppen som Fanny Eklund och hennes kollegor tränar är mellan 12-15 år och har redan flera års erfarenhet av sporten. Hon tycker att jobbet som tränare är likt arbetet inom vården - mycket handlar om kommunikation. Foto: Lotta Härdelin

Hon påbörjade först ett annat gymnasieprogram, med djurvårdsinriktning. Hon konstaterar att det blev delvis rätt – omvårdnad vill hon arbeta med, men hellre med människor. Efter nästan två år hoppade hon av gymnasiet och började om.

– Vi har fått en väldigt bra utbildning, lärarna har visat alla sidor av vården.

Nästan halva VO18:s gymnasietid har varit under pandemin. Fanny Eklund tycker att studieförhållandena har varit svåra – både det minskade sociala umgänget, men också att hitta självdisciplinen som krävs för att plugga på distans, utan direktkontakt med lärare.

Fanny Eklund och hennes klasskamrater spritar av datorer och annan skolutrustning och ställer sig i den coronasäkrade kön. Pandemin har gjort gymnasietiden bitvis svår, tycker Fanny, med distansundervisning, inställd praktik och begränsat umgänge.
Fanny Eklund och hennes klasskamrater spritar av datorer och annan skolutrustning och ställer sig i den coronasäkrade kön. Pandemin har gjort gymnasietiden bitvis svår, tycker Fanny, med distansundervisning, inställd praktik och begränsat umgänge. Foto: Lotta Härdelin

Pandemins utbrott gjorde att praktiken under klassens andra år ställdes in. Fanny följde nyhetsrapporteringen om det nya coronaviruset och ville mer än någonsin ut och hjälpa till i verkligheten.

– Det här är livsviktigt arbete.

Redan till hösten har hon sökt till sjuksköterskeutbildningen, med målet att bli anestesisjuksköterska.

– Cheerleadingen är något jag inte vill släppa, men förstår att jag kanske kommer behöva göra det så småningom. Att jobba inom vården innebär många arbetstimmar.

Trycket till sjuksköterskeutbildningar runtom i landet har ökat under pandemin. Även till stockholmsområdets vård- och omsorgsprogrammet har inresset ökat något i år, även om det fortfarande finns fler platser än sökande.

På Åva gymnasium har antalet sökande ökat med nästan 25 procent i jämförelse med förra året, vilket läraren Petra Griping Berggren tror kan ha med pandemin att göra.

Men samtidigt som pandemin har visat på vikten av vård- och omsorgspersonals arbete så har den också satt arbetsförhållandena i blixtbelysning.

Läraren Petra Griping Berggren har själv arbetat största delen av sitt liv inom vården, vilket hon är stolt över. Om hon framöver skulle vårdas av någon av dessa elever skulle hon känna sig trygg, säger hon. ”De behövs verkligen, de gör skillnad och de är väldigt duktiga.”
Läraren Petra Griping Berggren har själv arbetat största delen av sitt liv inom vården, vilket hon är stolt över. Om hon framöver skulle vårdas av någon av dessa elever skulle hon känna sig trygg, säger hon. ”De behövs verkligen, de gör skillnad och de är väldigt duktiga.” Foto: Lotta Härdelin

– Vi som är äldre står ut med mycket mer, vi fogar oss och går med på sämre löner och sämre arbetsvillkor gällande tider och semestrar, men de yngre har en helt annan syn, säger Petra Griping Berggren.

De unga vill kunna ha fritid och inte slita ihjäl sig, konstaterar hon.

– Jag tror att arbetsgivarna behöver ändra sig och tänka mer flexibelt och göra arbetet mer attraktivt för då tror jag att många kommer att fortsätta inom vården.

I början av 2021 fick eleverna äntligen komma ut på praktik igen. De blev erbjudna vaccin av Region Stockholm, något som väckte debatt, men möjliggjorde praktiserandet.

De har gått nästan halva gymnasietiden under en pandemi och fått bland annat en praktikperiod inställd. Ändå har alla i klass VO18 blivit erbjudna jobb efter studenten.
De har gått nästan halva gymnasietiden under en pandemi och fått bland annat en praktikperiod inställd. Ändå har alla i klass VO18 blivit erbjudna jobb efter studenten. Foto: Lotta Härdelin

Shakiba Heydari fick komma till hjärtmedicinavdelningen på Danderyds sjukhus.

– Det var det roligaste jag någonsin har varit med om.

Hon kunde inte få nog av tillvaron på avdelningen: Samarbetet med kollegorna, kommunikationen med patienterna och fokuset på hjärtat.

– När passet var slut kände jag att jag hade kunnat fortsätta med ett till direkt.

Alla i klassen har blivit erbjudna jobb efter studenten, på såväl sjukhus som äldreboenden och dagcenter. Framtiden för de nyutexaminerade undersköterskorna är ljus, säger Petra Griping Berggren.

Jalal Ahmadi och hans klasskompisar hejar på Fanny när hon kastar pil i en skoltävling. Jalal Ahmadi måste skaffa en fast anställning för att få stanna i Sverige efter studenten och hoppas att kontaktnätet han skaffat under sin tid i landet kan hjälpa honom med det. För andra är det svårare, tror han. 
Jalal Ahmadi och hans klasskompisar hejar på Fanny när hon kastar pil i en skoltävling. Jalal Ahmadi måste skaffa en fast anställning för att få stanna i Sverige efter studenten och hoppas att kontaktnätet han skaffat under sin tid i landet kan hjälpa honom med det. För andra är det svårare, tror han.  Foto: Lotta Härdelin

För några i klassen är dock studentdagen början på en kompromisslös nedräkning. Jalal Ahmadi har ett tillfälligt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Det innebär att han, senast ett halvår efter studenten måste ha fått ett jobbkontrakt på minst två år. I praktiken innebär det nästan alltid en tillsvidareanställning.

– Det är väldigt stressigt, man är jätteorolig och jag har haft svårt att fokusera på både skolan och jobben, säger han.

Petra Griping Berggren berättar hur hon tycker det har känts hopplöst att se hur bland andra Jalal arbetat all sin lediga tid för att få fast jobb. De är duktiga och eftertraktade, men svårt jagade av stressen, säger hon.

– Att man ska ha arbete förstår jag, men fast anställning är väldigt svårt. Jag har kollegor som jobbat många år på äldreboenden och sjukhus, men som inte fått fast anställning trots att de arbetat heltid, säger Petra Griping Berggren.

Första veckan i juni har det utdragna aprilvädret plötsligt försvunnit och lämnat plats åt en strålande försommarvärme. Den fjärde juni är studentdagen kommen.

När Soulin Mohammad och hennes familj blev sjuka i covid-19 i mars i år försökte Shakiba stötta så mycket hon kunde. Familjen blev hårt drabbade, men alla klarade sig. Soulin säger att det bästa med Shakiba är hur omtänksam hon är. ”Hon gör allt för andra.”
När Soulin Mohammad och hennes familj blev sjuka i covid-19 i mars i år försökte Shakiba stötta så mycket hon kunde. Familjen blev hårt drabbade, men alla klarade sig. Soulin säger att det bästa med Shakiba är hur omtänksam hon är. ”Hon gör allt för andra.” Foto: Lotta Härdelin

Shakiba Heydaris bästa vän Soulin Mohammad går en annan linje på samma gymnasieskola. De har beslutat att ha champagnefrukost tillsammans och Shakiba har googlat runt bland Stockholms bästa frukostalternativ och till slut bokat bord på hotell Diplomat.

Hon har bara sovit några timmar.

– Det är nog annorlunda för andra – deras föräldrar kanske har gjort det tidigare, eller deras mormor eller farmor. Men för mig – jag som inte kunde ta studenten innan – betyder det jättemycket. Jag är den första i min familj som tar studenten.

Pandemin stoppade Fanny Eklund och hennes vänners planer på att åka studentflak. Nu lämnar några av dem Åva gymnasium i limousine i stället.
Pandemin stoppade Fanny Eklund och hennes vänners planer på att åka studentflak. Nu lämnar några av dem Åva gymnasium i limousine i stället. Foto: Lotta Härdelin

Någon champagne blir det dock inte. Det visar sig att klockan 09 är för tidigt för restaurangen att servera bubbel, även på en dag som denna. Vännerna fnissar och skålar i en alkoholfri variant.

Några timmar senare samlas klass VO18 framför skolans entré. En ljus, mössprydd massa dansar loss innan de släpps in för det sista mötet i klassrummet.” You can try but never stop me – this is what I’m made of” dånar det från högtalarna, i låten av Nause.

”It isn't too hard to see - we're in heaven”. Eleverna dansar i en klunga på scenen till Leontines ”Heaven”. Klassens björnmaskot Freud flyger av den lilla scenen.
”It isn't too hard to see - we're in heaven”. Eleverna dansar i en klunga på scenen till Leontines ”Heaven”. Klassens björnmaskot Freud flyger av den lilla scenen. Foto: Lotta Härdelin

– Hur ligger pulsen? Undrar Petra Griping Berggren.

– 120 – takykardi!

I klassrummet innan utspringet är stämningen mättad. Både Fanny och Ali stryker bort några tårar när lärarna hyllar eleverna.

– Det låter så fånigt, men jag blir verkligen stolt som en mor när jag ser er, säger Petra Griping Berggren.

Bild 1 av 3 ”Studenten för mig betyder jättemycket. Jag trodde aldrig att jag skulle gå ut gymnasiet. Jag hoppade av för tre år sedan och har gått gymnasiet i fem år”, säger Fanny Eklund.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 2 av 3 När Claes Österberg gratulerar Ali Ahmad Hussaini på studentdagen har det gått flera månader sedan de senast sågs, på grund av pandemin. Claes var Alis gode man under hans första tid i Sverige och därefter blev de vänner. ”Vilken resa han har gjort”, säger Claes om Ali.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 3 av 3 Studentutspringet sker enligt coronarestriktioner - varje elev får ha högst två anhöriga på plats. Resten får stå längre bort bakom ett staket.
Foto: Lotta Härdelin

Hon delar ut porträtt som eleverna målat av varandra i början av gymnasietiden, tillsammans med plastsprutor att hänga om halsen.

– Det är inte sprit i sprutorna! Tydliggör hon.

Varje elev får ha två anhöriga på plats vid utspringet. Shakibas mamma Fateme Heydari står med en bukett blommor vid kon nummer 15. Hon är glad och nervös. I flera år var de åtskilda, varje dag oroade sig Fateme över hur allt skulle bli. Nu tar hennes äldsta dotter studenten.

Bild 1 av 2 Fateme Heydari springer emot sin dotter Shakiba, som är den första i släkten som tar studenten.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 2 av 2 När Shakiba som 14-åring åkte själv till Sverige var hennes mamma Fateme Heydari kvar i Iran med Shakibas syskon. ”Jag saknade henne i samma stund som hon åkte. Jag var så orolig för henne.”
Foto: Lotta Härdelin

När Fateme ser sin dotter närma sig så börjar hon springa. De möts i en omfamning.

Shakiba säger att studenten är första steget mot att komma in på läkarlinjen, ett stort steg. Hon tänker på sin pappa, som ville, men inte kunde läsa vidare.

– Shakiba har talang och kämpar hårt. Jag är stolt över henne, säger Fateme Heydari.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt