Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Nya Karolinska byggs om för att klara patientsäkerheten

NKS, Nya Karolinska sjukhuset, i Solna.
NKS, Nya Karolinska sjukhuset, i Solna. Foto: Izabelle Nordfjell / TT

Bristen på sjuksköterskor äventyrar patientsäkerheten för barn på NKS där alla ska vårdas i enkelrum. En månad före öppnandet måste lokalerna på barnintensiven byggas om.

Den 20 november flyttar den första patienten in i det nya sjukhuset Nya Karolinska i Solna. Sjukhuset är byggt enligt enkelrumsmodell, men nu står det klart att lokalerna för barnintensivvård ska byggas om för att klara patientsäkerheten för barnpatienter. 

Läs även: Landstingsrådet överraskad över ombyggnadsplaner.

– Det är från barnintensivvården man uttryckt detta. Vi kontaktades av temachefen Svante Norgren för ett par veckor sedan. Från programkontoret ligger nu ett beslut om att skapa en förbindelse mellan rummen parvis, säger Annika Tibell, chefläkare för Nya Karolinskaprojektet.

På Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar man inom intensivvården i arbetslag bestående av en sjuksköterska och en undersköterska, vilket gör att två patienter kan övervakas samtidigt. Svante Norgren är chef för tema barn- och kvinnosjukvård på Nya Karolinska:

– För att bemanna enkelrum krävs fler sjuksköterskor än vi har i dag. Barn behöver att det är någon på plats, och som lokalerna är utformade nu klarar vi inte det. Det krävs en högre övervakning. Med en mindre modifiering av lokalerna så bedömer jag att vi kan klara patientsäkerheten, säger Svante Norgren.

För att bemanna enkelrum krävs fler sjuksköterskor än vi har i dag. Barn behöver att det är någon på plats

I hög grad handlar det också om att säkra antalet intensivvårdplatser, som även är en nationell angelägenhet.

– Vi har ett behov av ett visst antal barnintensivplatser för Stockholmsområdet och även några utöver. Vi måste vara nationellt ledande på intensivvårdplatser eftersom 35 procent av våra platser används för barn från andra delar av landet.

Nya Karolinska är byggt enligt enkelrumsprincipen, vilket redan slogs fast i landstingsfullmäktiges beslut i maj 2010. Motivet var då att säkra patienternas integritet – och säkerhet. Men enkelrumsmodellen är personalkrävande. Enligt en beräkning som gjordes 2012 skulle Nya Karolinska Solna, vuxen och barn inräknade, behöva fördubbla antalet intensivvårdssjuksköterskor jämfört med i dag.

Foto: Lina AlrikssonFoto: Lina Alriksson

Sedan dess har bristen på sjuksköterskor förvärrats. Barnintensivsjukvården har idag 36 intensivsjuksköterskor, jämfört med de 96 som skulle behövas för att bemanna 15 platser. Enligt källor till DN är det efter hårda förhandlingar som barnintensivvården nu fått igenom att lokalerna måste byggas om. Annika Tibell säger att lösningen blir att ersätta ett fönster som finns mellan rummen med en dörr.

– Man har en svår bemanningssituation, och därför framfördes det här förslaget från barnintensivvården nu i närtid.

När ska arbetet sätta igång?

– Vi siktar på att göra det före inflyttningen.

Bara veckor återstår innan flytten. Varför har ni inte löst det här innan?

– Frågan har inte tidigare legat på programkontorets bord. Den blir aktuell först när det närmar sig driftssättning av sjukhuset och personalen har haft möjlighet att testa sina nya arbetssätt och bekanta sig med lokalerna, säger Annika Tibell.

Frågan om hur enkelrumsmodellen skulle påverkar vården på det nya sjukhuset har dock dryftats långt tidigare.

Redan 2009 förde representanter för barnintensivvården på Karolinska universitetssjukhuset fram för den dåvarande NKS-förvaltningen att de på Nya Karolinska ville göra undantag från principen med enkelrum. De ville även ha ett antal rum med flera bädda. Motivet var bland annat patientsäkerhetsskäl, visar dokument som DN tagit del av.

Om något tillstöter är det lättare att snabbt få ihop personal runt patienten än om patienterna vårdas i enkelrum, var ett argument.

Eva Håkansson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Karolinska Universitetssjukhuset, säger att intensivvård inte brukar bedrivas i enkelrum.

– Det är inte så vi arbetar traditionellt inom intensivvården. Det upplevs också som en otrygghet för många i personalen att vara ensamma på salarna, säger hon. Barnintensivvården kräver dessutom mer övervakning.

När det gäller personalen så har det hela tiden hetat att ”det kommer sen”. Men nu är det ”sen”

– Man kan inte ligga ensam i en IVA-sal nedsövd. Det behövs övervakning. Skillnaden med barn är att de oftast inte kan larma själva. Men när det gäller personalen så har det hela tiden hetat att ”det kommer sen”. Men nu är det ”sen”, säger Eva Håkansson.

Foto: Roger TuressonFoto: Roger Turesson

Lars Falk, läkarföreningens temaombud för barn- och kvinnosjukvården på Nya Karolinska, är kritisk till att det dyra sjukhuset inte har tillräckliga resurser att bemanna.

– Enkelrummen kräver mer personal som inte finns om man inte drar ner på antalet platser. Det är läkarna, sjuksköterskorna, alla som arbetar med patienten som är viktigast. Utan dem botar vi ingen oavsett hur mycket pengar vi lägger på väggar, tak och kringutrustning, säger han.

I dagsläget har Karolinska Universitetssjukhuset mellan åtta och tio intensivvårdsplatser för barn öppna.

Planerna för Nya Karolinska är att utöka antalet barnintensivvårdsplatser till 15. Men med den personalbrist som råder har de senaste månadernas diskussioner snarast handlat om att upprätthålla dagens antal vårdplatser, enligt DN:s källor. Med enkelrumsmodellen riskerar de i stället att halveras.

– Vi kommer att ha minst samma antal platser som i dag. Det är viktigt, säger Svante Norgren.

Enligt den avtalsmodell som den borgerliga alliansen valt för sjukhusbygget är det dock svårt - och kostsamt - att göra ändringar inne i byggnaden. Sjukhuset lämnades nyckelfärdigt från Skanska till landstinget 1 juni. Först därefter har det varit möjligt att göra små förändringar i byggnaden, men de har också inneburit extrakostnader.

Flera delar av barnsjukvården har, in i det sista, också fått tillåtelse att riva väggar för att klara bemanningen eller skapa en öppning mellan rummen. Det gäller barnuppvaket och ECMO, modifierad hjärtlungmaskin, som fått tillåtelse att skapa en öppning mellan salarna. Enligt Annika Tibell handlar förändringen på barnuppvaket om en temporär lösning.

– Det handlar om att man öppnar en vägg, och gör små justeringar i den ursprungliga designen, säger Annika Tibell.

För barnuppvakets del är prislappen 375.000 kronor för att flytta en vägg.

Fakta. Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna

• Den första patienten på Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna ska flytta in 20 november. Den 28 november flyttar barn- och kvinnosjukvården in. 

• Antal intensivsjuksköterskor på Karolinska Universitetssjukhuset i dag: ca 340 

Behov NKS med vård i enkelrum: 700

• Barnintensivvården på Karolinska har i dag 36 barnintensivsjuksköterskor, jämfört med de 96 som behövs för att bemanna de 15 platser NKS är planerat för. 

• Enligt OPS-avtalet som Stockholms läns landsting skrivit med Skanska har det byggts ett sjukhus utan att slå fast vilka patientgrupper som skulle flytta in. Därefter måste lokalerna anpassas. 

• Kostnad för sjukhuset fram till 2040: 61 miljarder kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.