Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Nytt boende ska hjälpa unga i riskzonen

Stockholm stad har öppnat ett boende för ensamkommande ungdomar som är i riskzonen att fara riktigt illa, vilket är en växande grupp.

Boendet ska få råd och stöd av terapeuter från ett institut i Miami, USA.

Korridoren är nymålat grön och ligger tyst och stilla, två trappor upp på en av säkerhetsskäl hemlighålld adress. På varje dörr längs korridoren står det ett nummer och två stödpersoners namn. På väggen hänger ett fast veckoschema. Väckning, frukost, aktivitet, lunch, aktivitet, middag. Klockan 22.00 ska alla vara hemma och i säng på vardagar. 23.00 på helgen. Hittills har ett tiotal pojkar mellan 15 och 18 år flyttat in, ytterligare tio kommer snart att flytta in. Deras vistelse här är tänkt att bli kort, max två månader. Det är två sannolikt väldig, viktiga månader under vilka mycket ska ske.

• Läs mer: ”Man blir gammal av att fly, själen far illa”

    Hit kommer nämligen ensamkommande flyktingar som det inte alls har fungerat för. Flera av dem har missbruksproblem, de flesta lider av psykisk ohälsa. Under den tid de vistas här ska socialsekreterarna försöka utforma de bästa alternativen för var och en av dem, både vad gäller boende, vård och behandling.

    – Det finns en rädsla och en osäkerhet kring hur vi ska bemöta den här gruppen. Det är svårt och ofta känsligt, men vi vet att vi måste jobba med dem och att vi måste hitta effektiva metoder, säger Göran Hägglund, chef inom socialtjänsten i Stockholm.

    Han var tidigare enhetschef på kliniken Maria ungdom. Sedan 2007 har kliniken haft ett samarbete med en medicinsk fakultet på University of Miami som delat med sig av en terapeutisk metod som kallas BSFT, Breif Strategic Family Therapy.

    – Det har varit lyckosamt när vi behandlat unga och deras familjer som hamnat i missbruk. När vi insåg att de också har stora erfarenheter av ensamkommande ungdomar från Kuba och Sydamerika slog det oss att de kanske kan ge oss en del input här också, säger Göran Hägglund.

    Så med sig till boendet har han Michel King och Joan Muir, psykologer från institutet i Miami.

    – Det är väldigt viktigt att den enskildes faktiska problem identifieras direkt. Missbruk och psykisk sjukdom är bara symtom. I de här fallen är det givetvis väldigt svårt, de är barn som flytt utan sina föräldrar, det kan finnas tusen skäl till varför de mår som de mår, konstaterar Michel King.

    Gruppledare Sophia Goth Åhlin och Jenny Selenius, som jobbar som uppsökare, nickar instämmande. Ungdomarnas skiftande bakgrund och den svåra vägen hit är en del av traumat och för var och en av dem ser det olika ut.

    – Det finns de som blivit utkastade hemifrån, det finns de som skickats i väg för att försöka säkra familjens framtid, det finns de som levt på gatan i åratal och de som kommit hit efter att ha straffat ut sig från HVB-hem. Det saknas varken bredd eller djup på problemen, konstaterar Sophia Goth Åhlin.

    Foto: Emil WesolowskiSophia Goth Åhlin visar boendet för psykologen Joan Muir från USA. Foto: Emil Wesolowski

    Och nu är de här – och i lagens mening är de barn. Ansvaret för dem faller på den kommun där de placerats. Hur många som till slut kommer att få stanna i Sverige vet ingen i dagsläget, vilket också påverkar möjligheterna att lyckas med en behandling.

    – Men vi måste göra vad vi kan. Många av dem lider och på lång sikt vinner vi på om vi sätter in relevant stöd och vård så snart som möjligt, konstaterar Göran Hägglund.

    En del av dem som passerar akutboendet kommer sannolikt att hamna på låsta institutioner, menar han, andra på HVB-hem. Några ungdomar har redan signalerat at de vill åka hem, till sina familjer.

     

    Det finns en rädsla och en osäkerhet kring hur vi ska bemöta den här gruppen.

     

    Det viktigaste är att det finns en ordentlig plan för dem.

    – Eftersom de inte har några familjer här måste hela deras sociala nätverk kartläggas och engageras i processen, menar Joan Muir.

    De amerikanska terapeuterna ska nu inspirera och ge behandlarna på Framtid Stockholm, Stockholm stads öppenvårdsenhet för ungdomar, verktyg och stöd i deras motiverande samtal med de ensamkommande. Alla är överens om att det kommer att bli ett mycket utmanande arbete. Inte minst är det viktigt att de gode männen engagerar sig. Om den unge bedöms behöva bo och vårdas på en stängd institution ökar kostnaderna för den stadsdelsförvaltning som har ansvaret för den unge öka dramatiskt.

    Stockholm stad får en dygnsersättning på 1.900 kronor av Migrationsverket per ensamkommande barn. I de allra flesta fall kostar det dock kommunen mer. I de fall ungdomen omhändertas enligt LVU, Lagen om vård av unga, kan man söka extra ersättning av staten.

    Fakta. Kommuners ansvar för ensamkommande under 18 år

    Att utse en god man.

    Att utreda barnets behov och fatta beslut om placering och stödinsatser.

    Medverka till att barnet får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden.

    Så långt det är möjligt utforma vården tillsammans med barnet eller den unge och hans eller hennes gode man eller särskilt förordnade vårdnadshavare

    Att verka för att barnet får lämplig utbildning.

    Ansöka om särskilt förordnad vårdnadshavare om barnet beviljas uppehållstillstånd.

    Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
    Kommentera artikeln
    I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.