Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-06 23:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/okat-antal-skjutningar-i-stockholm-i-ar/

STHLM

Ökat antal skjutningar i Stockholm i år

Polisen på plats efter en skottlossning i Husby den 30e juni i år.
Polisen på plats efter en skottlossning i Husby den 30e juni i år. Foto: Alexander Mahmoud

Trots riktade insatser får polisen inte bukt med skjutningarna i Stockholm. De har därför punktmarkerat runt 70 individer som de tror ligger bakom en stor del av våldet.

– Det är de som står för skjutningarna. De kan både anstifta och utföra dem, säger Anna Benedetti, operationsledare för Stockholmspolisens insatser mot skjutningar och sprängningar.

Tensta, Järfälla, Älvsjö och Östermalm. Skjutningarna ökar i Stockholm. Fram till 9 juli skedde 67 bekräftade skottlossningar i länet, vilket är den högsta siffran under perioden sedan polisen blev en statlig myndighet 2015.

– Det är alldeles för höga siffror. De är i paritet med 2017 och 2018, säger Anna Benedetti, operationsledare för Stockholmspolisens insatser mot skjutningar och sprängningar.

Dödstalen har däremot gått ner från i fjol. Åtta personer har avlidit i skjutningar hittills i år, jämfört med elva samma period förra året.

Anna Benedetti kopplar utvecklingen till att tungt kriminella har större tillgång till skjutvapen och narkotika, och att de är mer våldsbenägna än tidigare.

För en knapp månad sedan avslutades operation Rimfrost, vars syfte var att minska skjutningarna och sprängningarna i landet. Insatsen har dock inte gett önskad effekt, utan båda brottsformerna har legat på omkring samma nivå som tidigare. 

Operationen har däremot gett polisen ett bättre underrättelseläge, uppger Benedetti. Enligt polisens uppgifter går omkring 1 500 personer att koppla till 50 kriminella nätverk i huvudstaden.

Myndigheten har riktat in sig på ett 70-tal individer som de tror ligger bakom en stor del av våldet i Stockholm. Dessa personer är livstidskriminella med ett väldigt stort våldskapital – och vissa har ledarpositioner i brottsnätverk, enligt Anna Benedetti.

– Det är de som står för skjutningarna. De kan både anstifta och utföra dem. Man är inte med på listan om man begår bedrägerier, utan man behöver ha våldskapaciteten också.

Metodiken med fokuspersoner är inte helt ny, utan togs fram under operation Max under 2017 och 2018, berättar Anna Benedetti. Nytt är att arbetet har ett tydligare fokus på skjutningar och sprängningar.

Benedetti tror att en bidragande orsak till de höga siffrorna för skjutningar kan vara att polisen ökat pressen på individerna. När en person högt upp i ett kriminellt nätverk blir frihetsberövad eller pressas av polisen kan det leda till att det blir en konflikt längre ner i hierarkin, säger hon.

– Ibland har vi riktat in oss på dem snäppet under i den kriminella hierarkin, men nu har vi ett sådant underrättelseläge och arbetssätt att vi går mer direkt åt ledarna.

Arbetet mot dessa personer här nu mer inriktat på själva individerna än på brottstyperna, och polisen försöker att lagföra dem även för mindre brottslighet, enligt Benedetti.

– Det spelar ingen roll om det är ett bötesbrott. Vi arbetar på individbasis och samarbetar med andra myndigheter.

Hon hoppas även att insatserna kan ge en signal till yngre människor om att det inte är en eftersträvansvärd livsstil att vara gängkriminell.

– Vi vill visa att det inte är ett glamouröst liv, utan man får räkna med att sitta i fängelse eller bli skjuten eller skadad. Man är inte ”untouchable”.

Polisens runt 70 fokuspersoner är främst baserade i Stockholms södra och norra förorter, som norra Botkyrka och Järvaområdet. De utgår ofta från områden som de har en förankring till sedan barnsben. Samtliga är män och majoriteten är födda på 1990-talet.

Mer specifikt vilka personer det rör sig om kan polisen inte gå in på, men lyfter att de tyngre kriminella ofta varit med om socialutredningar och insatser i tidig ålder.

Enligt en granskning av Svenska Dagbladet från i fjol har en stor del av de unga män som kopplas till en gängkonflikt i Järvaområdet varit föremål för tvångsomhändertaganden redan när de var i 15-årsåldern.

En som länge betonat tidiga insatser är socialborgarrådet Jan Jönsson (L). Även polisen har larmat om att sociala insatser behövs redan innan riskindivider kommit in i tonåren, men enligt Jan Jönsson behövs dem ännu tidigare.

– De som är 20 år i dag och skjuter ihjäl folk hade med all säkerhet stora beteendeproblem redan när de var små, säger han.

Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholms stad.
Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholms stad. Foto: Magnus Hallgren.

Han framhåller en insats som särskilt effektiv. Det gäller de hembesök socialtjänsten tillsammans med barnavården sedan fem år tillbaka gör hos nyblivna mammor i socialt utsatta områden.

– Man går hem till alla småbarnsföräldrar, utan undantag, när barnen är upp till två år. Det är den metod som enligt internationell forskning har den största förebyggande effekten för alla former av sociala problem, som missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, säger Jan Jönsson.

Metodiken användes först i Rinkeby, och syftet är även att förbättra barnens allmänna hälsa och öka vaccinationsgraden. I dag sker hembesöken i de flesta yttre förorter i Stockholm stad.

Enligt Jan Jönsson kan problem med små barns anknytningsmönster leda till social problematik och våldsamt beteende i senare ålder. Han hänvisar till så kallad anknytningsteori, en psykologisk inriktning med fokus på hur barns relation till sina föräldrar påverkar deras liv.

– Om det blir störningar i anknytningen i ett tidigt skede som man kan knuffa den i rätt rikting. En tidig störning påverkar alla barnets relationer, som förvärras genom åren.

Men Jan Jönsson pekar också på svårigheter. Om socialtjänsten identifierar en riskfamilj är det frivilligt för familjen att delta i insatserna. Han vill därför att socialtjänstlagen ändras så att socialtjänsten får ökade befogenheter att bland annat omhänderta barn och kunna vidta förebyggande åtgärder utan föräldrarnas samtycke.

– Det är där det ofta faller. Socialtjänsten kan göra långa och gedigna utredningar, men om det inte bedöms hålla för ett LVU-omhändertagande tackar väldigt många nej.

Finns det inte en etisk problematik med att peka ut så små barn som riskindivider?

– Det är ju inte barnet som ”pekas ut” utan det är föräldrarnas omsorgsförmåga som kan utgöra en risk. Det är snarare ett etiskt problem att vi har barn som växer upp under bristfälliga förhållanden – där samhället reagerar med kraft och inlåsning först när den unge utvecklat så allvarliga beteenden att hen utgör en fara för sig själv och omgivningen.

Läs mer: Regeringen startar pilotverksamhet för att sprida lyckat Rinkebyprojekt

Ämnen i artikeln

Gängvåld
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt