Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Orättvis cancervård kostar tusentals liv

Stora regionala skillnader i antalet cancersjuka.
Stora regionala skillnader i antalet cancersjuka. Grafik: Jonas Backlund
Fler dör i cancer i områden med låg medelinkomst. Dessutom ser behandlingarna annorlunda ut om patienten är rik och välutbildad. ”Det är inte vad vi kallar för ett välfärdssamhälle”, säger Roger Henriksson, chef för nystartade Regionalt cancercentrum.

Enligt Socialstyrelsen skulle livet räddas på 3.000 svenskar varje år om de regionala och sociala orättvisorna i cancervården försvann.

– Det finns ingen annan åtgärd – på rimlig sikt – som skulle kunna åstadkomma liknande förbättringar. Orättvisorna har dels strukturella orsaker, dels beror de på mötet mellan patient och doktor, säger Roger Henriksson.

Farsta, Upplands Väsby, Hägersten-Liljeholmen och Solna har den största andelen lungcancerfall i Stockholms län. Lungcancer är vanligare i områden med låg medelinkomst. Bröst- och prostatacancer, däremot, är vanligare i områden med välbärgade invånare.

– Högutbildade kvinnor får få barn och relativt sent i livet, många barn tidigt i livet är en skyddsfaktor mot bröstcancer. Skillnaden i antal fall av prostatacancer beror möjligen på att rika, välutbildade män är mer måna om sin hälsa och oftare söker läkare, säger Roger Henriksson.

Ojämlikheten syns också i hur många som går på screening för bröst- och underlivscancer i ett område.

– Dödligheten i bröstcancer är högre i områden med låg inkomst och det verkar vara likadant för flera andra cancerformer, säger Roger Henriksson.

Levnadsvanor har stor betydelse. Hög alkoholkonsumtion och rökning ökar risken att få cancer.

– Fetma spelar säkerligen roll för en del tumörsjukdomar. Fysisk aktivitet är betydelsefullt, det minskar risken för vissa cancerformer och gör att patienten klarar behandlingen bättre, säger Roger Henriksson.

Grovt räknat är alkoholkonsumtionen högre i Stockholms läns välbärgade delar medan rökning, fetma och stillasittande är vanligare i områden med låg medelinkomst.

Men orättvisorna visar sig också i cancervården.

– En studie om tarmcancer, som diskuterades i Stockholm under Världscancerdagen den 4 februari, visar att det är vanligare med vissa mediciner och vissa behandlingar hos patienter med hög inkomst och hög utbildning. Vi ser oftare stomier hos personer med låg inkomst, säger Roger Henriksson.

Där spelar mötet mellan patient och doktor en stor roll, menar han. En högutbildad patient är mer välinformerad och mer påstridig. Totalt i Sverige finns en tioprocentig skillnad i cancerdödlighet mellan dem som har lägst och dem som har högst utbildning.

– Vi måste ta reda på vad det beror på och öka kunskapen hos personalen i vården. Vi måste ta hänsyn till kulturella skillnader, invandrarkvinnor som har svårt med språket behöver, till exempel, mer stöd. Det är oerhört viktigt att vi tar in det här i utbildningen av all personal i vården, säger Roger Henriksson.

Att minska orättvisorna är en av de viktigaste punkterna i den regionala cancerstrategin, som landstinget antog i december.

Hur ska ni åstadkomma det?

– När det gäller mammografi och gynundersökningar kan vi åka ut med bussar till områden där vi vet att få deltar. Vi har sett i Skåne och London att det har fått resultat. Men vi diskuterar riktade insatser i Stockholms län även mot rökning och fetma, säger Roger Henriksson.

Fem steg för en bättre cancervård

Det nybildade Regionalt c ancercentrum Stockholm-Gotland, ett av sex cancercentrum i landet, har som en huvuduppgift att skapa välfungerande vårdkedjor för att alla patienter ska kunna få en bra och rättvis sjukvård.

I överensstämmelse med den nationella cancerstrategins fem mål ska det verka för att:

1. Minska risken för att insjukna och dö i cancer.

2. Förbättra omhändertagande av patienter med cancer.

3. Förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos.

4. Minska regionala skillnader i överlevnad.

5. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad. DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.