Just nu utrustas 200 papperskorgar i City med råttgift. Stockholms stad trappar upp råttkriget och ökar årets skadedjursbudget med 1,5 miljoner kronor.
– Vi behöver stärka upp skyddet och måste vara innovativa i råttproblematiken, säger Tommy Tuvunger, skadedjurssamordnare.
Stockholms stad skjuter till 1,5 miljoner kronor i höst att få bukt med det ökande antalet råttor. Utan det effektiva råttmedlet racumin som sedan i maj inte längre får användas av staden har antalet anmälningar om råttor ökat. Framför allt på Södermalm, Norrmalm och Östermalm.
– På vissa platser finns det större populationer som blommar upp. Just nu är det mest klagomål om många synliga råttor vid Blecktornsparken på Södermalm. Där håller man tama djur och det kan vara en bidragande orsak, säger Tommy Tuvunger, skadedjurssamordnare vid trafikkontoret, Stockholms stad.
Nu sätter staden in stora insatser in i särskilt utsatta områden. Man inriktar sig i första hand på större sopkorgar i innerstaden och på hårt drabbade koloniträdgårdar i ytterstaden.
– Vi har sett att råttorna ökar och måste hitta andra sätt att bekämpa råttorna. Råttor dras ofta till soptunnor så nu monterar vi betesstationer på sopkorgarna. Vi skruvar fast små plåtlådor med råttgift på 200 stora sopkorgar, så kallade Big Bellys, i hela innerstaden, säger Tommy Tuvunger.
Det nya greppet testas nu under hösten och slår det väl ut ska staden köpa in ytterligare 200 råttgiftsstationer och montera på sopkorgar.
– Vi får se vad vi får för betestryck på giftstationerna. Det här är så färskt så vi vet inte exakt hur bra det fungerar. Vi får öppna plåtburkarna och se efter hur betestrycket varit på giftblocken. Giftet liknar vaxklumpar så man ser tydligt om råttorna har varit på dem, säger han.
Kommer vi att hitta en massa döda råttor vid sopkorgarna nu?
– Nej, inte mer än vanligt. När man bekämpar råttor med gift dör ungefär en råtta av tio över mark, resten dör under mark så man aldrig ser dem. Därför är det ytterst sällan du ser råttor som dött av bekämpningsmedel, säger Tommy Tuvunger.
I dag har staden redan flera hundra betongstationer med råttgift strategiskt utplacerade i parker och på gator i innerstaden. Ett stort antal betongstationer som nu blir överflödiga ska flyttas till andra prioriterade områden med växande råttproblem. Bland annat till koloniområden i Söderort som Orhem, Skarpnäck och Vinterviken samt flera koloniområden i Västerort.
– Vi behöver stärka upp skyddet mot råttor även på de större koloniområdena, där finns mycket fallfrukt och plommon som vi vet lockar till sig råttor. Vi ska göra en samordnad aktion och placerar ut giftstationer där i september och oktober.
Den främsta orsaken till varför råttorna ökar är att de har tillgång till mat som gör att de reproducerar sig snabbare. Råttorna verkar också utveckla resistens till bekämpningsmedel och vissa forskare menar att storstadsråttor verkar blir allt mer orädda för människor. Framför allt syns de mer på gatorna, inte minst i samband med väg- och tunnelbyggen när de tvingas byta boplats.
Fler råttor betyder även ökade kostnader, och staden skjuter nu till 1,5 miljoner i budgeten för att klara utgifterna, bland annat för inköp av de nya råttgiftsstationerna.
– Råttbekämpningen kommer att bli ett par miljoner dyrare i år. Nu försöker vi göra allt för att få bukt med råttorna. Just nu har vi ganska bra kontroll på situationen och vi försöker vara innovativa i råttproblematiken. Men utfallet vet vi först senare i november, säger Tommy Tuvunger.