Allt fler äldre blir hemlösa i Stockholm. På Stadsmissionens Bostället på Södermalm är drygt var tionde besökare på akutboendet äldre än 60 år, på stödboendet är det var fjärde.
– Det är ännu inget stort antal personer, men det är trenden vi är ute efter, en tidig varning, säger Marika Markovits.
I dag presenterar Stadsmissionen rapporten ”Hemlös 2014” i riksdagen. Länge var deras insatser för äldre i första hand riktade mot att skapa gemenskap och bryta social isolering. Nu handlar allt mer om att hjälpa människor med grundläggande frågor som mat, hyra och vård.
– Jag har lärt mig genom åren att när mina medarbetare på golvet ser trender så landar de i politiken efter några år. Den här begynnande trenden rör människor som inte har några andra problem än fattigdom, säger Marika Markovits, direktor på Stockholms stadsmission.
Redan för några år sedan, påpekar hon, såg medarbetare i Stockholms stads socialtjänst en signifikant grupp äldre hemlösa, en hemlöshet de inte kom ur.
När äldre blir utan bostad tenderar de att fastna i utanförskap. En dubbelt så stor andel bland de äldre i Socialstyrelsens senaste undersökning, hela 60 procent, har varit hemlös i mer än fyra år. Inte mindre än 25 procent har varit hemlösa i längre än tio år.
– På Bostället dök det i somras upp en helt ny grupp, äldre kvinnor som helt plötsligt stod på vår tröskel. De tillhör inte dem som har suttit på en parkbänk i 20 år, alla har en individuell historia men alla har låg pension, säger Marika Markovits.
Stadsmissionens bedömning är att antalet äldre i hemlöshet riskerar att stiga under de närmaste fem åren. Det kommer i första hand att drabba äldre med knapp pension, men även flyktingar som inte lyckats etablera sig i det svenska samhället.
I dag lever 1 500 personer som är över 65 år i hemlöshet i Sverige, visar Socialstyrelsens kartläggning från 2011. I Stockholms stad fanns 2012 151 personer över 65 år i hemlöshet, enligt stadens regelbundna undersökning. Två år tidigare var siffran 133.
– I storstadsregionerna har kostnaderna för mat och bostäder ökat. Äldre tenderar att välja bort mat, de slutar använda frysen och sparar el, de skär bort mer och mer av sitt liv. De lever isolerat och det ökar risken för hemlöshet. De har bristande nätverk, det finns många äldre som inte har så många anhöriga och många som har bristande kontakt med sina barn, säger Marika Markovits.
Allt fler äldre i Sverige lever under mycket begränsade ekonomiska villkor när de går i pension. Det gäller inte minst kvinnor födda på 1930- och 1940-talen som stått utanför arbetsmarknaden och som på grund av detta får en mycket låg ersättning när de går i pension, men i växande utsträckning också nyligen invandrade människor som på grund av svårigheter att hitta egen försörjning får räkna med en mycket låg pension.
Den statliga Pensionsåldersutredningen presenterade för några år sedan en prognos som visar att andelen pensionärer med låg ekonomisk standard förväntas öka kontinuerligt ända fram till år 2060.
Vi måste tänka efter före, menar Marita Markovits.
– I det långa perspektivet kan vi få en boom av hemlösa pensionärer. Bland yngre är det stora grupper som har otrygga jobb, utan kollektivavtal och avsättningar till tilläggspension. Anhöriginvandrare – som är utanför systemet – kan hamna i fritt fall om det blir en kris i familjen och de upplevs som en belastning, säger hon.
Vad behöver göras, tycker ni?
– Det borde vara en självklarhet att socialtjänsten bedömer alla pensionärer som pensionärer. Så är det inte i dag, missbrukare får ingen biståndsbedömning, ingen tittar på om de har rätt till demensboende eller färdtjänst, säger Marika Markovits.
Sverige och Stockholms stad måste börja tänka förebyggande, menar hon.
– Om folkpensionen i Sverige ska vara väldigt låg så måste vi göra något åt bostadsförsörjningen. Den som har låg folkpension och en betalningsanmärkning får inget hyreskontrakt.
Hon tror inte att den svenska visionen – om att inte ha särskilda bostäder för fattiga människor – är hållbar längre när EU:s regelverk tvingar allmännyttan till marknadsmässiga hyror.
– I Europa jobbar man mer med social housing. Det är med sorg i hjärtat jag säger det men vi skulle kunna göra en del av allmännyttan till social housing, säger Marika Markovits.