Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 22:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/personal-pa-karolinska-larmar-besparingar-riskerar-patientsakerheten/

STHLM

Personal på Karolinska larmar: ”Besparingar riskerar patientsäkerheten”

”Jag har alltid varit stolt över mitt jobb, men nu har det kommit till en gräns”, säger specialistundersköterskan Carina Palovaara Jansson. Foto: Roger Turesson

För att spara pengar har Karolinska universitetssjukhuset sedan i maj undvikit att ta hjälp av andra sjukhus i regionen med vårdplatser i intensivvården. Nu larmar anställda om risker för arbetsmiljö och patientsäkerhet. 

– Jag måste dra i nödbromsen, för patienternas skull, säger Carina Palovaara Jansson, specialistundersköterska på Nya Karolinska. 

Palovaara Jansson har jobbat på Karolinska sedan 1986. Hon är specialistundersköterska och har länge arbetat med skallskadade patienter på neurointensiven.

– Jag har alltid varit stolt över mitt jobb, och verkligen gått in för det nya, men nu har det kommit till en gräns, säger Carina Palovaara Jansson.

De senaste månaderna beskriver hon har präglats av en allt större press, kopplat tills sjukhusets miljardunderskott. För att strama åt är direktivet att öka antalet vårdplatser inom intensivvården kraftigt i stället för att ta hjälp av andra sjukhus. Samtidigt har de anställda inte blivit fler.

I maj gick David Konrad, Karolinskas funktionschef för intensivvården, PMI, ut med direktiv till personalen om inriktningen:

... fokus på 2 saker: ha 10 vårdplatser i Huddinge och 20 i Solna öppna och belagda med patienter snarast. Samtidigt att i princip helt sluta skicka patienter till externa IVA och därigenom klara vår ekonomi som just nu är mycket dålig.”, skrev David Konrad i ett mejl, som DN tagit del av.

Sedan dess har också beläggningen av intensivvårdsplatserna ökat på Karolinska i både Huddinge och Solna, där beläggningen ofta legat runt 100 procent, och även inneburit överbeläggningar, visar den nationella beläggningsportalen för sjukvården.

”Vi har tvingats att öka antalet patientplatser till max fast det inte finns tillräckligt med kompetent personal”, säger Carina Palovaara Jansson. Foto: Roger Turesson

– Vi har tvingats att öka antalet patientplatser till max fast det inte finns tillräckligt med kompetent personal. De kollegor som är kvar ställer upp och går dubbelpass, säger Carina Palovaara Jansson.

Den nye sjukhusdirektören Björn Zoëga har flaggat för ytterligare åtstramningar. Samtidigt har han hållit fram att fler vårdplatser har kunnat öppna efter sommaren.

– Vi har kunnat hålla 1.000 vårdplatser öppna direkt efter semesterperioden. Det har aldrig hänt tidigare, sa Björn Zoëga till DN under en intervju i september. 

Det fick Carina Palovaara Jansson att reagera starkt.

– De har kunnat hålla vårdplatser öppna, men till vilket pris? Vi har aldrig haft så många patienter.

Hon pekar på de många avvikelser med potentiella risker och incidenter som de anställda beskriver, exempelvis när patienter flyttats för snabbt internt för att kunna ge plats åt andra, och att bland andra unga läkarstudenter tas in för att fylla luckor bland undersköterskorna.

När DN ställer frågor till David Konrad bekräftar han att medelbeläggningen inom intensivvården varit hög, i både Solna och Huddinge

– Det beror på ett högt patienttryck, naturligtvis. Ibland får vi en ansamling av patienter, och då får vi be vår personal att jobba extra under de perioderna, säger han.

På frågan om de anställda haft direktiv att inte längre skicka och hänvisa patienter till andra sjukhus av budgetskäl säger David Konrad:

– Det har länge funnits ett iva-avtal, där sjukhusen ersätter varandra för att skicka patienter. De senaste åren har det i hög grad varit Karolinska som varit avsändare av patienter. Det avtalet håller på att ses över. Det är inte bra för patienter att byta vårdgivare, ur medicinsk synpunkt.

I ett mejl till DN pekar David Konrad på att Karolinska under 2017-2018 skickade patienter till en kostnad cirka 25 miljoner kronor per år till andra sjukhus.

På Karolinska pekar läkare på nackdelarna, inte minst med att inleda ett jourpass då hela avdelningen är full, med ledningsdirektivet att inte skicka patienterna till andra sjukhus för att göra mer plats.

– Jag kan sympatisera med ledningen i och för sig, och håller med om att det inte är riktigt med ett avtal som är konstruerat så att Karolinska ska stå för notan när patienter vårdas på andra sjukhus, säger Mitua Mehra, narkosläkare på PMI i Huddinge, och ledamot i läkarföreningens styrelse.

Samtidigt säger Mitua Mehra att den linje som sjukhuset nu valt går ut över de anställda, en fråga som han också lyft på fackliga samverkansmöten med ledningen. Efter direktivet i maj har ett redan dåligt platsläge ytterligare försämrats, uppger han.

– Det är svårt och stressande för oss medicinskt ansvariga läkare att komma till ett jourpass på intensiven när det är helt fullt. De höga cheferna borde kunna ta upp en diskussion med tjänstemän och politiker som ansvarar för intensivvårdsavtalet, i stället för att låta patienter och anställda ta smällen, säger han.

För sjuksköterskorna innebär den ökade arbetsbelastningen att de tvingas till svåra prioriteringar bland de svårt sjuka patienterna, säger Katja Fogelberg, intensivvårdssjuksköterska på Karolinska i Huddinge och förtroendevald för Vårdförbundet.

– På sätt och vis är det bättre för patienterna att inte flyttas - om vi kan ge den vård de behöver. Men om vi har två patienter att ta hand om i stället för en, så betyder det att vi springer som skållade råttor från den ena till den andra. Både vi och undersköterskorna känner av den etiska stressen, säger Katja Fogelberg.

DN har begärt ut och tagit del av avvikelser för 2019. Risker för både arbetsmiljö och patientsäkerhet lyfts där.

Patient har legat i sin egen avföring i cirka en timme, då det inte funnits tillräckligt med personal,” står det i en tillbudsrapport från Nya Karolinska i juli. 

Rapport från augusti:

På grund av hög arbetsbelastning kan ordinerad dialysbehandling ej startas under vare sig dagpasset eller kvällspasset”.

Sjukhusdirektör Björn Zoëga har flaggat för ytterligare åtstramningar. Foto: Jonas Lindkvist

Sjukhusdirektör Björn Zoëga skriver i ett mejl till DN att alla behöver minska sina kostnader, och att det inom intensivvården innebär att minska kostnaderna för extern intensivvård, som Karolinska betalar cirka 45.000 kronor per dygn för. Samtidigt har sjukhuset inte helt slutat att skicka intensivvårdspatienter, uppger han.

Hur ser du på risken för att patientsäkerheten och arbetsmiljön äventyras, som anställda vittnar om?

”De lokala cheferna har delegerat arbetsmiljöansvar, jag utgår från att man har kontroll över det”, skriver Björn Zoëga.

När DN börjat ställa frågor om den nya inriktningen uppger Karolinska att intensivvårdsavtalet är uppsagt från 25 september, vilket bekräftas av presstjänsten vid Region Stockholm i ett mejl:

”Avtalet har 3 månaders uppsägningstid, under tiden är det vår klara målsättning att förhandla fram nytt avtal.”