Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 12:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/polisen-hart-pressad-av-manga-mordutredningar/

STHLM

Polisen hårt pressad av många mordutredningar

Bild 1 av 2 Gunnar Appelgren, polisens gängexpert.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Bild 2 av 2
Foto: Jonas Lindkvist

Polisens resurser för att utreda alla pågående mord- och mordförsök i Stockholm är nu mycket hårt ansträngda. Bara i år har 15 personer skjutits ihjäl och 18 skadats i 65 skottlossningar.

– Det är bara en slump att inte fler dött, säger Gunnar Appelgren, polisens gängexpert.

Ett mord på en ung man med kopplingar till ett kriminellt nätverk samt två allvarliga mordförsök som drabbade två personer helt utan koppling till gängkriminalitet – så såg den gångna helgens dystra facit ut när det gäller skjutvapenvåldet i Stockholmsregionen.

Redan innan helgen beskrevs situationen för Stockholmspolisens utredare som ”ansträngd”: 

– Vi jobbar mycket hårt för att kraftsamla och koordinera de resurser som finns, både vid den regionala utredningsenheten och vid de grova brottsenheter som finns i region syd och nord, sa Christofer Wedelin, som är ansvarig för spaningsärenden vid regionala utredningsenheten efter det uppmärksammade mordet i Stocksund i slutet av augusti.

I dag beskriver Jan Evensson, chef för den regionala utredningsenheten, situationen som ”pressad och utmanande”.

Enligt flera erfarna utredare som DN har varit i kontakt med är det en underdrift.

– Just nu är det krasst sett som att vi bara släcker bränder. Mordförsöken utreds knappt alls – trots att det är mycket allvarliga brott som om de utreds dessutom kan leda till att vi faktiskt förhindrar nya våldsbrott, säger en centralt placerad utredare.

En annan utredare, placerad i region syd, konstaterar:

– Vid sidan om skjutningarna rasslar det in anmälningar om våldtäkter, utpressningar och andra allvarliga våldsbrott som blir liggande eftersom morden måste prioriteras. Vi mäktar inte med, säger en av dem.

En tredje konstaterar:

– Skulle vi följa våra egna riktlinjer och metoder för hur en mordutredning ska resurssättas är vi på tok för få.

 

Gunnar Appelgren, som tillsammans med forskarna Joakim Sturup och Amir Rostami på nära håll studerat det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer i region Stockholm, bekräftar bilden:

– I skuggan av morden har vi en lång rad mordförsök som borde uppmärksammas. Egentligen handlar det ju om samma brott, det är bara det att offret råkat överleva. Det är bara en slump att vi inte har fler mordutredningar, säger Gunnar Appelgren.

Även Amir Rostami menar att det är bekymmersamt att mordförsöken sällan utreds i botten. När det görs, leder de utredningarna ofta till att man lyckas identifiera vilka personer som är involverade i olika konflikter.

– Det skapar verklig potential att bryta våldsspiralen. Målsägarna lever och kan höras. Med rätt insatser går det då att hindra ytterligare mord och mordförsök, säger han.

Totalt finns det i dag 60 öppna mordutredningar och 66 pågående utredningar när det gäller mordförsök i Stockholmsregionen. En dryg tredjedel av utredningarna har kopplingar till de kriminella nätverken och är per definition mer svårutredda.

I hur många av de ärendena det de facto bedrivs ett aktivt utredningsarbete är omöjligt att få fram. Ett mått kan vara det som hänt sedan i mars i år, då tio erfarna, men tidigare pensionerade mordutredare lockades tillbaka för att ta tag i ärenden som blivit liggande.

– Vi fick tämligen omgående ett trettiotal fall av mordförsök, grova våldtäkter och människorov på vårt bord. Det var ärenden som i vissa fall var helt obearbetade på grund av bristen på utredare, säger Lars Bröms, som är chef för den specialinsatta gruppen.

Ambitionen är att både permanenta och fördubbla satsningen – så fort de politiska utfästelserna om mer resurser får effekt i vardagen.

Där är man inte än:

– Självklart skulle vi vilja ägna mer kraft än vad vi gör åt alla misstänkta mordförsök, men vi måste prioritera, säger Jan Evensson.

Det tar också tid – flera år – att få fram utredare och tekniker med den erfarenhet och specialistkompetens som krävs.

 

När Gunnar Appelgren gick igenom kompetensen bland utredarna i polisområde nord fann han att av 76 utredare vid grova brottssektionen hade endast två gått kursen ”Strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott”, SMUG, medan 33 av dem hade gått baskursen i utredning av grova brott, BUG.

– Den som säger att utredningsresurserna räcker som det ser ut i dag hittar bara på. Vi är duktiga på att få fram folk precis när ett mord har skett, men utredningarna avlövas snabb på de resurser som krävs, säger Gunnar Appelgren.

Av de mord- och mordförsöksfall som skedde mellan åren 2016 och 2017 som den forskargrupp han leder studerat väcktes åtal i färre än 15 procent av fallen. Även den låga uppklaringen kan vara en orsak till att dödskjutningarna fortsätter, menar forskarna. 

Jan Evensson, chefen för den regionala utredningsenheten, vidhåller dock att man klarar av de nu pågående utredningarna.

– Än så länge har vi inte behövt begära nationell förstärkning. Det som oroar mig mest är att det tar sådan tid att få de av politikerna utlovade resurserna på plats, säger han.

Läs också: Misstänkt koppling mellan skjutningar i Nacka och Råcksta