Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 14:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/polisen-ser-kopplingar-mellan-flera-av-sprangningarna-i-stockholm/

STHLM

Polisen ser kopplingar mellan flera av sprängningarna i Stockholm

Polisens tekniker på plats efter sprängningen på Nytorgsgatan på Södermalm i centrala Stockholm den 17 september 2019.
Polisens tekniker på plats efter sprängningen på Nytorgsgatan på Södermalm i centrala Stockholm den 17 september 2019. Foto: Magnus Hallgren

Polisen kan nu koppla ihop flera uppmärksammade sprängdåd som inträffat i Stockholm. I två av fallen tror polisen att spelskulder är det bakomliggande motivet. Samtidigt har inte en enda av de som tros varit måltavlor för attentaten trätt fram och anmält att de utsatts för brott.

Stockholmspolisen storsatsar nu på att kartlägga motivbilder och eventuella kopplingar mellan de sex sprängattentat som inträffat i Stockholm sedan oktober 2019. Samtliga ärenden utreds nu inom ramen för den särskilda händelsen Knut.

Ett drygt 40-tal poliser arbetar på heltid med utredningarna. I fem av de sex fallen har polisen en teori om vad som ligger bakom.

Det här är sprängningarna som utreds:

På natten den 12 oktober i år exploderade en sprängladdning i ett trapphus i Abrahamsberg i västra Stockholm. Alla fönster blåstes ur. 

Natten mellan den 16 och 17 oktober var det dags igen. Då inträffade tre explosioner i länet. Först vid hembygdsgården i Vaxholm, strax därför detonerade någon form av sprängladdning i en bostadsfastighet på Nytorgsgatan på Södermalm i Stockholms innerstad. Där blev hela entrén demolerad. Kort därpå smällde det även utanför en festlokal i Södertälje.

Den 13 januari inträffade nästa potentiellt dödliga explosion – den här gången på Gyllenstiernsgatan på Östermalm. Erik Widestrand, polisområdeschef i City, beskrev explosionen som den kraftigaste som någonsin ägt rum i Stockholmsområdet.

Polisen kunde senare konstatera att sprängladdningen detonerat utanför porten på fastigheten. En 35-årig man sitter sedan den 24 januari häktad misstänkt för grov allmänfarlig ödeläggelse i ärendet.

12 oktober, Abrahamsberg. En explosion inträffar i en trappuppgång. De materiella skadorna blir omfattande, men ingen person skadas.
12 oktober, Abrahamsberg. En explosion inträffar i en trappuppgång. De materiella skadorna blir omfattande, men ingen person skadas. Foto: Christine Olsson/TT

Den 21 januari inträffade två sprängdåd inom loppet av en 14 minuter. Först på en adress i Husby, strax därefter i Kista. Även här blev den materiella förstörelsen omfattande. Trapphus, loftgångar och lägenhetsfönster demolerades. Glassplitter och sjok av sönderriven plåt täckte stora delar av innergårdarna i anslutning till bostadsfastigheterna.

– Ett anmärkningsvärt, hänsynslöst våld, konstaterade Anders Rissel, biträdande polischef i polisområde Nord när han samma dag besökte brottsplatserna. 

Inte i något fall har någon person – som av ett under – kommit till skada.

DN kan nu avslöja att sambandet mellan de två sprängningarna i Kista är klarlagt. Samma sak gäller, som tidigare är känt, sprängningarna i Abrahamsberg och på Nytorgsgatan. I Husby var måltavlan sannolikt en man i 40-årsåldern. Han är nära anhörig till mannen bodde på den adress i Kista där det smällde 14 minuter senare. Även när det gäller dåden i Abrahamsberg och på Nytorgsgatan finns det personkopplingar.

17 september 2019 inträffar en sprängning på Nytorgsgatan på Södermalm i centrala Stockholm med stor materiell förödelse som följd.
17 september 2019 inträffar en sprängning på Nytorgsgatan på Södermalm i centrala Stockholm med stor materiell förödelse som följd. Foto: Magnus Hallgren

Efter sprängningen på Östermalm drog polisen igång den särskilda händelsen Knut. Den har nu utökats och omfattar sex av de ovan nämnda sju sprängningarna – händelsen i Södertälje utreds separat.

– Vi måste ta ett samlat grepp om utredningarna för att se om det finns gemensamma mönster och motiv. Analysen är inte riktigt klar än, men vi hyser gott hopp om att det ska klarna i åtminstone några av fallen, säger Mattias Andersson, kommenderingschef för Knut.

Mattias Andersson, kommenderingschef för den särskilda insatsen Knut.
Mattias Andersson, kommenderingschef för den särskilda insatsen Knut. Foto: Polismyndigheten

Inte i ett enda fall har någon målsägare trätt fram och sagt sig vara utsatt för brott. Polisen har också stött på svårigheter med att få vittnen att berätta vad de eventuellt sett.

– Vi ägnar oss fortfarande åt både bearbetning och insamling av material i samtliga ärenden. Alla iakttagelser som gjort av allmänheten vad gäller personer och bilar som synts kring de aktuella adresserna och tidpunkterna är fortsatt intressanta för oss. säger Alexander Wallenius, samordnande utredare för insatsen.

Enligt honom är några av utredningarna inne i ”relativt känsliga skeden”. Endast i ett ärende – det som gäller Östermalm – finns det en misstänkt gärningsman.

Den 13 januari 2020 i en fastighet på Gyllenstiernsgatan på Östermalm i centrala Stockholm sker en kraftig explosion vid 01-tiden.
Den 13 januari 2020 i en fastighet på Gyllenstiernsgatan på Östermalm i centrala Stockholm sker en kraftig explosion vid 01-tiden. Foto: Mickan Palmqvist

Motivbilden har dock klarnat något när det gäller sprängningarna i Kista, vilket typiskt sett kan betyda att kretsen av misstänkta snävas åt.

– Vi kommenterar inte pågående förundersökningar. Vi tror oss veta vilka målsägarna är i några av fallen, men så länge de inte själva ger sig till känna tvingas även vi spekulera kring motiven, säger Alexander Wallenius.

DN erfar att två av sprängningarna kan kopplas till spelskulder och indrivning, två andra kan ha kopplingar till affärsverksamheter. I samtliga fall bedömer polisen att sprängladdningarna detonerats för att skrämma och utpressa – inte för att döda.

– Det primära syftet har varit att föra fram ett budskap till någon. När det gäller Kista vet vi att det handlat om större sprängladdningar än vi tidigare sett, säger Alexander Wallenius.

Den 21 januari 2020. En loftgång på ett hyreshus i Husby demoleras av en kraftig explosion.
Den 21 januari 2020. En loftgång på ett hyreshus i Husby demoleras av en kraftig explosion. Foto: Alexander Mahmoud

Möjligheterna att nå framgång med ärendena är statistiskt sett mycket begränsade. Den tekniska bevisningen har bokstavligen sprängts i bitar, det handlar om händelseförlopp där gärningsmän och måltavlan aldrig möts. I några av fallen har inte ens den som polisen misstänker är måltavlan varit hemma. Sprängningarna har också inträffat när det är få människor i rörelse.

Så vad kan ni då göra för att utredningarna ska leda framåt?

– Det handlar om att analysera såväl tekniska fynd som kunskaper vi får via underrättelse- och spanarbete. Vi tömmer alla basstationer på uppgifter om telefontrafiken, analyserar och korskör dem. Vi fortsätter att ta in vittnesmål. Det är ett digert arbete, säger kommenderingschefen Mattias Andersson

När den första analysen är klar kommer sannolikt flera av de fall som ingår i Knut att lämnas över till den regionala delen av den nationella särskilda händelsen Rimfrost där NOA, polisens nationella operativa avdelning, har huvudansvaret.

– Det är definitivt en framgångsfaktor att vi kan jämföra så väl modus som tekniska fynd, så det är av stor vikt att vi kraftsamlar, säger Mattias Andersson.

Likväl är han medveten om att de stora resurser som nu avsätts dränerar övrig verksamhet.

– Det är en svår balansgång. I nuläget kan vi ta in de resurser vi upplever krävs, men det måste ständigt viktas mot andra ärenden. Det är uppenbart att det uppstår brister på andra ställen. Samtidigt är det en förutsättning att vi satsar så hårt som vi gör för att vi ska kunna komma någonstans, säger Mattias Andersson.

Den 21 januari smäller det i Kista – 14 minuter efter sprängningen i Husby, knappt 400 meter därifrån. Trapphuset och hissen får betydande skador.
Den 21 januari smäller det i Kista – 14 minuter efter sprängningen i Husby, knappt 400 meter därifrån. Trapphuset och hissen får betydande skador. Foto: Alexander Mahmoud

Att man prioriterar sprängningarna så mycket – trots att man är medveten om att det kommer att bli svårt att få några gärningsmän dömda – beror på att de betraktas som så pass farliga för allmänheten.

– Vi måste göra allt vi kan för att stoppa dem, så är det. Det är bara ren tur att ingen dött än, säger Mattias Andersson.

Han är, liksom Anders Rissel, biträdande polischef i region Nord, förhoppningsfull. Risken att ärendena ”bara” blir polisiärt uppklarade är dock stor. Det vill säga att polisen till slut får en bild av vilka som ligger bakom sprängningarna och varför de skett, men att det blir omöjligt att leda det i bevis som leder till fällande domar.

Mattias Andersson:

– Jag kan bara konstatera att vi gör allt vi kan och vi jobbar oerhört hårt för att nå ända fram.

Läs mer: Hundratals sprängdåd med få klaras upp  

Läs mer: Sprängdådens motiv: utpressning, hot för att tysta och hämnd för otrohet  

Läs mer: Polisen: ”Gärningsmännen tänker nog inte mycket på vilka det drabbar”