Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-01 06:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/politiker-i-bromma-ville-riva-unik-skejtpark-raddas-av-proteststorm/

STHLM

Politiker i Bromma ville riva unik skejtpark – räddas av proteststorm

Malin Blom ”shreddar på coopingen” (åker på stålkanten) till den första betongbowl som byggdes under Tranebergsbron.
Malin Blom ”shreddar på coopingen” (åker på stålkanten) till den första betongbowl som byggdes under Tranebergsbron. Foto: David Östlund

Ett svartbygge som ska bort – ansåg Bromma stadsdelsförvaltning. En unik skejtpark som skulle kunna bli turistmagnet – menade Stockholms skejtvärld. Den 23 februari skulle parken rivas, men nu backar politikerna.

– Det är klart att vi förstår att platsen är värdefull för många, säger Johan Paccamonti (M), ordförande i stadsdelsnämnden.

Den ligger under Tranebergsbron, den svartbyggda skejtparken i betong som sedan 2013 har växt fram, steg för steg, betongslev för betongslev.
Den är byggd av eldsjälar. Hur många som varit med och skapat den under åren går inte att säga. Men det kan röra sig om uppåt hundra personer.

– Vi var några skejtare som brann för det och drog igång bygget. Skejtparken i Rålambshovsparken hade i princip färdigställts då, men den blev lite av en besvikelse eftersom den befolkades av så många sparkcyklar. Det ledde till trängsel och en del konflikter. Vi vill ha vårt eget ställe, säger en av de skejtboardåkare som var med från början.

Han, liksom alla andra som varit med och byggt på parken, vill vara anonym eftersom parken är ett svartbygge. 

Bromma stadsdelsförvaltning har länge sökt en ansvarig, men ingen har velat träda fram av rädsla för att bli brottsmisstänkt eller krävd på rivningskostnaderna.

– Jag är vuxen nu, jag fattar att det rör sig om ett svartbygge. Men vill man driva den linjen har man inte förstått vad den här parken betyder för hundratals människor; unga, gamla, tjejer och killar. Det handlar om en idrottsanläggning som är öppen dygnet runt för alla – utan entréavgift.

Så här såg det ut i den betongbowl som stod klar i augusti 2017. Allt i skejtparken är byggt enligt do-it-yourself-principen av frivilliga krafter och insamlade pengar.
Så här såg det ut i den betongbowl som stod klar i augusti 2017. Allt i skejtparken är byggt enligt do-it-yourself-principen av frivilliga krafter och insamlade pengar. Foto: David Östlund

– Det vore galet om vi inte kan komma överens om en lösning. Varje storstad med självaktning har en DIY-byggd skejtpark. Just den här är unik för Stockholm och är dessutom redan internationellt känd. Den skulle kunna bli en turistmagnet, fortsätter den anonyme parkbyggaren.

På måndagen fick han ett glädjande besked av Johan Paccamonti (M) ordförande i Bromma stadsdelsnämnd som under den senaste veckan har överösts med protester. Nu skjuts rivningen skjuts upp på obestämd tid och samtal om dess framtid ska inledas med bland andra Högdalens skejtboardförening.

– I Högdalen har vi ett mycket bra samarbete med kommunen, fastighetskontoret och idrottsförvaltningen när det gäller drift, underhåll samt trygghets- och säkerhetsfrågor. Det borde vi kunna ha med Bromma stadsdel också, säger Anna Östlund, aktiv i föreningen.

Enligt henne är parken en viktig och unik del av Stockholms skejtscen.

– I den bästa av världar kommer politikerna att förstå vilken värdefull verksamhet det handlar om. Här skulle vi verkligen kunna göra någonting tillsammans, istället för att bara jämna det med marken. Dessutom saknas det en betongpark i Västerort, säger DN:s anonyma källa.

Han beskriver platsen som perfekt. Tranebergsbron skyddar mot väder och vind. Dessutom användes platsen inte till någonting innan – det var bara ett övergivet och skräpigt ingenmansland.

Runt om i världen finns liknande skejtparker, byggda på samma premisser; av skejtare, för skejtare. I föregångslandet USA har flera av dessa parker uppnått kultstatus. På amerikanskt manér har just den här parken döpts till RCS – Red Cabin Spot – eftersom det ligger en röd stuga intill.

Calle Öijert är en av många skejtare som tillbringat oräkneliga timmar i den park som Bromma stadsdelsförvaltning ville riva. Parken är ett svartbygge.
Calle Öijert är en av många skejtare som tillbringat oräkneliga timmar i den park som Bromma stadsdelsförvaltning ville riva. Parken är ett svartbygge. Foto: David Östlund

I dag består parken av två olika bowler (runda pooler i betong) i betong; en lättillgänglig för nybörjare och en större, mer avancerad ”pool”. Här finns flera andra inslag där olika skejttekniker kan övas. Under åren har man också varit mån om att smycka den, bland annat med mosaik. I skejtarnas ögon är den ett urbant konstverk i ständig förändring – som dessutom går att använda.

För ett par år sedan satte stadsdelsförvaltningen effektivt stopp för ditfraktande av betong med en vägbom på vägen till parken. En del av den kärlek som hade lagts ner på platsen av skejtarna själva började sina. Tidigare hade man försökt hålla rent och snyggt och till exempel ta bort graffiti. Det sistnämnda är inget som skejtare gillar eftersom det gör betongen hal.

Johan Paccamonti tycker att det är bra att man nu har fått kontakt med skejtboardföreningen i Högdalen.

– Nu har vi äntligen någon att prata med om det här. Det är klart att vi förstår att platsen är värdefull för många, det är ju väldigt speciell till sin karaktär, säger han.

Läs mer: Skejtarna: ”Jag tror faktiskt det är ett slags kärlek” 

Läs mer: Högdalen kokar när skejtarna tar över