Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-19 19:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/politiker-kraver-se-over-stockholms-bostadsko/

STHLM

Bostadsförmedlingens kö ska reformeras

Enligt Bostad Stockholms beräkningar söker 14 procent av de som står i kön aktivt efter en lägenhet – resten står i kön av andra skäl. Foto: Nicklas Thegerström

I dag får den som stått längst tid i bostadsförmedlingens kö ett hyreskontrakt – och inte den som behöver det mest. Nu har dock Bostad Stockholm fått i uppdrag av den styrande majoriteten att reformera systemet. Syftet är att hitta ”överkomliga bostäder till de mest behövande”.

– Frågan kräver en grundlig genomlysning, säger Christer Edfeldt, vd på Bostad Stockholm.

I bostadskrisens Stockholm har Bostad Stockholms förmedling av hyresrätter – kommunala som privatägda – slagit all time-high. 

Förra året förmedlades 13.455 lägenheter till 23.000 personer. Hittills i år har 6.689 lägenheter fått nya hyresgäster. Det är en ökning med 16 procent jämfört med 2017. Ökningen beror främst på att fler privata fastighetsägare lämnar lägenheter till bostadsförmedlingen i dag än tidigare.

Att länsstyrelsens rapport ”Läget i länet” visar att det i dag står lägenheter tomma på grund av att ingen har råd att köpa eller hyra dem, känner inte Christer Edfeldt, vd på Bostad Stockholm, igen från sin horisont.

 – Vi har hittills inte haft några problem med att hitta hyresgäster även till dyra, nyproducerade hyresrätter, säger han.

På torsdagen stod 656.307 personer i Bostad Stockholms bostadskö. I teorin slogs de om 133 lägenheter – den dyraste är en 133 kvadratmeter stor 4:a på Norrmalm för 20.525 kronor i månaden – den billigaste en 1:a i Flemingberg för 2.561 kronor i månaden för 24 kvadratmeter.

Enligt bostadsförmedlingens egna beräkningar är det i praktiken dock bara 14 procent av de som står i kön som aktivt söker lägenhet – resten står i kön av andra skäl. Men många av dem som står i kön uppfyller inte hyresvärdarnas krav på årsinkomst för att de ska komma i fråga för alla lägenheter som förmedlas.

I dag är det ett så kallat ”rakt” kösystem som gäller. Den som stått längst tid i kön och som uppfyller hyresvärden villkor får hyresrätten – och inte den som behöver den mest. 

– Eftersom vi tar ut en köavgift så måste systemet enligt den lagstiftning som gäller vara rakt, det säger lagen, säger Christer Edfeldt och fortsätter.

– I budget för 2019 har vi dock fått i uppdrag att titta på om det går att reformera kösystemet. Vi tolkar det som att syftet är att underlätta för dem som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Hur det ska gå till håller vi på att utreda.

Frågan är dock behäftad med fler frågor än svar. Vem är mest behövande? En ung person som bor hemma? En person med låg inkomst? En barnfamilj? Och vad får hyran för en ”överkomlig bostad” uppgå till?

– För att hitta ett sätt att skruva i det gällande kösystemet måste vi först definiera exakt vad som avses. Det är långt ifrån någon enkel uppgift, konstaterar Christer Edfeldt.

Läs mer: ”Billig” trea får hyra på drygt 11.300 kronor