Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 08:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/politiker-vill-se-forlangd-utbildning-for-ordningsvakter/

STHLM

Politiker vill se förlängd utbildning för ordningsvakter

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill att utbildningen för ordningsvakter förlängs.
Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill att utbildningen för ordningsvakter förlängs. Foto: Hampus Andersson

DN:s rapportering om Freja som först brottades ner av vakter och sedan själv dömdes till fängelse väcker politiska reaktioner. Nu efterlyser Vänsterpartiet och Socialdemokraterna att utbildningen för ordningsvakter förlängs. Oppositionsregionrådet Jens Sjöström (S) anser även att SL borde ha ordningsvakter i egen regi.

Artikeln om 45-åriga Freja som har dömts till fängelse för att ha bitit en ordningsvakt på Gullmarsplan 2018 har lett till starka reaktioner från allmänheten. Nu reagerar även flera politiker på händelsen.

Socialdemokraterna i Region Stockholm anser att utbildningen för ordningsvakter bör bli längre. En fråga de också lyfte i samband med att DN under 2019 rapporterade om flera uppmärksammade ingripanden av ordningsvakter.  

Oppositionsregionrådet Jens Sjöström (S), som även är 2:e vice ordförande i Trafiknämnden, säger nu att föregående års diskussioner fortfarande är aktuella.

– Jag vill inte kommentera det enskilda fallet. Men utgångspunkten för mig är att människor ska känna en trygghet när man reser kollektivt. Förra året var det ju ett antal händelser som aggregerat gjorde att vi behövde ta en fundering på vad som behöver göras strukturellt för att komma till rätta med en del av de här frågorna. 

När ordningsvakterna hade satt handfängsel på Freja drog de in henne i ett så kallat ”trygghetsrum” på Gullmarsplans station. Här syns hon sittandes på golvet.
När ordningsvakterna hade satt handfängsel på Freja drog de in henne i ett så kallat ”trygghetsrum” på Gullmarsplans station. Här syns hon sittandes på golvet. Foto: Polisen

Jens Sjöström betonar att ordningsvakterna gör en mycket viktig insats varje dag i kollektivtrafiken. Han lyfter också fram den utredning som regeringen har tillsatt och att man behöver uppdatera regler och förutsättningar för säkerhetsbranschen som under de senaste två decennierna har vuxit rejält. 

– Men mina grundläggande krav kvarstår ju generellt sett. Dels att verka för att förlänga ordningsvaktsutbildningen, och det säger ju även deras fackförbund i dag. 80 timmar är alltför lite utbildning för en så pass viktig samhällsfunktion. Men man behöver också titta på innehållet och de svåra avvägningar som ordningsvakterna ställs inför dagligdags, säger han. 

Dessutom menar han att det är viktigt att införa en obligatorisk kvalitetskontroll och lämplighetsprövning. 

– Jag har ju hela tiden hävdat att oavsett vad utredningen kommer fram till så bör SL själva ställa krav på längre utbildning. Ställer vi det kravet så innebär det att man helt enkelt inte får några kontrakt om man inte har en förlängd utbildning, säger Jens Sjöström. 

Han öppnar också för att SL eventuellt borde ha ordningsvakter i egen regi i stället för att lägga ut denna verksamhet på entreprenad, som nu är fallet i Stockholm. 

Linda Snecker, Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson, säger att Freja-händelsen aktualiserar diskussionen om en ”översyn av säkerhetsbranschen”. Hon ser också likheter mellan fallet och flera tidigare uppmärksammade händelser.

– Jag blir ju tyvärr inte förvånad. Det här är ju någonting vi har sett tidigare och det är därför vi har ställt de här frågorna till Mikael Damberg, säger hon och syftar på krav under förra året på just en översyn av regelverket för ordningsvakter.

Den 20 november i fjol gick regeringen genom inrikesminister Mikael Damberg (S) ut med beskedet om en utredning för en ”bred översyn av de regler som styr ordningsvakternas verksamhet”. 

I maj 2018 sätter sig en ordningsvakt gränsle över en kvinna och greppar runt hennes hals vid Fridhemsplan och i januari 2019 ingriper vakter mot en gravid kvinna vid Hötorget.
I maj 2018 sätter sig en ordningsvakt gränsle över en kvinna och greppar runt hennes hals vid Fridhemsplan och i januari 2019 ingriper vakter mot en gravid kvinna vid Hötorget. Foto: Privat/Action4humanity

Linda Snecker menar att det har varit mycket rapportering kring situationer i likhet med den som Freja har beskrivit under lång tid och hon lyfter fram behovet av att ordningsvakter behöver mer kunskaper innan de får ta del av våldsmonopolet. 

– Det här upprepas ju. Även poliser ser ju det här problemet med ordningsvakternas korta utbildning och att man får ett mandat att använda våld. Det är 80 timmar där man övar på olika grepp. 

Enligt Linda Snecker borde ordningsvakter också lära sig exempelvis hur man konfliktreducerar i grupper. 

Hon vill inte uttala sig i detalj kring Freja-fallet med hänvisning till att det är ett enskilt rättsfall, men menar att beskrivningen av att vakterna ska ha gått till fysisk handling utan att försöka lösa situationen verbalt först verkar vara återkommande.

– Jag förstår att det är svåra situationer som de hamnar i, men vad är den bästa lösningen? Att brotta ner människor eller att försöka få folk att prata, säger Linda Snecker.

– Man kan därmed garantera att ansvaret för utbildningslängd ökas, att fortbildning fungerar och att man ser över innehållet i utbildningen.

Trafikregionrådet i Stockholm, Kristoffer Tamsons (M), har blivit tillfrågad om en kommentar till det aktuella fallet, men avstår i nuläget. Han hälsar via mejl från sin pressekreterare att ”krav om moderniserad ordningsvaktutbildning har även framförts av Kristoffer Tamsons till DN, men trafikregionrådet avstår i dag att ge kommentar till DN med hänvisning till att det är en pågående rättsprocess”. 

Ämnen i artikeln

SL
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt