Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-10-19 06:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/politikern-vi-tror-att-fa-kommer-att-drabbas/

STHLM

Politikern: Vi tror att få kommer att drabbas

Foto: Hampus Andersson

Ingen som behöver rullstolstaxi och lever ett väldigt aktivt liv kommer att få sina liv begränsande. Den som behöver fler än 500 fritidsresor om året kan ansöka om att få det.

Det säger Fredrik Wallén (KD) ordförande för landstingets trafiknämnds färdtjänstutskott.

Ulrika By
Rätta artikel

Som DN berättat har trafiknämnden beslutat att begränsa antalet resor för personer med behov av rullstolstaxi till 500 resor per år. Beslutet fattades i samband med att inriktningen för landstingets budget för 2019 klubbades och efter att man gjort en genomgång av de tio individer som åkte mest under en sexton månaders period mellan 1 januari 2017 och 30 april 2018.

Tillsammans gjorde de nästan 45.000 taxiresor under de sexton månaderna, vilket ledde till att misstankar om överutnyttjande och eventuellt fusk fanns med i bilden. 

– Jag väldigt glad att vi äntligen fått en rutin som gör att vi kan hantera ett eventuellt överutnyttjande. Begränsningen är en form av första säkerhetsspärr så att resandet inte drar i väg, säger Fredrik Wallén, KD, ordförande för landstingets trafiknämnds färdtjänstutskott som fattat beslutet.

Han vill också förtydliga att begränsningen gäller enbart de resor som görs på fritiden. Den som har ett arbete eller en daglig verksamhet som räknas som arbete eller praktik får resorna dit ur en annan pott. För resorna till sjukhus ska brukaren istället använda landstingets sjukresor, något som många inte gör i dag, eftersom det är enklare och billigare att helt enkelt beställa färdtjänst för individen.

– Är man berättigad till en sjukresa, som många i den här gruppen är, då ska vårdgivaren stå för den, inte färdtjänsten, säger Fredrik Wallén.

Han tror inte att beslutet att begränsa resorna kommer att bli särskilt dramatiskt för de individer det berör.

– För den som har ett väldigt aktivt, organiserat fritidsliv så kan man alltid ansöka om att få fler än 500 resor. Allt kommer att ske i nära dialog med förvaltningen, säger han.

De som har tillstånd att åka rullstolstaxi i länet har i många år haft rätt att åka obegränsat. Förmånen ska spegla alla människors möjligheter att åka med den allmänna kollektivtrafiken.

Vi måste ha ett system som är rättssäkert, rättvist och ekonomiskt hållbart utan att kränka den enskildes rätt.

– Vi måste ha ett system som är rättssäkert, rättvist och ekonomiskt hållbart utan att kränka den enskildes rätt. Vi har vi bedömt att 500 fritidsresor per år som grundtilldelning är rimligt, säger Fredrik Wallén.

Att de som åkt rullstolstaxi haft fri resetilldelning kan dock komma att påverka prövningen av de fall som hamnar i förvaltningsdomstolen.

Av de överklaganden som gjorts dit med anledningen av beslutet att begränsa antalet resor har hittills fyra fall avgjorts. I tre gick förvaltningsdomstolen på trafiknämnden linje och avslog överklagandena. I det fjärde fallet gick man på den som överklagades linje.

Den personen gjorde 3.497 resor på sexton månader och i sitt överklagade skrev denne: ”Jag kan omöjligen ha gjort någonting fel här. Jag har åkt så här i flera år, vilket ni känt till utan att ni har pratat en sekund med mig.”

I domen tar rätten fasta på en förvaltningsrättslig princip som säger att ett för individen, inte tidsbegränsat beslut till bistånd får inte ändras till den enskildes nackdel, om det inte finns mycket starka skäl för det.

I de domslut man gått trafiknämndens linje och slagit fast en gräns på 500 resor nämns inte denna princip över huvud taget.

DN har låtit Olle Lundin, expert på förvaltningsrätt vid Uppsala universitet läsa domarna.

– Är ett gynnande beslut i ett biståndsärende av det här slaget för individen inte tidsbegränsat så ska det vansinnigt mycket till innan det beslutet kan ändras, säger Olle Lundin.

Han menar att den dom som gått på den klagandes linje är helt korrekt.

– Ska ett sådant beslut ändras krävs det att nämnden kan leda i bevis att hjälpbehovet väsentligen har förändrats, inte bara att man vill ändra regler, rutiner eller har ekonomiska skäl för att fatta ett nytt beslut.

Fredrik Wallén tror dock inte att så många ärenden kommer att hamna i domstolarna.

– Det borde inte bli ett så stort praktiskt eller administrativt  problem i slutänden. De som behöver mer än 500 fritidsresor per år är totalt sett ganska få. De får ansöka om fler resor och då kommer det mest troligt lösa sig.