Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-18 13:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/presstraff-med-region-stockholm-om-coronakrisen/

STHLM

Region Stockholm: ”Vi ser fortfarande en ökning av antalet insjuknade”

19:20. Anna Starbrink (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, berättade om nytt uppdrag.

Region Stockholms hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L) konstaterar på en pressträff på fredagen att antalet insjuknade i covid-19 fortsätter att öka.

– Det är ett mycket allvarligt läge. Smittspridningen forsätter och behovet av hälso- och sjukvård är väldigt stort i vår region, säger hon.

Samtidigt måste regionen nu börja planera för konsekvenserna av pandemin.

I fredags rapporterades 67 nya dödsfall i Sverige – totalt har nu 1.400 personer avlidit till följd av covid-19. Region Stockholm är hårt drabbat. Fram till och med torsdagen har 795 personer avlidit i regionen. Under en presskonferens på fredagen konstaterade hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) att det är ett allvarligt läge, och betonade att det gäller att hålla ut.

– Vi ser fortfarande en ökning av insjuknade och det är dramatiskt att vi har över 1.000 personer som vårdas på sjukhus. Tankarna går också till dem som drabbas av sjukdomen och påverkas. Det är för dem i vår närhet som vi måste följa rekommendationerna, tvätta händerna, hålla avstånd.

Samtidigt som Stockholms sjukvård pressas allt hårdare, och regionen under torsdagen skärpte tonen för fortsatt försiktighet och social distansering, påbörjas parallellt ett arbete för att analysera de långsiktiga effekterna av pandemin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får därför i uppdrag att analysera de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av pandemin.

Anna Starbrink (L).
Anna Starbrink (L). Foto: Magnus Hallgren

Anna Starbrink talade även om att det nu byggs upp en stor vårdskuld och den måste betalas tillbaka.

– Vi har 19.000 vårdtillfällen i månaden i vanliga fall – många ställs nu in. Mammografi, cellprovtagning och annan screening skjuts upp för de som inte är i riskgrupper. En stor skuld byggs upp som kommer ta tid att betala, säger Anna Starbrink.

Starbrink menar även att i spåren av coronapandemin får utbildning och forskning stå tillbaka – den måste sedan komma ikapp. Samtidigt finns också positiva effekter, som regionen kommer vilja att hålla fast vid när krisen är över.

– Vårdgivare, regionen, kommunerna samverkar på nya och smidiga sätt. Medarbetarna gör fantastiska insatser och så kallad task shifting, arbetsuppgiftsbyte, underlättar arbetet och ger bättre förutsättningar.

Men när krisen är över räknar regioner med konsekvenser, inte bara på den planerade vården som stått på vänt, effekter på folkhälsan både fysiskt och psykiskt, utan även ekonomiskt. Regeringen har lovat tillskjuta medel till regionerna för att täcka alla kostnader för corona-vården.

– Men jag tror att vi kommer att få ekonomiska effekter på sikt också för vården, till följd av pandemin, säger Anna Starbrink.

Det ekonomiska läget för regionens sjukvård var kritiskt redan innan pandemin, och när regionsstyrelsen i tisdags behandlade den så kallade månadsrapporten för årets två första månader, visade den på ett minusresultat för hälso- och sjukvården, före pandemin, på 372 miljoner kronor, och regionledningskontoret varnar för stora risker för underskott inom regionens nämnder och bolag som en följd av covid-19-pandemin.

– Redan innan pandemin hade vi ett tufft ekonomiskt läge, som nu byggs på. Men det framtida vårdbehovet måste vi ta höjd för - det kommer att bli en stor utmaning. Jag tycker att vi kunde lyftas av bördan av skatteutjämningen - det kanske inte är den region som drabbats hårdast av corona som ska stötta de andra regionerna nu.

Den politiska inriktningen i regionen har länge varit att föra över vård och resurser bort från akutsjukhusen som har strama budgetar, och antalet vårdplatser har minskat över tid, samtidigt som privata vårdgivare i vårdval tillförs resurser. Under pandemin är det akutsjukhusen som drar det stora lasset, och antalet intensivvårdplatser har utökats kraftigt. Enligt Anna Starbrink kan det bli en lärdom för framtiden.

– Jag tror att vi ska ta tillvara de här erfarenheterna nu, då vi nu har stor kapacitet i intensivvården, när antalet intensivvårdsplatser tripplats och vi har god tillgång på vanliga vårdplatser. Det här är inget normalläge, men jag tror att vi ska fundera på om vi kan organisera på ett annat sätt för att ha ett lite högre vårdkapacitet i normalläget också. Det tror jag blir en viktig fråga, säger Anna Starbrink.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt