Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Rätt med lägre lön på lågpresterande skolor”

Inga förklaringar i världen kunde trösta de cirka 40 besvikna lärare som på onsdagskvällen lyssnade på grundskoledirektör Håkan Edman. Sju av Stockholms 120 grundskolor är enligt honom sämre än alla andra. Därför ska lärarna på dessa skolor få något mindre i löneökning.

Löneökningen för lärarna är 4,2 procent. Men på de sju utpekade skolorna stannar ökningen på 3,7 procent. Skillnaden på 0,5 procent är 150 kronor.

– Det är inte pengarna som är det viktiga utan att ni pekar ut oss och våra skolor som sämre än andra, sade flera lärare. Det skapa en ond spiral där föräldrar börjar undra om de verkligen vill ha sina barn här.

Håkan Edman inledde med att säga att Stockholms lärare är högst betalda i landet med en medianlön på 29.000 kronor.

– Men det finns en stor lönespridning mellan olika skolor, från 27.200 kronor till 31.300 kronor. Det finns inget samband mellan hög lön på en skola och bra resultat. Det är historiska och kulturella orsaker bakom detta och ibland rena slumpen. Vi vill att det ska finnas ett direkt samband mellan skolans resultat och skolans löner.

– Lärarna har individuell lönesättning sedan 15 år och lönen ska vara en medveten bedömning. Den här lönesättningen vi nu beslutat om är ett litet, men viktigt, steg i den riktningen. En bra lärare ska kunna tjäna både 35.000 och 40.000 kronor. Det är viktigt att de bra lärarna stannar kvar i yrket.

Mötet hölls i Nybohovsskolans matsal. Det är en liten skola som har ont om utrymme. Den lilla scenen i matsalen är fullpackad med diverse kartonger.

– Vi är en fattig skola med usla lokaler och många barn med särskilda behov, sade en av lärarna. Vi jobbar redan nu så hårt vi kan. På vilket sätt skulle den här lönesättningen få oss att arbeta hårdare?

Hon fick inget konkret svar på den frågan.

Både Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet hade representanter med på mötet. Båda förbunden har protesterat mot den nya lönesättningen.

”Att lärarna på sju skolor straffas med lägre löneökningar för att deras skolor inte når målen riskerar att leda till lärarflykt. Vem vill nu arbeta på en skola i ett socialt utsatt område”, skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, i ett inlägg.

En av lärarna har skrivit till skolledningen och krävt att beslutet rivs upp ”och kräver en ursäkt för denna kränkning”.

– Det är konstigt att debatten bara handlar om de sju skolor som känner sig utpekade som dåliga och inte ett ljud om de sju som utpekats som bra, sade grundskoledirektör Håkan Edman. Hade vi bara lagt ut de 4,2 procenten rakt av hade löneskillnaderna mellan skolorna med högst och lägst löner ökat ytterligare. Utan något samband med deras resultat.

På mötet undrade en lärare varför det var nödvändigt att peka ut sju skolor som lågpresterande med minskat löneutrymme.

– Kunde man inte minskat hela potten med några tiondelar och gett det till de skolor som lyckats bäst?

– Jag har respekt för den frågan, svarade Håkan Edman kryptiskt.

Men något riktigt svar ville, eller kunde, han inte ge.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.