Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 02:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/region-stockholm-ambulanspersonal-maste-varnas-for-farliga-adresser/

STHLM

Region Stockholm: Ambulanspersonal måste varnas för farliga adresser

Irene Svenonius (M) vill att potentiellt farliga adresser flaggas.
Irene Svenonius (M) vill att potentiellt farliga adresser flaggas. Foto: Patrik C Österberg/TT

Ambulanspersonal ska varnas om adresser där potentiellt farliga personer bor. Det menar Region Stockholm som även vill utrusta ambulanser med kameror för att säkra tryggheten efter larm om ökat våld och tuffare arbetsmiljöer.

– Vårdens anställda ska inte behöva vara rädda för sina egna liv när de är ute för att rädda andras liv, säger Irene Svenonius (M) till DN.

Det finns, enligt finansborgarrådet, en stor utsatthet bland ambulanspersonalen i Stockholm som ofta rycker ut på larm där de inte vet vilka situationer som väntar dem.

– Det är ofta ambulanspersonal som kommer först till olycksplatser eller brottsplatser och de ska kunna tänka på sitt jobb att rädda liv, inte att de ska behöva vakta sin rygg, säger hon.

Under måndagen rapporterade SVT Nyheter om hur det i genomsnitt görs en anmälan i veckan från ambulanspersonal som har utsatts för våld eller hot vid en uttryckning. 62 anmälningar har gjorts hittills i år och det vittnas bland annat om personal som misshandlats, blivit knivskurna eller jagats med vapen.

Flera fackförbund kräver nu att adresser där det tidigare har skett våldsamma händelser ska bli kända för ambulanspersonal innan de åker ut på larm – och det är en åtgärd som också Region Stockholm vill se.

Samtidigt har frågan varit uppe på bordet tidigare. I en intervju med Sveriges Radio 2016 pratade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) om att regeringen ville se över eventuella lagändringar för att ambulanspersonal skulle kunna se flaggade adresser på samma sätt som polisens personal kan göra det.

Men några sådana lagändringar har ännu inte skett.

”Ambulanspersonal ska inte behöva vakta sin rygg”, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).
”Ambulanspersonal ska inte behöva vakta sin rygg”, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M). Foto: Roger Turesson

Skillnaden, uppger justitiedepartementet i ett mejl, är att det råder annan lagstiftning vid brottsbekämpande syften – och bedömningen är att det saknas finns rättslig grund för SOS Alarm att föra register med liknande känsliga personuppgifter av hänsyn till GDPR.

Irene Svenonius menar dock att problembilden är känd och delas av många.

– Jag är helt övertygad om att det finns en majoritet i riksdagen som är beredd att ändra de lagar som behöver ändras för att ge skydd till alla blåljusanställda som ska rädda livet på människor i svåra situationer, säger Svenonius.

– Om det finns adresser där personer som är våldsbenägna bor borde det vara en självklarhet att ambulanspersonalen tar del av den kunskapen. Det måste bli möjligt att dela sådan information, fortsätter hon.

Irene Svenonius vill även avskaffa tillståndsplikten för kameraövervakning i ambulanser och därmed göra det möjligt att utrusta fordonen med kameror.

– Vi tycker att det är oerhört märkligt med tillståndsplikten för akutsjukhus och för ambulanserna men om du driver en Pressbyrå kan du sätta upp vilka kameror du vill. Sedan ska det självklart finnas en tillsynsmyndighet så att kamerorna hanteras rättssäkert. Men vi måste kunna anpassa säkerheten runt våra verksamheter utifrån det faktiska läget där ambulansanställda varje vecka utsätts för hot och våld, säger hon.

Läs mer:

Ökat behov av ambulanshelikopter i Stockholm

Polis sparkad i huvudet – förd till sjukhus med ambulans

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt