Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-04 04:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/region-stockholm-kraver-snabba-stodinsatser-fran-regeringen/

STHLM

Region Stockholm kräver snabba stödinsatser från regeringen

Tillväxtregionrådet Gustav Hemming (C) är oroad över situationen för Stockholms näringsliv.
Tillväxtregionrådet Gustav Hemming (C) är oroad över situationen för Stockholms näringsliv. Foto: Eva Tedesjö

Region Stockholm anser att det är viktigt att snabba stödåtgärder riktade mot länet sätts in nu.

– Huvudfrågan är att Stockholm är den region som otvetydigt drabbats hårdast av coronakrisen, Samtidigt står vi sämre rustade för att stärka företag och utbildningsinsatser, säger tillväxtregionrådet Gustav Hemming (C). 

Region Stockholm hemställer om bland annat följande åtgärder från regeringen för att motverka effekterna av coronapandemin inom näringslivet.

En kraftfull förstärkning av anslaget för Regionala tillväxtåtgärder om 20 miljoner kronor för 2020 och 40 miljoner för åren 2021 och 2022 till Region Stockholm, för att stärka Regionens kapacitet att vidta regionala tillväxtåtgärder.

Stockholmsregionen får drygt 8 miljoner kronor vilket motsvarar 4 kronor per invånare. Detta kan jämföras med Norrbottens län som tilldelas drygt 130 miljoner vilket motsvarar 541 kronor per person. I snitt tilldelas länen 112 kronor per invånare.

– Vi är vana vid att Stockholmsregionen har ett starkt och självgående näringsliv, historiskt sett har vi haft svaga regionala, resurser, säger Gustav Hemming.

Besöksnäringen, som före coronakrisen var en av Stockholmsregionens snabbast växande basnäringar, är hårt drabbad och har redan tvingats till stora varsel, uteblivna säsongsrekryteringar och konkurser. Det rapporteras om en alarmerande situation. Noteringar om varsel omfattar totalt 26.500 personer där redan 11.000 har varslats om uppsägning samt att tillfälliga anställningar upphör. 

Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är besöksnäringen och servicenäringen viktiga ingångssektorer särskilt för de grupper i befolkningen som har begränsad arbetslivserfarenhet eller har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden – exempelvis ungdomar, utrikes födda och personer med låg formell utbildningsnivå.

– Här finns stora sociala risker, de personer som blir av med jobbet har kanske inte så lätt att få ett nytt, säger Gustav Hemming.

Kulturella och kreativa näringar är hårt drabbade. Kulturutbudet har en stor betydelse för besöksnäringen. I Stockholms län verkar hälften av landets konstnärer och andra inom de kulturella och kreativa näringar, som 2016 sysselsatte 84.000 personer och stod för hela 6 procent av regionalbruttoprodukten. Region Stockholm gör just nu den försiktiga uppskattningen att så mycket som 25–50 procent av det regionala kulturlivets publika intäkter för 2020 kan gå förlorade med anledning av coronaviruset.

Regionen anser också att de tilldelade medlen för yrkeshögskola och yrkesvux, inom regeringens krispaket 30 mars, bör prioritera Stockholms län.

Tillväxtverkets basfinansiering för regionalt kompetensförsörjningsarbete till regionalt utvecklingsansvariga är i dag densamma för alla regioner, men omfattningen av arbetet och behovet av insatser är betydligt större i storstadsregioner och särskilt Stockholmsregionen.

I dag har Stockholm 208 årsutbildningsplatser per 10.000 invånare inom yrkeshögskolan. Denna fördelning är gjord utifrån ansökan i det tidigare rådande läget i regionen och motsvarar inte behoven i den nuvarande situationen.

Stockholm behöver mer resurser till affärsutvecklingscheckar om 30 miljoner kronor årligen 2020, 2021 och 2022 genom Tillväxtverkets anslag. Region Stockholms medel för affärsutvecklingscheckar har minskat kraftigt från 17 miljoner kronor år 2019 till 3,4 miljoner kronor år 2020.

– De pengarna kan små och medelstora företag söka för digitalisering och internationalisering men även för internutbildningar, så att de står starkare när krisen är över, säger Gustav Hemming.

EU-kommissionen har föreslagit att medlemsstaterna får använda strukturfondsmedel som inte har prioriterats ännu inom de olika programmen för särskilda ”corona-åtgärder”. Den 20 mars skickades ett öppet brev från Strukturfondspartnerskapets ordförande i Stockholm Charlotte Broberg (M) till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark samt näringsminister Ibrahim Baylan med förslag på att regeringen bör se över hur strukturfonderna kan få handlingsfrihet och frigjorda medel för att bidra till att minska de negativa effekterna av coronaviruset.

Storstadsregionerna har lägst budgetram för strukturfonderna jämfört med resten av Sverige, 27 procent av Sveriges totala budgetram för 2014–2020.

– Vi har en bra dialog med regeringen, jag upplever att det finns en förståelse. Jag tror att vi ska kunna använda strukturfonderna till att skapa en regional företagsakut, säger Gustav Hemming.

Regionen har också inlett ett samarbete med Länsstyrelsen för att skaffa detaljkunskap om situationen bransch för bransch.

– Förutom servicenäringen möter också innovationsföretagen – framtidens Spotify och Klarna – stora utmaningar. Risken ökar att nyckelpersoner flyttar från landet och att de köps upp av internationella företag och försvinner från Stockholmsregionen, säger Gustav Hemming.

Läs mer: Stockholms län värre drabbat av krisen än övriga landet 

Läs mer: Hotellpersonal snabbutbildas för att hjälpa till inom vård och omsorg