Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 01:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/regionradet-stockholm-far-sta-tillbaka-for-landsbygden/

STHLM

Regionrådet: ”Stockholm får stå tillbaka för landsbygden”

Det måste bli tydligare hur staten fattar sina beslut om investeringar i infrastruktur, anser Gustav Hemming.
Det måste bli tydligare hur staten fattar sina beslut om investeringar i infrastruktur, anser Gustav Hemming. Foto: Eva Tedesjö

Mer pengar, mer självbestämmande och mer transparens. Det vill Region Stockholm ha i den nya länsplanen för infrastruktur.

– Det tas inte tillräcklig hänsyn till våra stora behov. Vi kan inte alltid stå tillbaka för landsbygden, det kommer att stå hela Sverige dyrt, säger tillväxt- och samhällsplaneringsregionrådet Gustav Hemming (C).

I den senaste länsplanen tilldelades Region Stockholm mindre pengar än tidigare ur den nationella planen för infrastrukturprojekt. Länets andel i investeringar från den nationella planen har minskat från 20 till 15 procent. Samtidigt går mycket av det obestämda bidraget till att täcka upp när projekt blivit dyrare än väntat och därmed minskar också regionens möjlighet att påverka vilka projekt som ska genomföras. Det vill Gustav Hemming ändra på nu när regionen tagit över ansvaret för länsplanen.

Varför har Stockholms andel av infrastrukturpengarna sjunkit?

– Vi har inte fått någon bra förklaring till det, det är väl politik. Stockholms andel borde snarare ligga över vår andel av befolkningen än under. Vi efterlyser en transparens, att det blir tydligt varför och på vilka grunder staten fattar sina beslut, säger Gustav Hemming.

År 2019 bodde knappt 2,4 miljoner människor i Stockholms län, vilket är 23 procent av Sveriges invånare. Region Stockholm beräknar att befolkningen kommer att öka till 2,8 miljoner invånare år 2030 och till 3,4 miljoner invånare år 2050. Till skillnad från övriga län i östra Mellansverige förväntas inpendlingen till Stockholms län öka till år 2050.

– En ökande befolkning driver behov av mer infrastruktur. Stockholmsregionen är och har länge varit en växande region samtidigt som vi får en mindre och mindre del av de statliga medlen. Vi ser också hur trängseln och befolkningen ökar samtidigt som transportsektorns påverkan på klimatet behöver minskas i länet, säger Gustav Hemming.

Det som ofta glöms bort, menar han, är att Stockholm även är den tredje största landsbygdsregionen i landet, med en befolkning lika stor som hela Region Blekinges – 160.000 personer – som bor på landsbygden.

– Med det kommer stora utmaningar i att knyta ihop stad och land både inom vår region men också med resten av Sverige. Stad och land är beroende av varandra.

Vilka är de viktigaste investeringarna för Stockholm?

– Nu pekar vi på det övergripande behovet, vi återkommer med mer detaljer i vårt remissvar i januari. Men många pekar ut Tvärförbindelse Södertörn mellan Jordbro och E4:an. Den är inte tillräckligt finansierad och det finns en stor frustration hos Södertörnskommunerna.

Tunnelbygge som en del av Förbifart Stockholm är på gång i Sätra.
Tunnelbygge som en del av Förbifart Stockholm är på gång i Sätra. Foto: Pi Frisk

Även om Gustav Hemming säger sig föredra kollektivtrafik och cykel menar han att det även i framtiden måste byggas en och annan väg i regionen.

Den gällande länsplanen i Stockholms län har en planeringsram på totalt 8,49 miljarder kronor. Trots de planerade infrastrukturinvesteringarna i länet är behoven av nya investeringar i infrastrukturen omfattande, enligt Gustav Hemming. Inför arbetet med den gällande länsplanen summerades kommunernas sammanlagda behov av nya infrastrukturinvesteringar till ytterligare 200 miljarder kronor.

Region Stockholm konstaterar också att ett stort antal anläggningar uppnått sin tekniska livslängd, vilket innebär att det finns ett stort underhålls- och reinvesteringsbehov i många år framöver. Om inte detta beaktas i tilldelningen av statliga medel riskerar Stockholmsregionen omfattande störningar i trafiken, menar Gustav Hemming.

– Trafikapparaten i en växande storstadsregion kommer aldrig att bli perfekt. Men vi måste få hjälp från staten med att se till att trängseln inte ökar. Den är en konkurrensnackdel för Stockholm redan i dag, vi kan inte drunkna i trängsel, säger han.

Den samhällsekonomiska kostnaden för trängseln i Stockholms län bedöms uppgå till drygt sex miljarder kronor om året.

Vill ni bygga Österleden – som i dag kallas Östlig förbindelse – mellan Ropsten och Nacka?

– Regionen har ingen gemensam hållning i den frågan men om den byggs för en stor andel kollektivtrafik och ned en grön samhällsplanering i kommunerna så att inte fler väljer att ta bilen, tror jag att det är en god investering.

Sedan 2014, när länet fick sin första regionala cykelplan, har delar av det utpekade prioriterade cykelvägnätet byggts ut, men fortfarande återstår enligt Gustav Hemming behov av nya cykelkopplingar och standardhöjningar, inte minst på det statliga vägnätet där Trafikverket är väghållare.

– Även för att nå klimatmålen behöver vi bygga fler regionala cykelvägar, göra kollektivtrafiken mer attraktiv och elektrifiera vägar, säger han.

Läs mer: DN Debatt. ”Eldrivna vägtransporter krävs för att nå klimatmålet”

Läs mer: Claes Britton: Stockholm kan bli nästan helt bilfritt – men då krävs politisk vilja

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt