Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Regler och konkret pedagogik har lyft Ronnaelever

Foto: Anette Nantell

För två år sedan klarade bara hälften av eleverna på Ronnaskolan att nå behörighet till gymnasiet efter nian. I år har siffran stigit till 74 procent, trots att skolan ligger i ett så kallat problemområde.

”Jag sa ju att jag skulle klara det”, säger Nobar Dawod med en blandning av självklarhet och stolthet när han möter rektor Lina Axelsson Kihlblom i en korridor.

Det är svårt att avgöra vem av dem som är stoltast.

I höstas var Nobar Dawod en av cirka 20 elever som låg under gränsen, men som med hårt arbete lyckats klara sig vidare.

När Lina Axelsson Kihlblom började på Ronnaskolan för två år sedan genomförde hon en rad åtgärder för att höja betygen.

– Våra elever är lika smarta som alla andra, men de kan ha ett handikapp genom annat modersmål eller en sen skolstart. Men det är skolans uppgift att kompensera för det.

Hon införde tvålärarsystem på varje lektion i högstadiet, strikta ordningsregler och en väldigt tydlig, konkret pedagogik. Alla lektioner börjar med en förväntansruta, där läraren skriver upp vad man ska jobba med och målet för själva ämnet. Man har infört ett fem-ords-system där varje ämne ska generera fem typiska ämnesord varje vecka. Det är ett led i språkutvecklingen.

– Och så pratar vi mycket med eleverna om gymnasiebehörighet, säger rektor Lina Axelsson Kihlblom. För då börjar de prata med varandra om det också. Jag har hört riktigt tuffa killar sitta i elevrummet och säga ”hur gick det för dig på provet? Ha, ha då är jag bättre än du på matte”. Då pratar de om rätt saker.

Ronnaskolan ligger i ett område där det bor många invandrare.

– Mitt uppdrag är också att göra det inne att vara invandrare. Jag ville ge eleverna hopp och framtidstro. Det var därför jag sökte hit.

Med två lärare i varje klass har man kunnat ge en mer individuell undervisning.

– Det är också lättare att upprätthålla ordningsreglerna. Vi strävar efter nolltolerans mot regelbrott, utan att för den skull bli rigida.

Ordningsreglerna består av sju punkter som eleven ska diskutera i hemmet med mamma och/eller pappa. Regellistan ska sedan skrivas under av både eleven och målsman. Det viktigaste är kanske ansvarstrappan i sex steg om vad som händer om man bryter mot reglerna. Det första steget är till­sägelse och det sista är anmälan till de sociala myndigheterna.

Det är förvånansvärd låg ljudnivå i elevrummet. Många är upptagna med sina datorer.

– Alla elever i årskurserna sex till nio har fått en egen dator. När jag genomdrev det fick jag höra att ”dom kommer att säljas på blocket varenda en”. Men det har inte försvunnit en enda dator under de här två åren, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Ordningsregler eller konkret pedagogik, vad har varit viktigast för skolans framgång?

– Man kan ha världens bästa av båda sakerna, men låter man eleverna komma undan med sitt flyktbeteende så hjälper de två faktorerna inte. Eleverna måste få hjälp att förstå att deras vanligaste ursäkt ”det fixar sig, det ordnar sig” inte är acceptabel. För inget fixar sig av sig självt.

Trots, eller tack vare, hårda krav och regler ligger Ronnaskolan över genomsnittet i 25 av 27 frågor i kommunens trivselenkät. Lina Axelsson Kihlblom säger gång på gång att skolan måste vara outtröttlig.

– En elev som har problem måste vi hjälpa med små konkreta steg på vägen i samarbete med lärare och föräldrar. Sedan följa upp med nya små steg och hela tiden återkoppla. Outtröttligt. Till varje enskild elev.

Lina Axelsson Kihlblom rör sig varje dag ute bland eleverna i skolan.

– Jag frågar hela tiden hur det gick på senaste provet, hur det går med måluppfyllelsen.

Hon tar också gärna en match med fotbollsspelet i elevrummet.

– Jag är ganska bra på det, säger hon och tar i så hela bordet håller på att välta.

Lina Axelsson Kihlblom betonar att det är viktigt att nå målen i varje årskurs.

– Har man inte nått målet för årskurs tre ska man egentligen inte gå vidare till fyran. När man väl börjar i nian är det ofta för sent.

När Lina Axelsson Kihlblom började på Ronnaskolan för två år sedan fanns det tre nior.

– På klassfotona såg jag att i två av klasserna var alla svarthåriga och i en var alla blonda. Föräldrarna till de svensktalande eleverna hade krävt att deras barn skulle få fortsätta den sammanhållna klassen från förskolan.

– Det var en av de första sakerna jag ändrade på. Det förde med sig att de svensktalande eleverna flyttade till andra skolor, en effekt av det fria skolvalet. I år har vi 25 svensktalande elever i nian, nästa år är det bara tre.

Ibland frågar eleverna varför de svensktalande inte vill gå i Ronnaskolan.

– Jag vet inte vad jag ska svara. Deras föräldrar är kanske rädda och osäkra. Jag kan förstå att de inte vill ta några risker med sina barn. Samtidigt blir det väldigt smärtsamt på den andra sidan, för de känner sig ratade.

– Man förknippar invandrare med negativa saker. Det ska vi ändra på här på Ronnaskolan. Det ska vara en tillgång att ha bott i Ronna.

Rektorns råd till ministern

Rektorns råd till ministern

Rektorns råd till utbildningsministern:

1 Skapa motkrafter till det fria skolvalet. En blandad sammansättning av elever ger bättre resultat för alla.

2 En tydligare läroplan så den inte behöver tolkas, omformuleras och tydas innan den blir begriplig.

3 Fokusera på grundläggande kunskaper i de yngre åldrarna, som läsa, skriva, räkna. I dag vill läroplanen för mycket.

4 Lärarutbildningen ska fokusera på processen i klassrummet, det vill säga hur man undervisar.

5 Lovskola för elever som inte når målen.

6 Välkomstprogram för nyanlända elever som ger nya kontaktytor för både elever och föräldrar.

7 En nationell webbplattform med prov och tester för likvärdighet inom den svenska skolan.

8 Ett tionde läsår för elever som saknar ett eller flera kärn­ämnen.

9 Öppna grundskolan på kvällstid som en del av Komvux.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.