Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Revisorer riktar skarp kritik mot Karolinska

Nya Karolinska sjukhuset
Nya Karolinska sjukhuset Foto: Carl Bredberg

Bara fyra av hundra med livmoderhalscancer får vård i tid och andelen i väntan på operation ökar.

Styrelsen bryter mot lagen i sin bolagsstyrning och brist på insyn. Och det råder brist på kontroll av konsulter och jäv. 

Karolinska universitetssjukhusets styrelse får en anmärkning för fler allvarliga brister – som i flera punkter bekräftar DN:s avslöjanden.

Det är mycket ovanligt att en styrelse i Stockholms läns landsting får en anmärkning av landstingsrevisorerna. Men styrningen och kontrollen av Karolinska universitetssjukhuset har så stora brister, och lever inte upp till kommunallagens krav på transparens att kritiken nu är exceptionellt hård. 

Hans-Erik Salomonsson (S), ordförande i revisorsgrupp II som granskar Karolinska uppger till DN att Karolinskas styrelse nu får en anmärkning.

– Det handlar dels om konsultinköpen som gjorts, liksom om brister i kontrollen och styrningen av sjukhuset som vi riktar en anmärkning mot styrelsen. Det är otydligt vilka beslut som tas i styrelsen, och man lever inte upp till kommunallagen, säger han.

I revisionsrapporten används färgerna grönt, gult och rött för att markera hur Karolinska klarar sina mål. Stora delar av vården är rödmarkerade av landstingsrevisorerna, som slår fast att Karolinska inte klarar landstingsfullmäktiges mål för vårdgarantin. 

Exempelvis har andelen patienter som fått vänta över 30 dagar för ett första besök, ökat från 31 till 34 procent mellan 2015 och 2017. Under samma period har andelen som väntat över vårdgarantins 90 dagar på operation ökat från 13 till 18 procent.

Andel patienter över 80 år som tvingats vänta över åtta timmar på akuten har ökat från 19 till 24 procent.

Mer än hälften av patienter med cancer har inte fått behandling utförd inom den tid som de standardiserade vårdförloppen, som tagits fram av nationell expertis, slagit fast. 

Bland patienter med livmoderhalscancer ska det inte gå mer än 21 dagar mellan upptäckt och operation, eller 25 dagar mellan upptäckt och strål- eller läkemedelsbehandling. Men i fjol fick endast fyra av hundra med cancer i livmodern sin behandling i tid vid Karolinska.

Samtidigt pekar revisorerna på att universitetssjukhuset på områden där Karolinska är så kallad ensamutförare och bedriver högspecialiserad vård, har svårt att klara sitt uppdrag. Det gäller bland annat barnkirurgi och neurokirurgi. 

Antalet vårdplatser har minskat och överbeläggningar har ökat jämfört med 2016, och revisorerna pekar på ökade patientsäkerhetsrisker. Karolinska hade under 2017 i snitt 1079 öppna och bemannade vårdplatser, men för att klara patientsäkerheten skulle det enligt revisorernas bedömning behövas 200 fler. 

Personalomsättningen ligger på 16 procent, en ökning med fyra procentenheter sedan 2015. 

Sammantaget går Karolinska med 97 miljoner i underskott 2017, vilket utgör 0,7 procent av sjukhusets omsättning. 

– Men att de klarar ekonomin beror på att de inte klarar vårdproduktionen. Det blir ju då ett sätt att spara pengar, säger Hans-Erik Salomonsson.  

Utöver verksamheten i vården konstaterar landstingsrevisorerna att landstingets egen policy som säger att Karolinska är en förvaltning som drivs ”under bolagsliknande former” inte har stöd i lagen – Karolinska är en nämnd och ska lyda under kommunallagen. Trots det har sjukhuset i allt för stor utsträckning styrts som ett bolag, och begrepp från bolagsvärlden utan juridisk förankring gör ansvarsfördelningen otydlig. 

Revisorerna slår fast att beslut inte fattats av rätt instans enligt kommunallagen, och inte heller med tillräckliga underlag och dessutom har inte insyn i den demokratiska processen garanterats då transparensen brister.

Karolinska har under fjolåret genomfört 34 upphandlingar som överträder maximala beloppsgränsen för direktupphandlingar, till ett värde av 975 miljoner kronor.

Vidare har 31 direktupphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling genomförts, alltså med synnerliga skäl, till ett värde av 49 miljoner kronor.

Granskningen visar att av samtliga genomförda upphandlingarna har det endast vid en upphandling genomförts en dokumenterad upphandlingsstrategi, inklusive riskanalys med kvalitetssäkring där flera personer granskar underlag för annonsering och tilldelningsbeslut. 

– Man kan konstatera att de är jäkligt dåliga på upphandling och dokumentation saknas. Praktexemplet är konsultupphandlingen, säger Hans-Erik Salomonsson.

Direktupphandlingar kan medföra sämre villkor och högre priser i avtal samt risk för upphandlingsskadeavgift. Enligt praxis ska undantag från konkurrenskravet i lagen om offentlig upphandling tolkas restriktivt, understryker rapporten. Sjukhuset ska enligt lagstiftningen dokumentera genomförandet av en upphandling.

Revisionen gjorde en stickprovskontroll av fem av dessa upphandlingar och fann att i en av dem, som även är den ekonomiskt största, saknas helt den dokumentation som krävs.

Den internrevision som tillkom efter DN:s avslöjanden om köp av konsulttjänster för hundratals miljoner från bolaget Boston Consulting Group, hänvisar revisionerna till i sin rapport och bedömer att Karolinskas ledning ”inte agerat affärsmässigt och utnyttjat möjligheten till konkurrens”.

Sedan 2013 har landstingsrevisorerna vid fyra tillfällen, senast i november, slagit ned på brister i styrning och kontroll av fakturor och avtal kring konsultinköp. Fortfarande kvarstår brister, och revisorerna har i stickprov av fakturor hittat flera som saknar avtal och möjlighet till uppföljning.

”De rekommendationer som tidigare lämnats är ännu bara delvis åtgärdade trots att det gått flera år sedan revisionen först pekade på bristerna”. Nu rekommenderas styrelsen återigen skyndsamt att hantera dessa frågor. 

Salomonsson pekar på att den senaste revisionskritiken som gällde styrning och transparens av Karolinska inte hanterades av styrelsen förrän i mars i år. 

– Vi ser bland annat att Karolinska inte styrs som förvaltning utan som ett bolag, och det är kommunallagen som gäller här. Här ser man att det fattas en massa beslut, utan att de återredovisas till styrelsen, utan tas av chefer på lägre nivå. Sedan är det bara styrelsen som vi kan ställa till svars, och inte sjukhusdirektören. 

Finanslandstingsråd Irene Svenonius (M):

– Flera av de här bristerna har uppmärksammats tidigare och här pågår ett arbete med att stärka styrning, ledning och kontroll från landstingets sida. Den nya styrelsen har ett mycket viktigt arbete framför sig när det gäller att vässa de administrativa rutinerna och stärka det nära ledarskapet.

Väntetider på operation över 90 dagar har ökat och inom flera områden har Karolinska svårt att klara sitt högspecialiserade uppdrag, exempelvis när det gäller barnkirurgi och neurokirurgi. Hur ser du på det?

– Landstinget har landets kortaste vårdköer, men vi är inte nöjda med det. Det var därför vi beslutade att införa en egen kömiljard efter att regeringen tog bort den nationella. Sedan vår egen kömiljard infördes har operationsköerna på Karolinska minskat med 22 procent och inom exempelvis neurokirurgi ser vi en halvering sedan årsskiftet. Målet är att köerna ska bort helt inom alla områden, säger Svenonius.

Vad måste göras för att sjukhuset ska klara sitt vårduppdrag?

– Sjukhuset behöver rekrytera och behålla fler sjuksköterskor för att kunna bemanna fler vårdplatser. Den nya styrelsen behöver stärka det nära ledarskapet och vi politiker måste se till att proffsen i sjukvården får göra sitt jobb utan att tyngas av för mycket detaljstyrning och administration.

Oppositionslandstingrådet Erika Ullberg (S) säger att revisorernas rapport är "extremt allvarlig".

– Det här bekräftar våra farhågor att allt går åt fel håll både när det gäller vårdköerna, ekonomi och styrning. Det anmärkningsvärda är att revisorerna började kritisera styrelsen för fem år sedan, och Alliansen har tidigare inte vidtagit några åtgärder utan gömmer sig bakom styrelsen. Nu byts styrelseordförande ut - för fjärde gången under samma period, säger Erika Ullberg (S), som också är frågande till Svenonius roll i förhållande till revisionskritiken, då hon tidigare förklarats jävig när det gäller granskning av Karolinska där hennes man tills helt nyligen var upphandlingschef. 

Ullberg pekar på att den externa granskning av konsultinköp och personkopplingar på Karolinska som beställts av landstinget väntas bli klar inom kort. 

– Karolinska har gjort otillåtna upphandlingar för nästan 1 miljard kronor, och upphandlingschefen som fortfarande utreds är Irene Svenonius make. Landstingsstyrelsen har uppsiktsplikt över all verksamhet. Ska hon som ordförande nu fortsätta att uttala sig om Karolinska i den här frågan, eller är hon jävig och vem ska ställas till svars? 

Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd:

– Revisionsrapporten visar att det är ännu värre än vad vi tidigare har vetat om. Det är riktigt allvarliga fel då revisorerna rödmarkerar moderaternas styrning av Karolinska.

– Om Karolinska hade varit en privat verksamhet så skulle landstinget redan ha avslutat samarbetet. Nu handlar det dessutom om vård som patienterna inte kan få på andra ställen, vilket gör bristerna ännu värre. Patientsäkerheten är hotad. 

Läs också: Historien om världens dyraste sjukhus 

Fakta.Revisionskritik mot Karolinska

Delar av kritiken som kommer från landstingsrevisorerna i årsredovisningen:

Målet om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i vården uppnås inte. Karolinska uppnår målvolymen i omställningsavtalet, men har producerat färre öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen jämfört med budget. 

Utflytt av vård har inte kunnat ske enligt plan, enligt sjukhuset på grund av bristande mottagarkapacitet. 

Antalet disponibla vårdplatser har minskat och överbeläggningar samt utlokaliseringar har ökat jämfört med 2016.

Karolinskas årsrapport har inte följt gällande tidplan och anvisningar. Revisionen bedömer att det påverkar transparensen och styrelsens och övriga läsares möjligheter att ta ställning till informationen. 

Karolinska är formellt en nämnd där kommunallagen ska tillämpas och styrelsen har ansvaret för att styra verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning. Revisionen bedömer dock att verksamheten i allt för hög grad styrts som ett bolag och att det därför finns brister i ärende- och beslutsprocessen. 

Regelverk och rutiner för intern styrning och kontroll är inte tillräckliga eller saknas. Styrelsens interna styrning, uppföljning och kontroll av dels ärende- och beslutsprocessen, dels av konsultkostnader och inhyrd personal är otillräcklig. Därutöver finns ett antal områden där styrning och intern kontroll inte är helt tillräcklig.

Hanteringen av jävs- och karantänsfrågor vid tillsättande av högre tjänstemän kopplat till tidigare anställningar och engagemang i bolag, är ett riskområde som styrelsen behöver hantera. Att risken för oegentligheter i samband med användande av konsulter inte framkommit i sjukhusets riskanalyser ser revisionen som allvarligt mot bakgrund av de höga belopp som konsulter anlitas för. 

Under 2017 har sjukhuset genomfört 

upphandlingar för nära 1 miljard kronor, och direktupphandlingar för 49 miljoner kronor över den beloppsgräns som innebär att synnerliga skäl krävs för att inte tillfråga flera tänkbara leverantörer. Enligt Konkurrensverket ska synnerliga skäl åberopas restriktivt och endast i undantagsfall. Revisionen bedömer därför att styrelsen bör säkerställa att upphandlingslagstiftningens bestämmelser följs så att konkurrensen utnyttjas så långt som möjligt 

Det ekonomiska resultatet uppgår till –97 miljoner kronor, 127 miljoner kronor lägre än fastställt resultatkrav. Målet om ekonomi i balans har inte helt nåtts, men eftersom det handlar om 0,7 procent av den totala omsättningen bedöms det ekonomiska resultatet trots det vara tillfredsställande. Det är dock en konsekvens av att vårdproduktionen är för låg.

Senaste gången en styrelse i Stockholms läns landsting fick en anmärkning av revisorerna var 2011. Det gällde då SL:s styrelse. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.