Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-05 14:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/rfsl-stockholm-om-kemsex-skrackpropaganda-kommer-inte-att-hjalpa-nagon/

STHLM

RFSL Stockholm om kemsex: ”Skräckpropaganda kommer inte att hjälpa någon”

02:26. "Det gäller att skapa olika narrativ så att fler personer kan känna igen sig i berättelserna", säger Nicklas Dennermalm, folkhälsovetare och projektledare på RFSL Stockholm.

Bruket av kristalliserat metamfetamin har ökat och normaliserats i Stockholms gayvärld, det upplever även RFSL Stockholm.  

– Vi ser allvarligt på utvecklingen, men att pumpa ut skräckpropaganda kommer inte att hjälpa någon. Vi måste möta användarna utan att döma, säger Nicklas Dennermalm, folkhälsovetare och projektledare.

I september förra året öppnade RFSL Sveriges första samtalsmottagning med fokus på kemsex. Att droger varit en del av gaykulturen under flera decennier är dock inget nytt - men de senaste åren har användandet förändrats – inte minst när det gäller vilken typ av droger man tar. 

– I dag är droganvändandet inom gaykulturen så pass utbrett att många i den världen måste relatera till dem. Synligheten har ökat, såväl i dejtingappar som i klubbvärlden. Det är en utveckling som oroar, konstaterar Nicklas Dennermalm och Emil Briones Ahlén, båda knutna till RFSL Stockholms kemsexmottagning.

De är inte förvånade över utvecklingen. I gaymetropoler som London, Berlin, Barcelona och San Francisco har kemsex och användningen av just kristalliserat metamfetamin, även kallat Tina, varit utbrett länge, inte minst i klubb-, fest- och sexsammanhang. 

– Kombinationen med individuella riskfaktorer som är kopplade till ensamhet, kroppsångest och åldrande gör att drogernas dragningskraft ökar, inte minst i en kontext av att gayvärlden kan vara ganska hård. Drogerna blir en quick-fix; man slipper må psykiskt dåligt och får bättre självförtroende samtidigt som man upplever att sexet blir så otroligt mycket bättre, förklarar Nicklas Dennermalm några av orsakerna bakom den ökade användningen.

Att försöka stävja bruket och förhindra att människor far illa såväl fysiskt som psykiskt är mottagningens mål. Det når man inte genom strängare straff och pekpinnar, utan genom att öppet diskutera frågan ur alla dess aspekter. Ett av de stora hindren som RFSL Stockholm ser är strukturellt:

– Vi arbetar med ett hälsobefrämjande, skadereducerande perspektiv. Vi vill inte att människor ska bli beroende, vi vill minska för risken för överdoser och för psykisk ohälsa. Omgivningen reagerar ofta negativt, vi har upplevt flera drev mot oss som organisation när vi försökt lyfta de här frågorna, säger Nicklas Dennermalm som menar att det finns en fördomsfull reflex att man i gayvärlden skulle glorifiera bruket.

I de kretsar där man ägnar sig åt kemsex förekommer det att man förnekar för sig själv att droganvändningen i sig är farlig, eller att man ens ägnar sig åt det. Man kan inte identifiera sig med bilden av att man är en missbrukare – många är tvärtom fullt fungerande, etablerade män.

– VI kan inte blunda för att det finns det som kan hantera sin droganvändning, de finns. Och de värjer sig mot narrativet att tar du ett bloss så är det kört sedan. Vi kommer aldrig nå dem om vi målar upp skräckscenarion, säger Nicklas Dennermalm.

De som faktiskt söker stöd och hjälp vill sällan ta upp drogerna i sig som huvudproblemet.

– De vill tala om handlar om utsatthet, ensamhet och längtan efter närhet. De handlar väldigt ofta om sviktande självförtroende – men också om åldrande och rädsla för att inte duga längre, rent kroppsligt, säger Emil Briones Ahlén, kurator på RFSL Stockholm.

Bild 1 av 2 Emil Briones Ahlén och Nicklas Dennermalm är båda knutna till RFSL Stockholms samtalsmottagning för kemsex.
Foto: Vanni Jung Ståhle
Bild 2 av 2
Foto: Vanni Jung Ståhle

De försöker på inget sätt förneka allvaret i utvecklingen. De ser att människor far illa på en mängd olika nivåer. Förutom de faktiska biverkningarna följer även risken för ökad smittspridning av könssjukdomar och hiv – men också en ökad risk för att bli utsatt för sexuellt våld, såsom våldtäkter och olika typer av tvång. Anmälningsbenägenheten är låg.

– När det handlar om kemsex är det som att man befinner sig i en gråzon. Attityden är lite att ger man sig in i leken får man leken tåla. Man vågar inte heller anmäla eftersom man troligen själv kommer att bli misstänkt för ringa narkotikabrott. 

– Samma sak gäller någon någon faktiskt behöver hjälp – vi känner till fall där man inte vågat ringa efter ambulans eftersom det förekommit droger. Man är helt enkelt rädd för att själv åka fast, säger Nicklas Dennermalm.

Att verka preventivt genom att utbilda vårdpersonal och andra yrkesgrupper som möter homosexuella män samt att öppet tala om hur man minskar riskerna med kemsex är enligt honom mycket mer effektivt än att måla upp bilden av att det handlar om en grasserande epidemi.

– Vi måste sänka trösklarna för dem som behöver hjälp, det gör man inte genom skrämselpropaganda. Det skapar bara hinder för det socialpreventiva arbetet.

RFSL Stockholm förespråkar en mer ”nyanserat pragmatisk och vetenskapligt förankrad” diskussion.

– Det ska bli intressant att se vad den dom som nu faller kommer att betyda för diskussionen. Men det viktigaste är att vi hittar vägar att nå fram till dem som behöver hjälp, säger Nicklas Dennermalm.