Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-31 06:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/riktlinjer-om-syrgas-togs-fram-ihop-med-lakarbolagen/

STHLM

Riktlinjer om syrgas togs fram ihop med läkarbolagen

Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix

Covidsjuka på äldreboenden utan syrgasbehov ska få palliativ vård, framgår av Region Stockholms riktlinje för syrgas. Riktlinjen har tagits fram tillsammans med läkarbolagen som har avtal för att sköta läkarinsatserna på äldreboenden.

– Att vårdgivarna själva deltar i att sätta samman den här riktlinjen, för sin egen verksamhet, det är konstigt och anmärkningsvärt, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik.

Bedömningen av vilka på äldreboenden som har rätt till syrgasbehandling vid covid-19 i regionen görs med stöd av ett styrdokument som togs fram i början av pandemin. Det togs fram av Fredrik Sandlund vid regionens särskilda sjukvårdsledning och chef för palliativt kunskapscentrum, tillsammans med bland andra företrädare för de vårdgivare som har avtal med regionen om läkarinsatser på särskilt boende; Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, Capio Legevisitten AB och Stockholms sjukhem.

Fredrik Sandlund har tidigare uppgett till DN att syrgas ”de facto” inte fanns tillgängligt på äldreboenden vid pandemins början. I den riktlinje som gäller framgår med referenser att syrgas inte gäller generellt vid palliativ vård vid covid-19, och att luft från ett öppet fönster kan vara lika effektivt vid andnöd.

Sandlund svarar nu i mejl på DN:s frågor om hur riktlinjen för syrgas kom till, att det var viktigt att den togs fram snabbt, och att evidensen för syrgas vid covid-19 var begränsad.

”Det finns fortfarande inga studier som vi känner till med frågeställningen om syrgas lindrar andnöd hos en döende covid-19 patient”, skriver han.

Flödesschema för att bedöma behov av syrgas för äldreboenden i region Stockholm
Flödesschema för att bedöma behov av syrgas för äldreboenden i region Stockholm Foto: DN

I stället är det opioider, som morfin, som enligt riktlinjen har starkast evidens vid andnöd, och ofta lika stor effekt som syrgas.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har i sin pågående granskning av äldrevården under pandemin slagit fast att bedömningar av äldres vård i början av pandemin i vissa regioner varit generella snarare än individuella.

I dokumentet för bedömning av syrgasbehov vid covid-19  framgår också av ett flödesschema hur de äldre patienterna ska bedömas.

De patienter som testas negativt för covid-19 ska ”behandlas som vanligt”. Vid positivt test för covid-19, och då den äldre inte bedöms ha ett syrgasbehov, så slår diagrammet fast: palliativ vård.

Två läkarbolag, Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB och Capio Legevisitten, utför 90 procent av läkarinsatserna på äldreboenden i regionen. Capio Legevisitten har tillbakavisat uppgifter från anställda om att palliativ vård ordinerats systematiskt till äldre som testat positivt för covid-19.

Henrik Brehmer på vårdbolaget Capio uppgav dock i ett mejl till DN den 28 maj att bolaget betraktar merparten äldre på särskilda boenden, Säbo, som att de befinner sig i livets slutskede:

”Vår erfarenhet och vad vi kan överblicka visar att Säbo-patienter har en medelvistelsetid på mindre än ett år. Merparten av de som flyttar in på särskilt boende avlider där, många redan inom ett halvår, några efter något mer än ett år. Därmed anser vi att det rör sig om livets slutskede och det är ovanligt att ett dödsfall på särskilt boende kommer helt oväntat.”

Även Familjeläkarna, vars vd Stefan Amér inte låtit sig intervjuas om saken, skriver i ett mejl till DN att merparten av de äldre på särskilt boende befinner sig i livets slutskede, att en tredjedel avlider inom ett halvår, vilket bolaget även redogjort för i en artikel i Läkartidningen. Ett ”ett palliativt förhållningssätt bör finnas med i omhändertagandet redan vid inflyttning”, enligt Familjeläkarna.

Beskrivningen att de äldre på särskilt boende befinner sig i livets slutskede har ifrågasatts av flera experter, bland andra Anders Wimo, professor emeritus, familjeläkare och specialist i allmänmedicin. I Läkartidningen refererar han tillsammans med medförfattare till data från egen forskning som visar att personer på äldreboende är en sammansatt grupp. Den genomsnittliga överlevnadstiden skiljer sig stort mellan multisjuka äldre med flera allvarliga medicinska problem som har kort levnadstid, och äldre med demenssjukdomar, som utgör två tredjedelar.

– Det går inte att generalisera. Personer med demenssjukdomar kan leva i kommunala äldreboenden i flera år. Men här har bilden blivit skev, säger Anders Wimo.

Foto: Jenny Ingemarsson, Jenny Ingemarsson, Jenny Ingemarsson, Jenny Ingemarsson, Jenny Ingemarsson, Jenny Ingemarsson

Om en patient definierats som palliativ är centralt för vilken vård de fått enligt regionens riktlinje, enligt honom.

– Hur det här har påverkat på individnivå krävs granskning av journaler för att bedöma. Jag hoppas mycket på Ivo:s pågående granskning.

Bengt Winblad, professor i geriatrik och en av medförfattarna till artikeln i Läkartidningen, reagerar starkt på att vårdgivarna varit med och utformat riktlinjen om syrgas.

– Att vårdgivarna själva deltar i att sätta samman den här riktlinjen, för sin egen verksamhet, det är konstigt och anmärkningsvärt. Det är ju dessa bolag som sedan sköter läkarvården på de här boendena, och får betalt därefter. Riktlinjer kommer normalt från myndigheten och är utformade efter samråd med en allsidigt sammansatt oberoende expertgrupp, säger Bengt Winblad och fortsätter:

– Att ge patienter som drabbas av en övergående virusinfektion andningspåverkande morfin i stället för syrgas är för mig obegripligt. För mig är det här uppegående personer, som kanske är dementa men inte alls färdiga för terminalvård.

Christoffer Bernsköld, avtalsansvarig vid avdelningen för allmänmedicin på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, svarar i mejl på frågor om att myndighetens riktlinjer tagits fram tillsammans med bolag som regionen har affärer med.

”Det är både önskvärt och vanligt att vi rådgör med de vårdgivare som utför vård så att besluten vi tar ligger i linje med vad som är bäst för patienterna i det dagliga arbetet. Det måste också vara möjligt att genomföra på ett rimligt sätt.”

Vilket oberoende har ni gentemot dessa aktörer?

”Vi ser oss som samarbetspartners för patientens bästa. Vi måste ta ett grepp för att hitta bästa möjliga lösningen för patienten. Vårdgivarna utför sitt uppdrag enligt det avtal de har med oss och vi är inte oberoende ifrån varandra.”

Av flödesschemat i dokumentet framgår att palliativ vård ordineras direkt efter att covid-19 konstaterats om inte syrgasbehov finns.

Christoffer Bernsköld uppger att han inte läser det så.

”Jag ser det som att oavsett om patienten ska flyttas till annan vårdform för att få syrgas eller om det är andra insatser som bättre gynnar patienten så ska det föregås av en individuell läkarbedömning.”

DN har sökt Jonas Bergström vid Stockholms sjukhem. Dag Salaj, chefläkare vid Capio Legevisitten har avböjt medverkan. Familjeläkarna hänvisar till chefläkaren i Region Stockholm.

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt