Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Rödlistade småkryp kan rädda crossbanan

Järva motorbana har varit nedläggningshotad i många år. Den ses som en störande vagel i det intilliggande naturreservatets öga. Inventeringar av växter, insekter och fjärilar visar att crossbanan är en mycket rik naturmiljö och att rödlistade arter dör ut om crossbanan läggs ned. Eldsjälen Henry Romlin hoppas att detta sista halmstrå ska rädda banan.

Det är vårvintrigt kladdigt på Järva motorbana nu i mitten av mars. Bortom hoppen på juniorbanan bullrar bygget av Förbifart Stockholm. Crossbanan har varit nedläggningshotad många gånger de senaste decennierna. Motorcyklar låter och det blir spår i naturen som inte anses passa in i gränstrakterna till Hansta naturreservat.

När banan öppnar i april kan det vara för sista gången. Motorvägen – som garanterat kommer att bullra – blev paradoxalt nog det som kan vara dödskyssen för banan och de som ägnar sig åt motocross på den. Trafikverket, som bygger Förbifarten, och Stockholms stad tycker att den bit av naturreservatet som försvinner vid motorvägsbygget ska kompenseras med en vacker entré till naturreservatet och en salamanderpark på motorbanan. Det enda som ska bli kvar av banan är det gamla speakertornet av trä.

Foto: Lotta Härdelin– Jag suckar varje gång jag hör ordet salamanderpark. Det är crossbanans förtjänst att det finns salamandrar här, säger Henry Romlin (bilden).

Nyårsafton 2017 ska det vara slut för körning på banan enligt en tolkning av ett regeringsbeslut (som inte är helt glasklar). Henry Romlin, som är en optimistisk person, hade nästan gett upp. Men så fick han kontakt med Nils Ryrholm, zoologiprofessor som ägnar sig mest åt insekter och biotopskydd. Det ledde till inventeringar av insekter på crossbanan med uppseendeväckande resultat. Listan över fjärilar efter relativt kortvariga inventeringar är imponerande lång och innehåller sex rödlistade arter, varav fem inte hittats i Mälardalen tidigare. Även påtagligt många arter av steklar lever på crossbanan.

– Det finns säkert ännu fler mycket ovanliga arter i området. De mest sällsynta är de svåraste av hitta, säger Nils Ryrholm.

Han är inte överraskad över att insektslivet är betydligt rikare på motorbanan än i det intilliggande naturreservatet.

– En motorbana är en mycket ovanlig biotop. Förr bökade småjordbruket omkring i naturen, grävde här och där och gjorde spår här och där, innan dess var det mammutar och dinosaurier som bökade i marken. Nu är det så att vi människor bökar otroligt mycket på en del platser och inte alls på andra. Det betyder att biotoper där marken hela tiden störs och det finns bar sand och bar jord är väldigt sällsynta, säger Nils Ryrholm.

Han har engagerats av motorsportorganisationen Svemo för att vara med och skapa förståelse för att motorbanor är viktiga för den biologiska mångfalden om de sköts bra. Militära skjutfält, motorbanor och grusgropar är egentligen de enda miljöer som är riktigt attraktiva för växter och djur. Främst insekter, som enbart lever i miljöer med ständiga relativt småskaliga störningar av marktäcket .

Det finns säkert ännu fler mycket ovanliga arter i området. De mest sällsynta är de svåraste av hitta. 

Järva motorklubb skrev nyligen till borgarråden i Stockholms stadshus. Klubben vill att staden tillsätter en arbetsgrupp för att förutsättningslöst utreda hur den rika biologiska mångfalden som finns på motorbanan ska bevaras. Klubben väntar på svar och från Stadshuset är beskedet att det ännu inte finns något bestämt svar på skrivelsen.

Foto: Mindre vattensalamander.

Men skulle det inte gå att skapa en vacker salamanderpark på crossbanan och få det rika insektslivet att vara kvar utan motorklubben?

– Staden måste då ha resurser att sköta dammarna så att de alltid ligger i full sol. Sedan måste de se till att över alla val och eventuella maktskiften ha råd att låta kommunanställda köra motorcykel flitigt i området. Det är bättre och billigare att låta några som är villiga att betala för att köra motorcykel sköta området, säger Nils Ryrholm.

Det är relativt bråttom för politikerna i Stadshuset att svara på åtminstone en del av motorklubbens skrivelse. Tanken är att motorklubben ska lämna sin bana senast på nyårsafton i år. Förbifart Stockholm beräknas bli klar 2026.

– Om banan bara står för fäfot i flera år växer det igen. Då försvinner både insekter och salamandrar och det blir bara sly, säger Henry Romlin och pekar mot slyskogen bortom crossbanans öppna hagmark som ligger i Hansta naturreservat.

– Allt talar för att det är bra för naturen om vi finns kvar. Bullret och utsläppen vi orsakar är ingenting jämfört med vad trafiken på Förbifarten och på E4 bakom Hansta åstadkommer, säger Henry Romlin.

Han kan tänka sig att crossbanan skulle kunna användas av andra än motorcykelförare.

– Den skulle bli en bra anläggning för längdskidåkning. Terrängen är precis lagom öppen och småkuperad för att passa för skidåkning.

Fakta. Hotade arter på banan

Sex rödlistade fjärilsarter hittades på crossbanans område i somras: mindre bastardsvärmare, askbarkmott, sandängsfly, brunrött jordfly, storringat jordfly och bredbandad mårefältmätare.

204 fjärilsarter hittades vid inventeringen. Och då missades alla arter som enbart hittas på våren och försommaren. 44 sorters steklar är också en mycket hög siffra för ett så pass begränsat område.

En del av arterna bor på crossbanan, särskilt sådana som kräver varma miljöer med öppen sand eller är bundna till växter som enbart finns i sådana miljöer. Andra bor utanför crossbanan men använder crossbanans rikedom av föda som ”restaurang”.

Rent och snyggt ska det vara mellan åken.

Järva MK arrangerar en tävling i år. Sedan kan det vara slut.

Järva MK är en anrik klubb med många förare som kört hem prispokaler.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.