Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-23 18:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/s-om-vardplatsbristen-handlar-om-politisk-prioritering/

STHLM

M om vårdplatsbristen: Inte en fråga om resurser

Bild 1 av 2 Akutmottagningen på Danderyd sjukhus.
Foto: Meli Petersson Ellafi
Bild 2 av 2 Finansregionrådet Irene Svenonius (M) ser inget samband mellan vårdplatsbristen och brist på resurser. ”Regionen måste bli en bättre arbetsgivare”, säger Irene Svenonius.
Foto: Andrea Brask

Mer pengar måste skjutas till löner för undersköterskor och sjuksköterskor i akutsjukvården för att komma tillrätta med vårdplatsbristen, anser Socialdemokraterna i Region Stockholm. 

– Det handlar om en medveten politisk prioritering, säger Robert Johansson (S), personalpolitisk talesperson.

Men finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) pekar på att inriktningen är att satsa på primärvården, och även på kort sikt är det inte mer resurser som krävs. 

– Jag är övertygad om att alla sjukhus kan frigöra resurser så att de läggs på patienterna. 

Det råder akut brist på vårdplatser i Stockholmsregionen, och på Danderyds sjukhus larmar anställda om patientsäkerhetsrisker då patienter vårdas på akuten, och om att sjuksköterskor får ha ensamt ansvar för en hel vårdavdelning, som DN har berättat. 

Den här veckan dras antalet vårdplatser ner till sin lägstanivå under sommaren - 2300 vårdplatser. En tredjedel av vårdplatserna på regionens akutsjukhus är därmed obemannade och stängda, och enligt Region Stockholm är situationen ansträngd med en vårdplatstillgång som inte motsvarar stockholmarnas vårdbehov. 

Regionens chefsläkare Patrik Söderberg uppger samtidigt att chefsläkarna på sjukhusnivå inte signalerat att patientsäkerheten är hotad. Men även under året har cirka 700 av sjukhusens totalt 3400 vårdplatser varit stängda, på grund av att det saknas sjuksköterskor. På flera sjukhus har dödsfall rapporterats som kunnat relateras till vårdplatsbristen.  

Finansregionrådet Irene Svenonius (M) håller med om att läget är ansträngt. 

– Sommaren är ansträngd, precis som andra somrar. Jag blir djupt bekymrad när jag läser om vårdplatsbristen, och när personal uttrycker oro för patientsäkerheten förutsätter jag att chefsläkarna går in och vidtar åtgärder. Att ta ansvar för patientsäkerheten är chefsläkarnas viktigaste uppgift, säger Irene Svenonius. 

Hon vill inte heller ta ställning till om den högspecialiserade intensivakuten på Nya Karolinska ska ta emot fler vanliga patienter för att avlasta övriga sjukhus. 

– Det är en bedömning för chefsläkarna - inte för politiken. 

Vad kommer det sig att regionen inte lyckas rekrytera personal för att bemanna tillräckligt många vårdplatser? 

– Det råder brist på sjuksköterskor i hela Sverige - det drabbar alla regioner. Samtidigt arbetar vi för att regionen ska bli en bättre arbetsgivare, genom att decentralisera ansvarstagandet. Jag tror att många sjuksköterskor känner maktlöshet när besluten fattas för långt bort. Vi arbetar också för att man även ska kunna göra karriär som sjuksköterska. Men det tar lite tid att genomföra förändringarna, och det finns inga genvägar. 

Jonas Lindberg, Vänsterpartiets talesperson i vårdfrågor säger att vårdplatsbristen är en ”katastrof”. 

– Det är nu tydligare än på länge att dagens system med chefsläkare anställda av regiomerna och sjukhusen som är ansvariga för patientsäkerheten inte fungerar. De framstår som Bagdad Bob som helt missar det som all personal kämpar för. Likaså är det ett politiskt ansvar att inte satsa på arbetsmiljö och löner, säger Jonas Lindberg, som anser att det bör utredas som chefsläkarna bör vara underställda Socialstyrelsen för att säkerställa ordentlig tillsyn. 

Robert Johansson (S), personalpolitisk talesperson för Socialdemokraterna kopplar det kritiska läget med vårdplatsbristen till den förda borgerliga politiken i Stockholmsregionen, där den borgerliga alliansen är inne på sin fjärde mandatperiod - nu tillsammans med Miljöpartiet. 

– Det här är resultatet av obefintlig personalpolitik i många, många år inom landstinget. Samtidigt har man satsat på öppenvård och låtit vårdvalen expandera medan akutsjukhusen budgetmässigt knappt fått vad löneökningarna kostat centralt, säger Robert Johansson. 

Robert Johansson, personalpolitisk talesperson för Socialdemokraterna anser inte att vårdplatsbristen går att förklara med en nationell sjuksköterskebrist. – Det är en fråga om resurser, säger Robert Johansson. Foto: SLL

Inom Region Stockholm finns sedan många år en tydlig politisk inriktning att flytta specialistvård från akutsjukhusen till privata vårdgivare i vårdval utanför sjukhusen. Under 2018 har vårdvalen ökat sina kostnader med 4,4 procent medan akutsjukhusen haft ett ekonomiskt påslag på cirka två procent.  

– Det är en politisk prioritering. Sjuksköterskor har kunnat få bättre villkor genom att jobba inom den öppna specialistsjukvården. Hade vi fått styra hade vi lagt en miljard extra på akutsjukhusen under fyra år och satsat hälften av pengarna på löner till sjuk- och undersköterskor - om vi ska kunna locka tillbaka personalen krävs bättre löner, säger Robert Johansson, och refererar till den socialdemokratiska skuggbudgeten där S vill omfördela resurser från vårdvalen till akutsjukvården. 

Den bilden delas inte av Irene Svenonius. 

– Man gör det väldigt enkelt för sig om man tror att det enbart handlar om resurser och pengar. Det här sitter mycket djupare. Det handlar om hur vi använder befintliga resurser - på läkemedel, lokaler och IT-system. Jag är övertygad om att alla sjukhusen kan frigöra resurser så att de i stället läggs på patienterna, säger Irene Svenonius. 

Den politiska prioriteringen över tid handlar mer om att styra över tyngdpunkten från akutsjukvården till primärvården än till vårdval, enligt Svenonius, som anser att behovet av antalet vårdplatser måste ses ur ett kortare och ett längre perspektiv. 

– I det omedelbara perspektivet måste vården bedrivas på ett säkert sätt. I det långa perspektivet har svensk sjukvård varit för sjukhustung. Vi har sett att patienter landar på akutsjukhusen men som borde vara någon annanstans. Vi vill att primärvårdens andel av vården ska öka, och där har vi i budgeten 2019 lagt en större andel av resurserna relativt akutsjukhusen, säger Irene Svenonius. 

Hon pekar på att antalet patientbesök till akutsjukhusen minskar i antal, även om patienterna som söker sig dit är sjukare. 

– Akutsjukhusen ska koncentrera sitt arbete på de svårare sjuka patienterna, men vi kan inte lägga en stor del av resurserna där om patienterna ska få vård någon annanstans.

Jonas Lindberg pekar på att Sverige har bland det lägsta antalet vårdplatser relativt befolkningen i hela OECD. 

– Att säga att Sverige har en för sjukhustung vård är en sanning med modifikation. All kraft måste läggas på att öppna fler vårdplatser. Vi måste både kunna satsa på primärvården och ha fler vårdplatser på sjukhusen. 

Läs mer: Brist på vårdplatser akut i Stockholmsregionen

Läs mer: Kraftig minskning av vårdplatser på Karolinska