Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 10:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sa-blev-medeltidshelgonet-huvudperson-i-nutida-byggkonflikt/

STHLM

Så blev medeltidshelgonet huvudperson i nutida byggkonflikt

Foto: Lisa Mattisson

Högar med sprängsten intill den nästan 900 år gamla kyrkan i Botkyrka skildrar en intressekonflikt mellan kulturhistoriska arv och behovet av nybyggnation i Stockholm. Det är i nuläget oklart vad som ska hända i området.

– Det har varit alla möjliga planer och man har inte haft helt klart för sig den historiska betydelsen för platsen, säger författaren Maja Hagerman. 

Bara några meter från den medeltida kyrkan är marken täckt med högar av grus. Området som tidigare var grönskande åkermark är nu fyllt av sprängsten från byggen några mil längre bort. Bredvid kyrkan går väg E4 och E20, och grusmassiven syns tydligt längs vägen som leder in till kyrkan. 

Stenarna kommer från projektet Förbifart Stockholm, och har legat på platsen sedan 2017. Marken ägs av Södra porten AB, ett bolag som samägs till lika delar av Botkyrka kommun och Skanska. Det pågår just nu en förstudie som ska visa en plan för hur marken kan användas och ge en vision för området. Förstudien beräknas vara klar under hösten 2020. 

– Hela Stockholm ska växa, och det här är ett område som är utpekat i den regionala utvecklingsplanen för att utvecklas, säger Sara Andersson, kommunens projektledare för utveckling av området Södra porten. 

Men det finns kritik mot exploateringen. Området har urgamla anor och Botkyrka kyrka byggdes ursprungligen år 1129, då i trä och år 1176 den nuvarande stenkyrkan, till minne av helgonet S:t Botvid – helgonet som levde fram till år 1120 och gett upphov till namnet på kommunen. 

Konstnären Einar Forseths glasfönster skildrar när vikingen Botvid döps i England.
Konstnären Einar Forseths glasfönster skildrar när vikingen Botvid döps i England. Foto: Lisa Mattisson

Författaren Maja Hagerman har tillsammans med filmaren Claes Gabrielson gjort en kortfilm om St Botvids liv, och hon menar att det borde tas mer hänsyn till det kulturhistoriska arvet i området och hon anser att marken intill kyrkan borde skyddas från exploatering.

– Det var just alla planer på utbyggnader i den här väldigt unika miljön med minnen från tidig medeltid, det var det som väckte mig och jag förstod att det här måste man berätta om. Det verkar som om det har fallit lite i glömska och att det planeras så mycket nytt kring det här området. Det har varit alla möjliga planer och man har inte haft helt klart för sig den historiska betydelsen för platsen, säger Maja Hagerman, en åsikt som hon tidigare också har framfört på DN:s ledarsida.

Nu utreds möjligheten för nybyggnation i området. Själva kyrkan i Botkyrka, och landskapet runtomkring, är ett skyddat riksintresse. Men det finns inte exakta geografiska gränser på var det skyddade området börjar och slutar. 

– Det finns inte en tydlig gräns på hur långt bort från kyrkan som det kulturhistoriska intresset sträcker sig, utan det är något som vi jobbar med tillsammans med länsstyrelsen, säger Sara Andersson. 

Men nu ligger det mängder av grus någon meter från muren vid kyrkan, någon form av bedömning måste ha gjorts innan det lades dit?

– Det är bolaget som äger marken som har lagt stenarna där och det behöver man inte lov för att göra, säger Sara Andersson.

Det finns nu olika alternativ för vad som ska hända med platsen. Ett av dem är att använda gruset för att bereda marken och göra det möjligt att exploatera området och ge plats åt verksamheter, berättar Sara Andersson. Marken intill kyrkan behöver sänkas och tyngas ner innan den kan bebyggas. Det används stenarna och gruset till. 

Vilken typ av verksamheter som kan komma att hamna i området finns det inte konkreta exempel på i dagsläget. Det har tidigare diskuterats att området skulle inrymma ett köpcentrum, något som i nuläget inte längre är lika aktuellt på grund av rådande situation för handeln. 

– Det handlar om verksamheter som även ska vara aktuella år 2040 eller 2050, vi kan inte säga just nu vad det kan vara för typ av verksamheter, säger Sara Andersson. 

Inga planer för området intill kyrkan är ännu helt satta. Efter förstudien ska ett politiskt beslut fattas utifrån det presenterade resultatet, innan detaljplaner ska läggas fram som det i sin tur ska fattas beslut om. Ett möjligt scenario är att marken återställs på ett eller annat sätt, berättar Sara Andersson. Oavsett så kommer gruset att forslas därifrån. Det har tidigare sagts att gruset som senast ska vara borta från platsen år 2024.

Botkyrka kyrka, till höger i bakgrunden, intill motorvägen.
Botkyrka kyrka, till höger i bakgrunden, intill motorvägen. Foto: Lisa Mattisson

Det är en balansgång för projektet att å ena sidan bevara kulturmiljön, å andra sidan tillmötesgå det regionala intresset av att utveckla området. 

– Det är det som är så komplext eftersom det är två väldigt olika riksintressen, dels kyrkan och landskapet, men det finns även ett riksintresse för E4/E20. Det är jätteviktigt att ta till vara på den kulturhistoriska miljön och vi ser nu över hur vi kan använda kulturmiljön på ett bra sätt så att den blir värdeskapande för området, säger Sara Andersson. 

Det politiska besluten rörande området beräknas bli fattade i slutet av hösten efter att förstudien blivit klar. Representanter från kommunstyrelsen i Botkyrka avböjer att kommentera den pågående processen.

– Just nu är det inget vi kan kommentera, det är ett långtgående projekt, säger Nadina Rosengren, stabschef vid socialdemokraternas kansli i Botkyrka kommun.

Ämnen i artikeln

Botkyrka
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt