Flera kommuner i Stockholms län vittnar om att resurserna för att hålla koll på de förorenade områdena är knappa. Länsstyrelsen uppger att i dagens takt kommer inte regeringens miljömål gällande åtgärder av förorenade områden att nås. 

En kommun som sticker ut är Österåker. Här arbetar miljöinspektör Melissa Feldtmann, som ofta tillfrågas av andra kommuner kring arbetet med föroreningar. Till skillnad från flera andra kommuner i länet bedriver Österåker både tillsyn när markanvändningen förändras och exempelvis bostäder ska byggas – men även när inget nytt sker med den förorenade platsen. 

– Jag förstod ganska tidigt att enbart händelsestyrt arbete inte skulle fungera. Då är risken stor att folk som exempelvis gräver upp förorenade massor lämnar bort dem till någon inte ont anande privatperson som ska fylla ut sin tomt.

Det senaste året har Melissa Feldtmann arbetat med kommunens avfallsplan, inventerat en gammal industriverksamhet och fortsatt med den kontinuerliga tillsynen av områden hon vet är förorenade.

– Jag bevakar också inkommande ärenden i Ledningskollen, en webbtjänst där alla som planerar att gräva i marken begär information om var det finns ledningar. De som gräver vet ofta inte att de ska gräva inom ett förorenade område. När jag ser att någon anmält sig där så går jag in och kollar vilket område det handlar om och kontaktar dem.

I Österåkers kommun finns ingen plats som tilldelats den högsta riskklassen, enligt Länsstyrelsens bedömning av potentiellt förorenade områden. Men det är inte bara de ställen som Länsstyrelsen pekat ut som Melissa Feldtmann undersöker.

– Jag går igenom gamla kartor, flygfoton och arkivhandlingar och ser vilka verksamheter som funnits på olika platser. Sedan går jag igenom dem från förr till nutid och sammanställer riskerna genom hela verksamhetsperioden.

Melissa Feldtmann började på Österåkers kommun 2013 för att sjösätta arbetet med förorenade områden. Hon säger att det var på en workshop som politikernas engagemang väcktes och arbetet med förorenade områden på så vis blev en del av kommunens tillsynsplan. 

– Jag hade skrivit ut listor över alla våra förorenade områden och lade ut dem på golvet så att alla kunde se. Det väckte så starkt intresse i nämnden att de nu är väldigt positivt inställda till att jobba med detta.

Kommunen har årligen avsatt medel för egen provtagning vid högriskområden när ansvaret för påverkan är otydligt. Detta för att i ett tidigt skede kunna upptäcka allvarliga risker, i stället för att behöva invänta en ansökan om statligt bistånd.

– De pengarna använder jag ofta för att se om någon sitter mitt i en riskzon, säger Melissa Feldtmann.

Hon anser att regelverket kring åtgärder och bidrag fungerar för att kunna göra den tillsyn som är nödvändig. 

– Det är klart som tusan att man måste öka takten. Många kommuner och Länsstyrelsen jobbar åt rätt håll, men det är svårt att anlita kunniga miljöinspektörer.

Melissa Feldtmann kallar det för en samvetsfråga att hålla koll på kommunens förorenade områden. 

– Man ska åtminstone se till att då och då göra det möjligt för folk att förstå riskerna om de bor i ett förorenat område. Då har de möjligheten att själva göra en provtagning och vidta skyddsåtgärder. 

Hon anser att det borde finnas ett ekonomiskt intresse hos kommunerna att ta tag i föroreningsproblematik så snabbt som möjligt.

– Kommunen är till slut delansvarig i riskerna som uppstår. 

Läs också: Stor risk för hälsa och miljö på 30-tal känsliga platser i Stockholm

Läs också: De giftiga ämnena kan leda till cancer och fosterskador