Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 10:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sa-segregerade-ar-gymnasierna-i-stockholm-skola-for-skola/

STHLM

Så segregerade är gymnasierna i Stockholm – skola för skola

Lärare på Kärrtorps gymansium har i DN:s enkät svarat att segregation orsakar problem. Foto: Meli Petersson Ellafi

Många av gymnasierna i Stockholms län är kraftigt segregerade, med en elevsammansättning som inte liknar hur det ser ut i respektive kommun. Mest segregerade är friskolor och innerstadens elitgymnasier. Där kan invandrareleverna ofta vara kraftigt underrepresenterade. I DN:s granskning Gymnasiekollen framgår hur det ser ut, skola för skola. 

Att det fria skolvalet leder till segregation är forskare och lärare överens om. I DN:s enkät till gymnasielärare svarar en majoritet av lärarna att skolsystemet bidrar till segregation. De har också fått svara på om de anser att segregationen orsakar problem på deras arbetsplats eller om de tvärtom anser att de skulle behöva fler elever med invandrarbakgrund. 

I Gymnasiekollen finns svaren, skola för skola. 

En bearbetning som DN gjort av Skolverkets uppgifter om elevernas bakgrund visar även vilka gymnasier som är mest segregerade.

Skalan sträcker sig från 1, där andelen elever med utländsk bakgrund är samma som i respektive kommun, till 5, där skillnaden är som störst, åt bägge hållen. 

Det betyder att skolor med en hög siffra antingen har en stor övervikt av elever med invandrarbakgrund, eller en mindre andel sådana elever.

Definitionen på ”invandrarbakgrund” är den som Skolverket använder, att man själv är född utomlands eller att bägge föräldrarna är det. 

Granskningen visar att 40 av de 50 mest segregerade gymnasierna avseende låg invandrarandel är friskolor. 

I andra änden är 29 av de 50 mest segregerade gymnasierna avseende hög invandrarandel friskolor. 

Samtidigt är de fristående gymnasierna nästan dubbelt så många som de kommunala i länet. 

Det fria skolvalet leder till segregation på ibland oväntade sätt, när eleverna rusar till populära gymnasier. 

Rönninge gymnasium ligger i Salems kommun. Det är ett traditionellt blått fäste. Det är en låg andel 15-19-åringar med invandrarbakgrund i kommunen, 25 procent.

Ändå är det 60 procent invandrarelever på kommunala Rönninge gymnasium.

En stor del av de lärare på skolan som svarat i DN:s gymnasieundersökning anser att segregationen orsakar problem på skolan.

Det som har hänt, förklarar rektorn Jerry Norrbom, är att Rönninge-eleverna ratar det egna gymnasiet, de vill in till Stockholm, och har ersatts av elever från Södertälje, ett par stopp bort med pendeltåget. 

När elever från det kraftigt segregerade Södertälje sökte sig till en mindre segregerad kommun hamnade de alltså i en ny segregation.

Rykten och tillfälligheter kan också göra gymnasievalet till ett vågspel för skolorna. När negativa uppgifter kommer i svang går det nästan inte att hejda elevflykten. 

Kärrtorps gymnasium har gått från att vara en populär skola, som elever från hela Stockholmsområdet slogs om, till att under en tid betraktas som en problemskola.

Enligt rektorn Pernilla Ericols kan den negativa spiralen ha börjat med att skolan växte för fort, det blev för trångt och man fick en förändrad elevsammansättning, samtidigt som medieutbildningen – som skolan var känd för – flyttades därifrån.

Det var före hennes tid som rektor, hon kom dit under den värsta krisen. 

Även Kärrtorps gymnasium sticker ut i segregationsfrågan i DN:s undersökning, där lärarna svarar att den orsakar problem på skolan.  

Pernilla Ericols menar att det handlar om hur gymnasievalet sorterar eleverna efter betyg.

– Det är problematiskt att elever med låga betyg i vårt system tenderar att hamna på några få skolor. Det är elever med låga betyg som kommer till oss. Vi ser på vår struktur att vi har många som har kort tid i Sverige eller har ett annat modersmål än svenska, det kan vara kopplat till låga betyg, säger hon.

Med de låga betygen följer en högre andel elever med lägre studiemotivation och olika diagnoser.

– Vi har våra elever och vi gör vårt yttersta för att de ska lyckas. Om de gör det så är det den berättelsen som kommer att finnas om Kärrtorpgymnasiet. Men att säga att det finns en likvärdighet i skolan och att eleverna har samma förutsättningar oavsett vilken skola de går på, så är det inte.

Den uppdelning av elever efter studiestyrka som sker genom gymnasievalet är kanske inte heller det bästa för de högpresterande eleverna. 

– Det kan leda till stress att vara en i en grupp där alla är högpresterande, det är lätt att tappa självförtroendet. En mix av elever är ofta bra, säger hon.  

Läs mer: Facket om föräldrarnas betygspress: ”Under all kritik”

Läs mer: Betygsinflationen högst på friskolor