Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 14:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sa-ska-stockholmsregionen-fa-fram-6-000-nya-studentbostader/

STHLM

Så ska Stockholmsregionen få fram 6 000 nya studentbostäder

Kötiden till Stiftelsen Stockholms studentbostäders korridorsrum är minst ett år.
Kötiden till Stiftelsen Stockholms studentbostäders korridorsrum är minst ett år. Foto: Kevin Chang

Bostadsbristen för studenter i Stockholm är akut. Regionen ska därför samla kommuner och byggherrar i syfte att påskynda byggandet av 6 000 nya och billiga studentbostäder i regionen.

– Det är en viktig kraftsamling. Bostadsmarknaden för unga har förvärrats, säger regionrådet Gustav Hemming (C).

Det finns i dag knappt 19 000 studentbostäder för Stockholmsregionens 90 000 studenter fördelade på länets 18 universitet och högskolor. Det betyder att nästan en fjärdedel av Sveriges alla högskolestudenter studerar i länet.

Redan 2009 konstaterade dåvarande landstinget att bostadsbristen bland unga är ett av de största hoten mot Stockholm som kunskapsregion. 2011 påbörjades därför initiativet Stockholm6000+ för att skyndsamt bygga 6 000 nya studentbostäder. Målet nåddes 2018 och ökade antalet studentbostäder i regionen med 48 procent. Antalet byggherrar som bygger studentbostäder i regionen ökade då från några få till 40.

– En tydlig framgångsfaktor var att vi skapade ett nätverk mellan kommuner och byggherrar, säger Gustav Hemming.

Vad har byggherrarna för incitament att bygga studentbostäder?

– Utmaningen med att bygga studentbostäder är att man inte alltid får samma avkastning på kapitalet som när man riktar sig till hela marknaden. Men både kommuner och byggherrar ser ett värde i att placera en andel studentlägenheter i ett område. Det tillför liv och rörelse och betyder mycket för det lokala näringslivet, säger Gustav Hemming.

Både Stockholms studentbostäder och Stockholms studentkårer ser behovet, enligt Gustav Hemming. Sveriges förenade studentkårer menar att bostadsbristen hindrar studenter från att etablera sig vid landets största utbildningscentrum.

Bostadssituationen för unga förvärras. För första gången har Stockholm nu en nettoutflyttning av personer i studentåldern 18–24 år, enligt Gustav Hemming.
Bostadssituationen för unga förvärras. För första gången har Stockholm nu en nettoutflyttning av personer i studentåldern 18–24 år, enligt Gustav Hemming. Foto: Eva Tedesjö

– För första gången har vi nu en nettoutflyttning från Stockholm av personer i studentåldern 18–24 år. KTH har en minskande andel studenter från övriga landet, nu kommer 70 procent från Stockholmsregionen. Om vi inte ska bli en stagnerande region måste studenter från andra delar av landet flytta hit och Stockholmsungdomar måste kunna bo kvar.

I Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät uppger de flesta kommuner att det är underskott på studentbostäder. Den största anledningen är att det generellt finns få lediga bostäder.

– Om vi når målet med 6 000 nya studentbostäder är det ett ganska stort tillskott till den totala bostadsmarknaden. Om studenter inte bor i en studentbostad måste de bo någon annanstans, säger Gustav Hemming.

Enligt Bostadsmarknadsenkäten 2021 bedömer kommunerna att drygt 1 200 studentbostäder kan påbörjas under året och drygt 1 300 under nästa år.

Men enligt Sveriges förenade studentkårer har det blivit svårt för många studenter att ha råd med de hyresnivåer som finns i nyproduktion. Trots att många studenter har rätt till bostadsbidrag är det få som ansöker om det av rädsla för att bli återbetalningsskyldiga.

För att hantera den akuta bristen på studentbostäder driver Stockholms studentkårers centralorganisation Akademisk kvart, en andrahandsförmedling för studenter. De lägenheter som förmedlas genom Akademisk kvart har ett hyrestak för att säkerställa rimliga hyror. Förmedlingen finansieras av Stockholms stads bostadsförmedling och de fem största lärosätena i Stockholm.

Läs mer:

Lättare att få studentbostad – men dyrare

Hans, 73, måste flytta ur sin studentlägenhet – tar ärendet till domstol

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt