Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 18:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/saknade-uppehallstillstand-fick-stadjobb-hos-polisen/

STHLM

Saknade uppehållstillstånd – fick städjobb hos polisen

Foto: Alex Ljungdahl/TT

De kom från Uzbekistan och saknade så väl arbets- som uppehållstillstånd i Sverige. En av dem hade svenskt personnummer baserat på en falsk id-handling, övriga två hade varsitt så kallat samordningsnummer de fått via Transportstyrelsen.

Efter genomgången säkerhetsprövning fick de jobb som städare hos polisen på Arlanda. Så här gick det till.

Den 15 januari 2019 kommer kriminalinspektör Per-Åke Wallberg vid Gränspolisen på Arlanda tillbaka till jobbet från sin jul- och nyårsledighet.

Det första han får höra är att kollegorna är missnöjda med den nya städentreprenören. Städningen beskrivs som bristfällig, tre av städarna pratar inte svenska.

Samtliga tre har den säkerhetsbricka som ger dem tillträde till polisens lokaler innanför säkerhetskontrollerna på Arlanda. När Per-Åke Wallberg gör en slagning i Migrationsverkets register Wilma hittar han bara en av dem i registret.

Den personen är 33 år gammal och finns i registret eftersom han fått avslag på ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd både 2015 och 2017. Till Migrationsverket har han uppgett att han är medborgare i såväl Polen som Uzbekistan. På basis av de uppgifterna blir han folkbokförd i Sverige och får ett svenskt personnummer 2018.

De två övriga – en 30-årig kvinna och en 48-årig man – har inte ens ansökt om arbets- och uppehållstillstånd. Däremot har de ansökt om att få betala skatt i Sverige i december 2017. Samordningsnummer har de fått via Transportstyrelsen, sannolikt i samband med att de köpt en bil i Sverige.

Per-Åke Wallberg kliar sig i huvudet. Hur är det möjligt? Samtliga tre har passerat den säkerhetsprövning som ska göras, i deras fall har till och polisens verksamhetsskyddssektion intygat att säkerhetsprövningen är gjord. Även Säkerhetspolisen har gjort en registerkontroll av de tre.

Kriminalinspektör Wallberg skriver omedelbart anmälningar mot de tre städarna. 

De misstänks för olovlig vistelse i Sverige, folkbokföringsbrott, urkundsförfalskning, brukande av falsk urkund och brott mot utlänningslagen.

Det hela slutar med, efter beslut av åklagare, att städföretaget döms att betala en särskild avgift på 182.000 kronor för att ha anställt personer utan arbetstillstånd, samt att en av de tre uzbekerna åtalas för brukande av falsk urkund.

Det är den 33-åring som hävdade att han var medborgare i Polen som åtalas. Den 11 november i år frias han från misstankarna. Orsaken är att tingsrätten inte anser det bevisat att mannen var medveten om att det id-kort han köpt för 2.000 dollar var falskt. ”Det kan inte uteslutas att han blivit lurad”, skriver tingsrätten i den friande domen.

Efter det inträffade polisanmälde polisen sig själv för tjänstefel. Anmälan lades dock ner. Det bedömdes utsiktslös att leda brottet i bevis – mest av allt på grund av att det enligt säkerhetsskyddslagen är arbetsgivarens ansvar att se till att de anställda har gällande tillstånd. Det gör att polisens verksamhetskontroll utgår från att ”jobbet är gjort”.

Att de tre uzbekerna inte heller fastnade i den registerkontroll som Säkerhetspolisen sedan gör är heller inte konstigt. De varken får eller kan kontrollera individer gentemot Migrationsverkets Wilmaregister, där personer med uppehålls- och arbetstillstånd finns registrerade. Orsaken är begränsningar i sekretesslagen.

– Vi har alltså en situation där det inte går att skylla på enskilda tjänstemäns misstag – det är lagstiftningen det är fel på, säger en polis vid Gränspolisens utredningsenhet i Stockholm.

Under förundersökningen försöker polisen få en bild av hur det stora städföretagets grundläggande säkerhetsprövningar går till.

Det visar sig vara en inte allt för avancerad process. En person med personalansvar träffar vederbörande som får skriva under en blankett om att den godkänner att det görs en registerkontroll. De får själva fylla i vilket land eller länder de är medborgare i.

– Tidigare var det så att vi skickade en kopia av id-uppgifterna till polisens verksamhetsskydd, men det behövs inte längre, säger en personalansvarig i förhör.

Själva tar de dock kopior på de id-handlingar som visas upp. Däremot är det betydligt svårare att få rätt besked av Migrationsverket vad som gäller.

När det gäller en medarbetare åkte man till och med personligen till ett av Migrationsverket kontor för att kontrollera om allt var i sin ordning. Det var det, enligt handläggaren i receptionen. Men i efterhand visade det sig att det var det inte alls.

– Det är konstigt att ett privat företag förväntas veta vad som gäller när inte ens myndigheterna som vi ska fråga vet hur det är, säger personaladministratören i ett förhör.

Utifrån dagens situation är det, enligt utredaren vid Gränspolisen i Stockholm, relevant att ställa sig frågan vad Säkerhetspolisens registerkontroller är värda:

– Om man säkerhetsprövar och registerkontrollerar en person vars identitet inte är styrkt kan man givetvis ifrågasätta värdet av de kontrollerna.

Läs mer: 

Säkerhetsluckor på Arlanda ska täppas till 

Polisen lät papperslösa städa på Arlanda – ärendet läggs ner 

Städbolaget: Alla anställdas dokument ska nu granskas