Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Säll synar: Labyrinten som är hissystemet på Centralen

Flera läsare har hört av sig och vädrat problematiken med att hitta rätt i centralen efter ombyggnaden i samband med nya pendeltågsperrongen Stockholm City. 

DN STHLM:s Anton Säll försöker förstå hissystemet genom att åka vilse med olika hissar i över två timmar.

Var? T-centralen och citybanans station Stockholm city.
När? Torsdagen den fjärde januari 2018.
Vad? Hissystemet. Obegripligt.
Varför? För att hissystemet är obegripligt.

Läsare har slitit sitt hår. ”Anton”, har DN-prenumeranterna skrivit. ”Hjälp oss”, har de vädjat. ”Det är omöjligt att förstå hissystemet som kopplar ihop Centralen, T-centralen och nya citybanan. Jag förstår ingenting.” 

Frustrationen har varit enorm: ”Det är som att hoppa ner i ett Super Mario-rör och inte förstå var man sedan kommer upp”, skrev en läsare. En annan jämförde stationerna med trollkarlsskolan Hogwarts. Trapporna och hissarna kommer aldrig upp på samma plats vid olika tillfällen.

På plats vid Hiss B mellan blå gången och tunnelbanans röda och gröna linje står jag och studerar hisskartan för femtonde gången samma förmiddag. Frustrationen från läsarna är lätt att förstå – jag blir trött bara av att försöka förstå kartan.

Målsättningen är att först ta sig ner till pendeltågsstationen från tunnelbanan, ner till nya pendeltågsperrongen Stockholm City och därifrån upp till Sergels torg. 

Problemet är bara att jag inte ens vet hur jag ska ta mig ner. 

Det är inte en helt enkel uppgift. Totalt finns det 20 olika hissar i systemet. Ingen hiss tar mig direkt från plan -6 till plan 0, alltså gatuplan vid Sergels torg. För en resenär med obefintlig lokalsinne är det en enorm utmaning.

Hisskartan.
Hisskartan. Foto: Carl Bredberg

Kort om kartan och om hissystemet: 

Alla hissar är döpta efter en bokstav. Hiss A, B, C, D, E, F, G, H, J, K, L, M, N och O finns med på kartan. 

Hiss I verkar inte existera över huvud taget. 

Hissarna P, Q, R, S, T och U finns också, men det kan man inte läsa sig till här. Den informationen finns angiven på en helt annan karta. Den kartan ser mest ut som en mycket avancerad och färgglad Ikea-bruksanvisning.

Efter att ha konsulterat en spärrvakt lyckas jag slutligen ta mig ner till pendeltågen. Men när jag ska ta mig upp igen så hamnar jag plötsligt på ett helt annat mellanplan ovanför citybanan än den som jag nyss kom från.

Det är då en ängel dyker upp.

Den kundserviceanställde Gunnar Wrang hugger tag i min axel. Han ser min förvirring och förstår min oro. Ingen ska behöva gå vilse i kollektivtrafiken, och det ska Gunnar se till.

Gunnar arbetar med att hjälpa folk rätt i kollektivtrafiken. Tidigare under dagen har han stått i Barkarby och skickat folk rätt i busstrafiken mot Viksjö, men nu har han bytt plats och håller till vid Stockholm City.

De blå staplarna på kartan är hissar. Notera att det här finns fler hissar än i den andra kartan.
De blå staplarna på kartan är hissar. Notera att det här finns fler hissar än i den andra kartan. Foto: Anton Säll

– Det händer ganska ofta att folk måste fråga om vägen upp härifrån, säger han och fortsätter berätta om hur han själv gick vilse första gången han skulle ta sig från en av gröna linjens perronger och ner till citybanan. 

Han fick själv fråga en kollega om hjälp.

– Men det är ändå ingenting i jämförelse med stationerna i andra storstäder. I Paris hade stationen vid mitt hotell tio olika uppgångar. Där snackar vi komplicerat, säger han.

Egentligen är det inte så konstigt att hissystemet har blivit komplicerat. Tunnelbanan går från tre av de sex olika våningsplanen som hissarna försöker hjälpa dig att röra sig emellan. 

Tunnelbanan har byggts i flera etapper. Röda och gröna linjen fick sina perronger på T-centralen 1958. Stationen för blå linjen mot Hjulsta och Akalla invigdes 1975. Sedan dröjde det 42 år innan citybanans perrong var på plats. 

Att koppla ihop tre så stora anläggningar med hissar och rulltrappor innebär vissa praktiska problem. Det är till exempel inte helt enkelt att bygga en hiss ner till pendeltågsperrongerna från Sergels torg eftersom det går tre olika tunnelbanelinjer i marken däremellan.

Ängeln Gunnar tog mig under sina vingar och ledde mig upp till ljuset vid Sergels torg.

Skeptikern kan påpeka det orimliga i att jag bara åker hiss och inte åker rulltrappa mellan de olika perrongerna. De flesta kan ta rulltrappan, och även om skyltningen inte alltid är tydlig så är det lättare att följa med folkflödet för att på så sätt hamna någorlunda lätt.

Problemet är bara att alla inte kan göra det valet. Många av resenärerna i kollektivtrafiken har rullstol, barnvagn eller rullator, vilket innebär att hissarna är viktiga för många.

MTR kör både pendeltågen och tunnelbanan i Stockholm. De har tidigare kritiserat Trafikverket – som äger själva anläggningen – för hur knepigt det är att hitta rätt på stationen. Så har även SL gjort. Trafikverket har svarat att man arbetar med frågan och att åtgärder kommer sättas igång redan 2018. 

När jag står och väntar på resans fjärde hiss förstår jag varför åtgärderna känns nödvändiga. Utan hjälp från informatören Gunnar hade jag för andra gången i dag hamnat vid Centralstation. 

Hisskartan ser ut som en bana i Super Mario. Hisskartan i 3D är obegriplig. I SL-appen finns ingen information över huvud taget om hur man tar sig fram. 

Ängeln Gunnar tog mig under sina vingar och ledde mig upp till ljuset vid Sergels torg. 

Om några månader har nog vägarna ut från stationen satt sig för de flesta vaneresenärerna, men turisterna får fortsätta kämpa på. I alla fall tills dess att ny information är på plats.

Anton Sälls fem tips för att komma upp från citybanan till markplan

– Var koncentrerad. Det finns inget utrymme för misstag. Ett felval och du kan hamna vid blå linjens uppgång på Vasagatan.

– Ta inte första bästa hiss. Tänk igenom ditt val.

– Hissar tar tid. Var därför ute i tid.

– Leta inte efter hiss I. Den finns inte.

– Hiss B mellan tunnelbanan och blå gången är ett bra riktmärke. Därifrån kan man ta sig åt de flesta håll.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.