Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-07 16:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sankta-orlogsskepp-ska-undersokas-narmare/

STHLM

Sänkta örlogsskepp ska undersökas närmare

00:59. I veckan hittade dykare två stora örlogsskepp från 1600-talet utanför Vaxholm. Nu hoppas marinarkeologerna att ett av dem är Vasas systerskepp.

I november hittade marinarkeologer två örlogsskepp som kan tillhöra samma serie som Vasa. Men proverna som togs var otillräckliga för att kunna få till en exakt datering. Nu ska marinarkeologerna dyka ner till vraken igen för att göra nya provtagningar.

– Tyvärr saknas för många årsringar på proverna. Vi är tillbaka på ruta ett. Men det här är fortfarande bara början, säger marinarkeologen Jim Hansson.

Fynden gjordes i november i en försänkning utanför Vaxholm där skeppen Äpplet (1629), Kronan (1632) och Scepter (1636) ska ha sänkts. Skeppen tillhör samma serie som Vasaskeppet.

Efter att prover tagits i samband med dykningarna skickades de till analys. Trots att proverna var otillräckliga för att kunna göra en exakt årsdatering, är sannolikheten fortfarande ganska stor att det rör sig om något av skeppen, berättar Jim Hansson.

Bild 1 av 2 Styrbordssidan av det ena örlogsskeppet som hittades i november.
Foto: Jim Hansson
Bild 2 av 2 Däcksbalkar på ett av skeppen.
Foto: Jim Hansson

– De grova dateringarna vi har styrker att skeppen är byggda under perioden vi trodde. Men eftersom skeppen är byggda med bara tre, fyra års mellanrum måste vi veta exakt när virket höggs för att kunna särskilja dem, säger han.

När proverna analyseras tittar marinarkeologerna på träets årsringar. För att få till träffsäkra resultat är det viktigt att så lite som möjligt av träet är borthugget.

– När vi analyserar vill vi ha träet hela vägen ut till barken. Då kan vi få fram fällningsåret exakt. 

Proverna som togs i november har daterats tillbaka till 1640-talet. I området där skeppen ligger är vattnet strömt, vilket gör det svårare att datera träet, berättar Jim Hansson.

– Det gör att virket eroderar och årsringar försvinner.

Marinarkeologen Jim Hansson vid Statens maritima museer vid en presskonferens efter vrakfynden utanför Vaxholm i november.
Marinarkeologen Jim Hansson vid Statens maritima museer vid en presskonferens efter vrakfynden utanför Vaxholm i november. Foto: Jessica Gow/TT

Nu planerar marinarkeologerna nya provtagningar.

– Då måste vi komma åt skeppens mer orörda delar. Vi måste hitta delar längre ner i skeppet, men de är lite svårare att komma ner till. Vi håller på att ta fram en ny taktik för vilka skeppsdelar vi ska rikta in oss på.

När ett nytt resultat är färdigt är svårt att säga. Men om allt går som det ska hoppas han på ett svar innan sommaren.

– Det är så intressant och spännande, så vi vill verkligen ha ett svar.  Det skulle betyda mycket för Vasas forskning om det faktiskt var ett av skeppen i samma serie. Då kan man jämföra de olika konstruktionerna och för första gången diskutera Vasaskonstruktion och öde på allvar, säger Jim Hansson.

Läs mer: 700 år gamla skelett hittade vid Stockholms slott