Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-16 07:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/segregation-och-dynamik-viktiga-fragor-efter-corona/

STHLM

Segregation och dynamik viktiga frågor efter corona

Husdjuren Svea, dansk-svensk gårdshund, och Stisse, cornish rex, poserar inte lika otvunget som husse Klas Eklund.
Husdjuren Svea, dansk-svensk gårdshund, och Stisse, cornish rex, poserar inte lika otvunget som husse Klas Eklund. Foto: Beatrice Lundborg

Hur ska Stockholm och Sverige gå vidare efter coronapandemin? Stockholms handelskammare har tagit initiativ till att samla elva experter som ska formulera en plan för framtiden.

– Den ekonomiska krisen och hälsokrisen är fruktansvärda. Men det är vår plikt och skyldighet att tänka framåt – hur ska vi bygga upp samhället igen? Det är en stimulerande uppgift, säger Omstartkommissionen ordförande Klas Eklund.

Klas Eklund är seniorekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling och har en bakgrund i bland annat finanssektorn, universitetsvärlden och regeringskansliet.

– Vi startade Omstartskommissionen på vårvintern när allt såg fasansfullt ut – människor blev arbetslösa, företag gick i konkurs, ekonomin stängdes ned – och bildade en grupp av ledande experter på olika områden som ska tänka mer djupt och strategiskt kring hur Sverige ska starta om efter pandemin, säger han.

Var och en skriver ett kapitel, med handfasta råd och en plan för framtiden, i en bok som kommer ut den 17 augusti, ungefär då budgetförhandlingarna börjar i samband med regeringens kräftskiva på Harpsund. Klas Eklund skriver en inledande text.

Arbetet i kommissionen har kommit halvvägs och alla har kommit in med ett utkast till sitt kapitel, men Klas Eklund vill inte avslöja några detaljer än, mitt under arbetets gång.

– Men staten kan inte fortsätta betala för korttidspermitteringar och hålla företag under armarna hur länge som helst. När ska vi växla om till en strategi som fungerar på lång sikt och svänga om mot starkare statsfinanser?

Klas Eklund med tvååriga dansk-svenska gårdshunden Svea.
Klas Eklund med tvååriga dansk-svenska gårdshunden Svea. Foto: Beatrice Lundborg

Det handlar bland annat, menar Klas Eklund, om investeringar i ett socialt hållbart Sverige, om digitalisering på ett bra sätt, om utbildningspolitiken.

– Pandemin har förvärrat läget för en ung generation, som jobbar inom gigekonomin eller har haft gymnasieundervisning på distans en stor del av vårterminen. Det finns en risk att de får sämre förutsättningar.

Susanne Ackum, före detta statssekreterare på finansdepartementet, har hand om utbildningspolitiken.

– Det behövs mer pang på-utbildning, mer språkundervisning. Hon kommer att föreslå omfattande reformer, vi behöver bland annat en bättre yrkesutbildning och kanske en omställningsförsäkring, i dag behöver vi lära om och lära nytt hela yrkeslivet, säger Klas Eklund.

Tor Borg, som är analytiker på Boverket, tar sig an bostadsbristen och professor emeritus Lars Hultkrantz infrastrukturen.

– Vi kan göra mycket på kort sikt, som att sätta i gång investeringar. Hultkrantz har tidigare skrivit att han anser att höghastighetståg är extremt dyrt och en teknik som kanske inte är relevant om 40 år. Vi kanske ska rusta upp det rådande järnvägsnätet i stället och sedan satsa på laddstationer och elvägar. Vi får väl se vad han säger nu.

Amy Loufti, professor i datavetenskap, skriver om digitaliseringen

– Digitaliseringen kan göra trafiken säkrare och underlätta klimatomställningen. Den griper in överallt, vad betyder digitaliseringen för våra legala system och kan vi bygga ett digitalt välfärdssamhälle? säger Klas Eklund.

Åsa Hansson vid Institutet för näringslivsforskning tar hand om skattepolitiken.

– Nästan alla ekonomer tycker att vi bör växla om till lägre skatt på arbete och högre skatt på konsumtion och egendom.

Har ni ett särskilt kapitel om Stockholms besvärliga situation?

– Vi pratade om att ha ett stad kontra landsbygd-kapitel. Men Stockholmsrelaterade frågor kommer in nästan överallt. Stockholm har en hög andel av besöksnäringen, kultur- och eventverksamheten och är hårdare drabbat av pandemin än nästan alla andra platser.

Det var lätt, enligt Klas Eklund, att få ihop tio experter som ville vara med och arbeta med ett Sverige efter coronakrisen. En mängd företag och institutioner har hört av sig och vill bidra med synpunkter. Han har också träffat företrädare för många företag och branscher, liksom representanter för civilsamhället, Svenska kyrkan, Röda korset och Rädda barnen bland andra.

– Civilsamhället spelar en stor roll i att bygga motståndskraft inför framtida kriser. Vi kommer inte att skriva särskilt mycket om vad som behövs just nu. Nu är krisen akut, därefter kommer en övergångsfas i kanske ett eller två år innan vi kan starta om på riktigt.

Ekonomen Klas Eklund leder Omstartskommissionen.
Ekonomen Klas Eklund leder Omstartskommissionen. Foto: Beatrice Lundborg

Klas Eklund har tidigare deltagit i ett antal framtidskommissioner, han är nöjd med att Omstartskommissionen består av experter och inte av politiker.

– När en kommission är politiskt sammansatt blir resultatet ofta urvattnat. Vi kommer att vara djärva och ta ut svängarna.

Vilken fråga eller frågor tycker du är viktigast för livet efter pandemin?

– Allt hänger ihop men jag skulle säga att bryta segregationen och utanförskapet och att samtidigt främja dynamik och konkurrenskraft.

Att kombinera ett dynamiskt samhälle med förbättrade livschanser för de i utanförskap är frågor som alla i politiken har brottats med, enligt Klas Eklund.

– Jag har arbetat med det i 40 år och påstår mig inte vara närmare en lösning. Men en social och miljömässig hållbarhet behövs, säger han.

Läs mer: Arbetsförmedlingen: 11 procents arbetslöshet 2021 

Läs mer: DN Debatt. ”Återstart av hela Europa krävs för återstart av Sverige”

Ämnen i artikeln

Företagande
Utanförskap
Utbildning
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt