Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Segregationen ska minska när staden byggs samman

Visionen. Optimistisk arkitektskiss av nya promenadstråket mellan Fagersjö och Farsta. Politikerna har inte lämnat någon kommentar om det till synes enorma djurlivet.
Visionen. Optimistisk arkitektskiss av nya promenadstråket mellan Fagersjö och Farsta. Politikerna har inte lämnat någon kommentar om det till synes enorma djurlivet. Foto: White arkitekter

Tio områden och stadsdelar i Stockholm ska byggas ihop. Nu vill majoriteten i Stadshuset försöka bygga bort segregationen i Stockholm – med hjälp av gångstråk, bostäder och skolor.

Ett hushåll i Mälarhöjden tjänar i snitt ungefär tre gånger så mycket som ett hushåll i Bredäng, bara några hundra meter bort.

Andelen öppet arbetslösa i Rinkeby är nästan tre gånger så hög som i Bromsten, stadsdelen som ligger bara ett stenkast bort.

Ett av den styrande majoritetens uttalade fokusområden den senaste mandatperioden har varit att göra Stockholm till en mer sammanhållen stad, både geografiskt och ekonomiskt.

Men staden är fortfarande segregerad. I Rinkeby tjänar ett hushåll i snitt 120.000 kronor mindre än ett genomsnittligt hushåll i kommunen.

Nu vill den styrande majoriteten försöka bygga bort segregationen genom att knyta ihop olika stadsdelar.

Bromsten och Rinkeby är ett av tio områden i Stockholm som den nu styrande majoriteten kommer att fokusera på när man – som politikerna själva säger – försöker skapa ett mer sammanhängande Stockholm.

Metoderna för de olika områdena skiljer sig åt, men den gemensamma nämnaren för planerna är att man vill försöka bygga områden som ska blir en länk mellan de segregerade stadsdelarna.

Mitt emellan Bromsten och Rinkeby vill man till exempel bygga en ny skola, en idrottsanläggning och 1.000 bostäder.

– Om vi pratar om Bromsten och Rinkeby till exempel, så handlar det om att det är två väldigt olika stadsdelar, både om vi tittar på befolkningsstruktur och arbetslöshetssiffror och så vidare, säger finansborgarrådet Karin Wanngård (S).

Fungerar det verkligen att bygga bort segregation på det här sättet?

– Det går att bygga bättre rörlighet. Rinkeby är ju en sattelitstadsdel, omgiven av gång- och cykelväg och så, men det är ett för litet befolkningsunderlag för att hålla affärer i gång och för att hålla i gång den service som medborgare vill ha, säger Karin Wanngård.

Samtidigt måste man dessutom bygga ännu fler bostäder, menar hon.

– När vi bygger bostäder så måste vi se till att vi bygger både hyres- och bostadsrätter så att människor i området vill bo kvar i sin stadsdel, men kanske flytta till nyproducerade bostäder, säger Karin Wanngård.

De närmsta tio åren väntas över 100.000 personer flytta in i Stockholms kommun. Men redan nu har trångboddheten identifierats som ett problem i kommunen, och då särskilt i ekonomiskt utsatta områden.

En rapport från Boverket 2016 visade till exempel att 38,7 procent av invånarna i Spånga/Kista lever i trångboddhet. Det betyder att över 67 000 människor bara i Spånga/Tensta bor i lägenheter där det går minst två personer på varje rum i lägenheten.

Majoriteten av alla nya stockholmare de närmsta tio åren är nyfödda och människor som flyttar in från andra länder. Samtidigt byggs mycket dyra nyproducerade bostäder.

Bygger ni bostäder för rätt personer?

– Den tidigare majoriteten sålde ut 25.000 billiga hyresrätter, vilket gör att vi har ett historiskt arv som inte är särskilt positivt. Vi måste både bygga volym och titta på hur vi kan pressa bostadspriserna.

Det rödgrönrosa styret i Stockholm har sagt att man ska bygga 3.500–5.000 billiga hyresrätter i kommunen till och med 2020, de så kallade Stockholmshusen.

Jag anser att politiken ska lägga sig i bostadsproduktionen.

Men enligt Karin Wanngård räcker inte det för att råda bot på bostadsbristen i kommunen.

– Om vi bara fokuserade på att bygga billigt skulle volymen nästan halveras, för när vi säljer mark till bostadsrätter så innebär det att vi kan titta på hur vi kan bygga billigare bostadsrätter, säger hon.

Det nya området mellan Mälarhöjden och Bredäng – området som kallas för Mälaräng – ligger just nu ute på samråd.

Där är 550 av de hittills 1.100 planerade lägenheterna hyresrätter.

Men ta byggprojektet mellan Mälarhöjden och Bredäng som exempel. Blir det inte bara ett större Mälarhöjden och ett mindre Bredäng av det hela?

– Fast vi kan styra det. Jag anser att politiken ska lägga sig i bostadsproduktionen. Där kommer vi att styra så att det finns både hyresrätter och bostadsrätter, säger finansborgarrådet Karin Wanngård (S).

Några av planerna har redan satts i gång, och i Rinkeby går planerna ut på samråd under hösten 2018.

Områdena som ska byggas ihop

Hagsätra-Älvsjö: Lägenheter i korsningen Huddingevägen/Magelungsvägen samt ett parkstråk mot Hagsätra IP.

Bandhagen-Högdalen-Rågsved: 500–1 .00 bostäder, förbättrat stråk mellan Bandängen och Rågsveds centrum

Tensta-Rinkeby-Spånga: 800–1.000 lägenheter, en ny skola och en ny idrottsanläggning utöver nya gång- och cykelvägar till Bromsten.

Kista-Husby-Akalla: Fler bostäder i västra Kista samt ett sammanhängande stråk längs med hela Hanstavägen.

Fagersjö-Farsta: En omvandling av Magelungsvägen till stadsgata. 1.500–2.000 bostäder.

Bredäng-Mälarhöjden: Sammanlänkning av stadsdelarna och 1.000–1.500 bostäder.

Skärholmen–Vårberg: Vårbergsvägen blir stadsgata, nya parker anläggs och 1.000–1.500 bostäder planeras.

Östberga–Årsta: Ny bebyggelse med idrottsplatser och simhall samt 1.500 nya bostäder på stråket mellan Älvsjö/Liseberg, Östberga och ut mot Årstafältet.

Hässelby Gård-Vinsta-Vällingby: Nya bostäder söder om Lövstavägen, utveckling av Maltesholmsvägen och förtätning av bostadshus.

Älvsjö-Solberga-Telefonplan: Bebyggelse längs med nya promenadstråket vid Folkparksvägen. Västberga industriområde blir mer bostäder. 400 bostäder och skatepark planeras.

Fakta. Rinkeby-Tensta och Bromsten-Solhem

Andel födda utanför Europa: Rinkeby: 67,74% Bromsten: 23,79%

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.