Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 07:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/singlar-och-hyresgaster-sparar-mest-av-klimatskal/

STHLM

Singlar och hyresgäster sparar mest av klimatskäl

Barnfamiljer har svårt att snåla med elen visar en ny studie från KTH. Foto: Magnus Hallgren

Singelhushåll och hyresgäster är bäst på att spara energi av klimatskäl. Barnfamiljer och bostadsrättsägare har svårare att snåla för klimatets skull, visar en ny studie från KTH.

– Singelhushåll har lättare än barnfamiljer att ändra sina dagliga rutiner, säger Anders Nilsson, forskare vid KTH.

Rätta artikel

Nya huskroppar växer upp som svampar i Norra Djurgårdsstaden. Stadsdelen ska vara både klimatneutral och fossilbränslefri före 2030. De som flyttar hit är inget tvärsnitt av svensken i gemen.

– Vi ser att det är många höginkomsttagare och högutbildade som bor här. Många har en stark miljömedvetenhet. De handlar ekologisk mjölk och drar ned på kött. En del har även valt att flytta hit för att få vara med och bidra till en hållbar stadsdel, säger Anders Nilsson, forskare inom miljö- och energifrågor KTH.

Han har jobbat i projektet Smart Energy City som vill ta reda på hur ny teknik kan få människor att spara hushållsenergi. 154 lägenheter har utrustats med smarta funktioner och en display som visar hur mycket el, värme och vatten som används i realtid. 

Fortum är ett av de svenska storföretag som ingår i 120-miljoners satsningen, ett forskningsprogram som ska minska sårbarheten för effektbrist i framtiden. Den kommer att öka framöver när samhället mer och mer elektrifieras av miljöskäl.  Inom en snar framtid pluggar alla in elbilen samtidigt som de sätter på spisen efter jobbet, vilket innebär ökade utmaningar för elnätet.

– Troligtvis kommer modellerna för hur man betalar för elen ändras. Man kommer mer betala för när man behöver elen, snarare än hur mycket man använder. Det blir viktigt för elnätsbolagen. Om man kan ändra beteendet med hjälp av ny teknik istället behöver man inte bygga lika kraftiga nät och kan spara pengar, säger Johan Ander, chef för forskningsprogrammet Smart Energy City.

Resultatet av studien visar att hushållen i projektet gjorde av med i snitt 10 procent mindre energi än sina oupplysta grannar. 

– Om vi hade satt upp det här systemet i alla hem i Sverige är det inte säker att vi sett lika höga siffror. De som bor här är lite ”dopade”, de har både ekonomi, kunskap och vilja att ta till sig ny teknik och ändra sitt energibeteende, säger Anders Nilsson.

För att ta reda på om pris eller miljö var starkaste drivkraften för att spara energi delades hushållen in i två grupper. Hälften fick en prissignal om hur mycket elen kostade i realtid och hälften en miljösignal som visade klimateffekten.

– De som fick prissignal sparade i genomsnitt mer än de som fick miljösignal. Men drivkraften varierade. Vissa var redo att göra stora uppoffringar för att bidra till en grönare värld. Andra ville bara spara elräkningen. Vissa brydde sig inte alls, utan använde så mycket de ville, när de ville, säger Anders Nilsson.

Både hushållens storlek och boendeformen påverkade resultaten. Singlarna och paren sparade i snitt mer energi än familjer, av både pris- och miljöskäl.

Singelhushållen har lättare att ändra beteende för de har ingen annan att ta hänsyn till

– Det var väldigt tydligt i resultaten och kanske inte så överraskande. Singelhushållen har lättare att ändra beteende för de har ingen annan att ta hänsyn till. De kan bestämma sig för att ”jag ska inte duscha på en vecka”, säger Anders Nilsson.

Parhushåll med prissignal minskade energianvändningen med hela 17 procent i snitt. medan de som fick miljösignal bara minskade med 6 procent. Djupintervjuer med de boende avslöjade att attityderna ofta skilde sig inom paren. 

– Vi såg exempel bland parhushåll och familjer där någon drog upp elementen och någon annan gick och drog ned. Vi såg också stora skillnader i användningen av varmvatten, vissa tog snabba duschar medan andra unnade sig långa bad.

Barnfamiljerna var sämst på att snåla på energin. De med prissignal sparade cirka 7 procent och familjer med miljösignal bara omkring 4 procent.

– Det är inte så att familjerna nödvändigtvis inte vill bidra till en mer hållbar värld. Tvärtom har många ambitionen och viljan men de tycker inte att de har utrymme att göra saker annorlunda. De behöver laga mat vid en viss tid och måste tvätta när det ges tillfälle, oavsett om tidpunkten är ekonomiskt eller miljömässigt fördelaktig.

Några av familjerna valde till och med att ta bort skärmen på grund av klimatstress över att de ville göra rätt, men inte kunde.

– Vissa barnfamiljer fick ångest av att se siffrorna ticka hela tiden. De har kanske en självbild att de är goda miljövänner och att skärmed då ständigt påminde de om klimateffekten av deras energianvändning blev alltför stressande. 

Studien visar också att hyresgäster är mer villiga att spara energi - både av pris- och miljöskäl. Bostadsrättsägarna sparade nästan inte alls av miljöskäl - och högst marginellt av ekonomiska skäl. 

– Om man har betalat 10 miljoner för en bostadsrätt kanske man inte anstränger sig överdrivet mycket för att spara några kronor på elräkningen. De i hyresrätt har ofta lägre inkomster och tänker kanske mer på att hålla nere kostnaden för varmvatten eftersom det vanligtvis ingår i hyran.

Om man har betalat 10 miljoner för en bostadsrätt kanske man inte anstränger sig överdrivet mycket för att spara några kronor på elräkningen

Klarar människor att göra miljömedvetna val i vardagen?

– Det är en av huvudfrågorna i studien. I vilken utsträckning privatpersoner kan, bör och ska ansvara för omställningen till ett mer hållbart energisystem. Studien visar att det finns potential för folk att ta egna hållbara beslut - men bara till en viss grad och gräns.

Vore det bättre om tekniken själv fattade smarta miljöbeslut?

– Ja, vi går mot en utveckling där vi i princip kommer att lyfta ansvaret från privatpersoner och låta tekniken ta besluten. Det finns redan smarta styrsystem som kan reglera vitvaror och värme utifrån elnätets status. Jag tror vi kommer att se mer av det, säger Anders Nilsson.

Läs mer: Stockholm hotas av akut elbrist redan 2021