Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Sjuksköterskor har fått nog – säger upp sig

Från vänster: Joakim Bragd, överläkare och tf verksamhets­chef, Maria Rosqvist, sjuksköterska, Peje Åstrand, överläkare, Pelle Nyberg, verksamhetsansvarig sjuksköterska, och Alejandra Manriquez, sjuksköterska, vittnar om en ohållbar situation inom akutsjukvården. Foto: Lisa Mattisson
Från vänster: Joakim Bragd, överläkare och tf verksamhets­chef, Maria Rosqvist, sjuksköterska, Peje Åstrand, överläkare, Pelle Nyberg, verksamhetsansvarig sjuksköterska, och Alejandra Manriquez, sjuksköterska, vittnar om en ohållbar situation inom akutsjukvården. Foto: Lisa Mattisson Foto: Lisa Mattisson

Inga toalettbesök, ont i magen, extrapass och personal som gråter på jobbet. På Danderyds sjukhus har 18 procent av de anställda sjuksköterskorna slutat det senaste året. Nu säger många upp sig efter helgernas akutkris.

Fredag eftermiddag på Danderyds sjukhus. Det är fullt i väntrummen på akuten, liksom i korridorerna. Vi står intill ambulansintaget på akuten, och plötsligt startar en väldig rörelse av patienter som flyttas i sina sängar, från akutens inre delar och ut i korridoren.

Saga Nybäck, ST-läkare på medicinkliniken, visar in oss på medicinakuten där sängar med patienter fyller korridorerna.

– Här går inte att komma fram snabbt med en patient, till exempel vid ett hjärtstopp, säger hon.

Foto: Lisa Mattisson

Saga Nybäck, ST-läkare på medicinkliniken och Pelle Nyberg, verksamhetsledare på akuten, tycker att akutvården passerat bristningsgränsen när beläggningen är över 100 procent.  ”Krisen beror inte på att folk söker vård på akuten i onödan”, säger Pelle Nyberg. Foto: Lisa Mattisson

När det är fullt i akutens korridorer, vilket händer nu, rullas sängar ut från mottagningen till en större korridor där skärmväggar hjälpligt skiljer patienterna åt. Många patienter är gamla och sköra och placeras här, långt från avskildhet och lugn.

– Här, där det passerar ambulanspersonal, anhöriga och städerskor står vi och byter blöjor! säger vårdkoordinatorn och ledningssjuksköterskan Camilla Wahlberg som också är förtroendevald på Vårdförbundet.

   Läs mer: Landstingsråd: Tar sjuksköterskornas larm på djupaste allvar

Kollegan Alejandra Manriquez:

– Jag blir så ledsen när det kommer in äldre för att få ett avslut, och tillbringar sina sista dagar på akuten eftersom det inte finns vårdplatser. I stälet för att Agda får somna in i lugn och ro dör hon i korridoren.

Sköterskorna beskriver hemska situationer då patienter på avdelningarna rullas ut från salarna för att vårdas i korridoren, för att någon som är sjukare ska få salplats.

Läs mer: Rekordstor brist på sjuksköterskor.

För flera av kollegorna har det nu blivit för mycket, och efter helgens akuta kris på vårdplatser och svårigheter att bemanna är det många som säger upp sig.

En sjuksköterska, som vill vara anonym eftersom hon ännu inte berättat för kollegorna, säger upp sig efter bara två år i yrket.

– Jag har verkligen försökt men inser att det inte går att jobba under det här trycket. Jag hinner inte äta. Jag har kissat på mig på jobbet, och jag gråter. Det är tungt att jobba när patienter rullas ut för att vårdas i korridoren. Det finns ingen värdighet i vården och det tär på en psykiskt, säger hon.

För henne blev det ingen sommarsemester. Sedan har hösten inneburit en allt tyngre arbetsbörda och sjuksköterskan berättar att hon, som aldrig hinner äta lunch eller gå på toaletten, har fått problem med magen och börjat medicinera för det.

– Förut visste man att det var perioder som var tuffa, men nu lugnade det aldrig ner sig. Jag kände mig konstant otillräcklig.

DN har tidigare berättat att årets lönerevision för sjuksköterskor inom landstinget gav ett generellt påslag på 1,5 procent. För extrapassen tvingas sjukhusen sedan betala dyrt.

– När jag nu hoppar in får jag 1 600 kronor för ett extrapass! Tänk om det i stället lagts på min lön.

Anna Berg, sjuksköterska på strokeavdelningen, har efter 30 år i landstinget beslutat sig för att ta steget till att arbeta privat.

– Jag trodde aldrig att det skulle bli så. Vi har haft god bemanning. Men nu kortar vi vårdtider och skriver ut väldigt många så att sjukare ska få plats – vi kan inte ge den vård patienterna har rätt att få. Och någonstans måste man vara rädd om sig själv, säger Anna Berg, som lämnar akutsjukvården för en bättre arbetsmiljö.

En kollega, med 30 års erfarenhet, säger upp sig på grund av arbetsmiljön.

– Det är absolut en risk för patienterna, för man har ingen koll och kan inte göra bedömningar. Det finns ingen tid för återhämtning – när man kommer hem ringer telefon direkt för det är brist personal!

Camilla Wahlberg säger att arbetsmiljön påverkar personalen fysiskt.

– De sjuksköterskor som började på akutmottagningen i oktober, nyutexaminerade, ser inte längre friska ut. Vissa av dem har gjort läkarundersökningar och provsvaren visar på svält, säger hon, och pekar på ett nytt fenomen:

– Många går ned i arbetstid för att orka. Då kan man inte bli beordrad.

Sedan kan de tjäna extra genom att ta extrapass.

Liksom på de andra akutsjukhusen i länet har de gångna helgerna inneburit ett enormt tryck på akutmottagningarna, då 250 färre vårdplatser var öppna jämfört med förra året. Att influensan kommit extra tidigt är en förklaring – men inte hela.

De sjuksköterskor som började på akutmottagningen i oktober, nyutexaminerade, ser inte längre friska ut. Vissa av dem har gjort läkarundersökningar och provsvaren visar på svält.

Både läkare och sjuksköterskor som DN talar med vittnar om att de gångna helgerna har varit de värsta de upplevt. De pekar på att 85 procents beläggning är optimalt för att sjukhuset ska fungera med in- och utskrivning av patienter, nu ligger den på 117–125 procent sedan flera veckor.

– Vi är inne på fjärde veckan med den här höga belastningen. Mycket av det som händer nu ligger inte på sjukhusledningen. Det är en fråga för våra politiker, säger Joakim Bragd, överläkare på medicinkliniken och tillförordnad verksamhetschef under helgerna.

Men utgångsläget var också tufft. Antalet sjuksköterskor på Danderyds sjukhus har minskat något mellan 2015 och 2016, det visar statistik från sjukhuset. Framför allt är personalomsättningen bland sjuksköterskor hög: 17 procent av sjuksköterskorna slutade 2015 och 18 procent 2016.

– Vi har ett problem med för få sjuksköterskor som gör att vi har för få vårdplatser öppna. Vi har budgeten och den fysiska platsen, säger Karin Malmqvist, chefläkare på Danderyds sjukhus.

Foto: Lisa Mattisson

Karin Malmqvist, chefläkare på Danderyds sjukhus, berättar att hon inte sett något liknande på 30 år och att hon förstår personalen: ”Det är många som är jätteledsna här, med både chefer och personal som gråter. Många är oroliga om patientsäkerheten. Det är mycket som frestar på”. Foto: Lisa Mattisson

Drygt 20 vårdplatser har varit stängda en längre tid på grund av personalbrist. I mellandagarna har 35–40 platser ”nödöppnats” genom att personal kallats in från ledigheter, men exempelvis på medicinkliniken uppges beläggningen ha varit 125 procent.

Karin Malmqvist beskriver ett nödläge där läkare och annan personal från andra delar av sjukhuset ryckt in och jobbat på akuten.

– Det har varit sköterskebrist innan, och den har vi kunnat hantera. Jag har jobbat här i 30 år, och jag har aldrig sett något liknande. Även som chefläkare känner man sig maktlös. När det fattas vårdplatser, och är fullt inne på avdelningarna, i korridorerna på akuten och sedan i kulvertarna – var ska man placera patienterna då? Vi kan ju inte köra i väg dem, säger hon.

Karin Malmqvist säger att läget har varit ansträngt sedan i höstas, där snövädret i november följt av halka, flytten av Nya Karolinska samt en oväntad ökning av antalet patienter lagt sten på börda innan influensan slog till med betydligt fler sjuka patienter än vanligt.

– Jag tycker synd om personalen, och jag förstår att man kommer till en gräns när man inte orkar. Många har varslat om uppsägning, även om vi inte sett om det blir så.

Jag är förtvivlad över att så många av mina kollegor, duktiga sjuksköterskor säger upp sig. Det är som att befinna sig på Titanic som kört på isberget.

När influensan når sin kulmen och trycket minskar något, måste sjukhuset följa upp krisen, genom extrastöd och företagshälsovård, anser hon.

– Det är viktigt att ge extrastöd för att få tillbaka krafterna. Akutsjukvården blir allt tyngre, och jag hoppas att frågorna kommer att lyftas mer.

Det gör också Saga Nybäck, som ska tillbaka till sitt arbetspass på medicinkliniken.

– Jag är förtvivlad över att så många av mina kollegor, duktiga sjuksköterskor säger upp sig. Det är som att befinna sig på Titanic som kört på isberget. Jag vill få politikerna att hörsamma situationen, och förstå, säger Saga Nybäck.

Läs mer: Miljardbygget som kan utlösa vårdkris.

Rättelse 2017-01-16 12:01
I en tidigare publicerad version av texten stod det att antalet sjuksköterskor minskat med 17 procent på två år. Det stämmer inte.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.