Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sjukskoterskor-sager-upp-sig-i-protest-mot-nytt-avtal/

STHLM

Sjuksköterskor säger upp sig i protest mot nytt avtal

Caroline Rosenkvist, sjuksköterska på neonatalintensiven på Danderyds sjukhus, har sagt upp sig. Foto: Adam Daver

Grupper av sjuksköterskor på flera sjukhus i Stockholm har nu sagt upp sig i protest mot det nya arbetstidsavtal som började gälla den 1 april. För vissa innebär avtalet flera tusen kronor mindre i lönekuvertet. Vänsterpartiet föreslår att regionens miljardöverskott bör användas för att hejda flykten. Finansregionrådet håller inte med. 

– Vänsterpartiet förstår inte ekonomi, säger Irene Svenonius (M). 

Rätta artikel

Caroline Rosenkvist är sjuksköterska inom neonatalintensiven på Danderyds sjukhus. Det är en specialiserad verksamhet för de för tidigt födda barnen som tillhör Karolinska men bedrivs på tre sjukhus - Danderyd, Karolinska Huddinge och i Solna. I protest mot det nya arbetstidsavtalet som börjar gälla från 1 april har hon och sex av kollegorna - en tredjedel av styrkan på 21 sjuksköterskor i Danderyd och Solna - nu sagt upp sig.

Caroline Rosenkvist har räknat ut att det nya arbetstidsavtalet som förhandlades fram 2017 mellan Vårdförbundet och dåvarande landstinget för hennes del skulle betyda 5000-6000 kronor mindre i lönekuvertet per månad. En förklaring är en avsevärt lägre OB-ersättning än i den tidigare modellen, som gett rejäla extra påslag för att arbeta kvällar och storhelger. Exempelvis räknas inte längre fredag kväll som helg utan ger en ob-ersättning på 22 kronor i timmen mot tidigare 133. 

– Jag har lite större barn än kollegorna och har därför kunnat ställa upp och ta arbetspass på obekväm arbetstid. Nu är det inte värt något alls. Vi känner oss oerhört kränkta av arbetsgivaren, säger Caroline Rosenkvist. 

Inom verksamheten där hon arbetar har det varit svårt att bemanna på just obekväm arbetstid, och då har den gamla arbetstidsmodellen lockat fler att ta just dessa arbetspass. När den delen av ersättningen nästan helt försvinner har sjuksköterskorna krävt att få 5000 kronor mer i grundlön, ett krav som arbetsgivaren inte kunnat möta. 

Själv sade hon upp sig i måndags trots att hon egentligen vill jobba kvar och tycker att hon har mycket att ge. 

– Jag är själv förtroendevald för Vårdförbundet, men jag är så arg på hur förhandlingarna har skötts, säger hon. 

Hon får medhåll av kollegorna Nicole Gustafsson Valderrama, Cia Lexing och Christl Drkosch som alla har sagt upp sig. 

Bortsett från den förlorade OB-ersättningen har även veckoarbetstiden förlängts. 

Cia Lexing, som är specialistsjuksköterska säger: 

– Jag har jobbat här i 20 år, och för mig innebär det här att gå tillbaka till den inkomst jag hade för flera år sedan, och dessutom arbeta lite mer varje vecka. 

Hon och kollegan Christl Drkosch tillhör sjukhusets neo-PETS-team, en transportverksamhet av för tidigt födda som servar hela landet. Nicole Gustafsson Valderrama säger att verksamheten kommer att få stora problem att klara transporterna i sommar när de sjuksköterskorna försvinner. 

– För specialuppdraget som de har kommer det att bli katastrofalt! Vi älskar vårt jobb, men vi vill att man kompenserar oss på ett schysst sätt. Med en fast kompensation - inte tidsbegränsad, säger hon. 

På intensivakuten i Solna har samtidigt en stor grupp sjuksköterskor sagt upp sig på grund av det nya avtalet. För att locka tillbaka sjuksköterskorna i båda verksamheterna har arbetsgivaren erbjudit 3000 kronor i en övergångsfas under två månader, och sedan 1500 kronor extra under ytterligare en period - men som längst fram till september 2020. Arbetsgivaren har nu gett sjuksköterskorna fram till 7 april på sig att dra tillbaka sina uppsägningar. 

Från Karolinska är man nu försiktig med att kommentera läget. Enligt Patrik Rossi, chef för funktion akut och Svante Norgren, chef för tema barn och kvinnosjukvård på Karolinska, är det för tidigt att säga vilka effekter erbjudandet kommer att få då betänketiden inte är slut. 

”Tillsammans med medarbetarna behöver vi tid för att de ska kunna sätta sig in i förutsättningarna. Vi är självfallet måna om att få behålla vår kompetenta personal som är en förutsättning för att bedriva vården”, uppger Svante Norgren i ett uttalande. 

Madeleine Arpell har inga planer på att ta tillbaka sin uppsägning. Hon uppskattar att det rör sig om ett tjugotal sjuksköterskor eller en tredjedel av intensivakutens personalstyrka som lämnat in sin avskedsansökan, och ett fåtal som dragit tillbaka dem. Hon säger att det är flera faktorer som spelat in. 

– Vi har haft en jättetuff omställning genom flytten av vår verksamhet. Som grädden på moset ska vi nu förlora en massa pengar på att jobba. Framför allt upplever vi att man inte lyssnar på oss - att säga upp oss är det enda medel vi har, säger Madeleine Arpell. 

– Vi får stryka på foten för ett dåligt avtal - jag förstår inte hur man har fått igenom det. 

Från Vårdförbundets sida har det nya arbetstidsavtalet presenterats som ett avtal som skulle få sjuksköterskor att stanna. Gunilla George, ordförande för Vårdförbundets avdelning Stockholm, förklarar att det avtalet är konstruerat så att sjuksköterskorna ska kunna få mer vila och återhämtning och även kunna ta ut inarbetad tid i ledighet. 

– Den stora gruppen kommer att se vinster i det här. I våra diskussioner med berörda sjukhus har vi vädjat till arbetsgivaren att vara en attraktiv arbetsgivare, och kompensera för inkomstförlusten för enskilda personer, säger Gunilla George. 

Vid sidan av protester kopplade till det nya avtalet, hade på torsdagen flera narkossjuksköterskor på Astrid Lindgrens barnsjukhus som krävt löneökningar på mellan 5000 till 10 000 kronor för att avspegla deras erfarenheter, som DN tidigare berättat, börjat säga upp sig. En av sjuksköterskorna säger att många är uppgivna: 

– Förslagen vi fått ligger mellan 2000 och 4000 kronor, och efter ett möte torsdag eftermiddag verkar inte finnas något förhandlingsläge för enligt ledningen finns det inga mer pengar. Det var flera som sade upp sig efteråt. Det krävs enorm erfarenhet för att kunna söva barn, men det verkar kvitta för regionen - för dem är vi bara några i mängden. 

Karolinska bekräftar via presstjänsten att Svante Norgren under torsdagen höll ett möte med anestesisjuksköterskorna, och informerade om ledningens analys av löneläget och justeringar som gjorts i flera fall. Efter mötet sade tre sjuksköterskor upp sig. 

Jonas Lindberg, Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor är kritisk till implementeringen av det nya arbetstidsavtalet mellan regionen och Vårdförbundet, som han anser har varit ”usel”. 

– Det är oerhört provocerande att samtidigt som det här händer så får ekonomidirektören på Karolinska nästan två miljoner i avgångsvederlag - det svider i ögonen på folk, säger han. 

Vänsterpartiet kopplar nu lönediskussionerna till det stora ekonomiska överskottet i Region Stockholm, som enligt bokslutet landade på 2,2 miljarder kronor, och som ska tas i regionstyrelsen på onsdag, och vill att delar av överskottet läggs på de anställdas löner. 

– Irene Svenonius har sagt att Region Stockholm ska bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Nu är det upp till bevis, säger Jonas Lindberg, och fortsätter: 

– Det är i de här sjuksköterskornas plånböcker som pengarna behövs - till att höja deras grundlöner, och till höjda löner för narkossjuksköterskorna som slutar. Då kommer vi att kunna bromsa uppsägningarna. 

Finansregionrådet Irene Svenonius (M) säger att det är verksamheternas ansvar att införa det nya avtalet, som hon understryker att landstinget och Vårdförbundet haft en samsyn kring. 

– På politisk nivå är vi inte inblandade i implementeringen av den här typen av avtal. Vi betonar alltmer det lokala ansvaret för att ha en individuell lönesättning som baserar sig på kunskap och prestationer. Varje sjukhus förväntas bedriva en lönepolitik som gör dem till attraktiva arbetsgivare och de ska klara det inom sina ramar. 

Det verkar inte som om avtalet har fallit så väl ut för de här verksamheterna som verkligen är högspecialiserade. Finns det möjlighet att använda delar av regionens överskott i en övergång mellan avtalen? 

– När vi talar om K så har regionfullmäktige nyligen skjutit till stora belopp för att de ska klara sin ekonomi till 2019 på ett bra sätt, säger Irene Svenonius. 

Om Vänsterpartiets förslag säger hon: 

– Vänsterpartiet förstår inte ekonomi. Uppenbarligen förstår man inte heller hur man skapar incitament i en verksamhet. Om vi går in med medel centralt så kommer våra chefer aldrig att ta sitt lokala ansvar. 

Under förra året ökade kostnaderna för inhyrd personal kraftigt på Karolinska och i Region Stockholm, trots målet att minska dem. 

Hur ser du på risken att inhyrningen av personal ökar – tvärtemot regionens mål – om många sjuksköterskor säger upp sig? 

– För mig är det viktigt att vi har verksamheter som baserar sig på fast anställda. Inhyrningen är inte en väg som jag vill se. Därför är det viktigt att sjukhusen inför det här nya avtalet med lokala anpassningar.