Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 12:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sjukvarden-i-stockholm-far-925-miljoner-ska-tacka-uteblivet-coronastod/

STHLM

Sjukvården i Stockholm får 925 miljoner – ska täcka uteblivet coronastöd

Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm.
Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm. Foto: Roger Turesson

Pandemin har inneburit ett ansträngt läge i Stockholms sjukvård. För att täcka de ekonomiska underskott som uppstått hittills i år ska regionen skjuta till 925 miljoner kronor. Samtidigt riktar regionstyret kritik mot regeringen för uteblivet coronastöd.

– När regeringen inte har tagit ansvar så måste vi göra det själva, säger Irene Svenonius (M).

2021-10-13 00.24: Artikeln har tillfogats en rättelse.

Hälso- och sjukvården har dragit ett tungt lass under pandemin och situationen har inte sällan varit pressad för såväl vårdpersonal som patienter. I Stockholm uppgår merkostnaderna för den covidrelaterade sjukvården till över två miljarder kronor under perioden januari till augusti 2021.

Av de två miljarderna täcks lite mer än hälften (1,12 miljarder) av statsbidrag från regeringen. Men enligt finansregionrådet Svenonius saknas 925 miljoner kronor – och det är dessa miljoner som regionen nu vill kompensera krona för krona.

– Hälso- och sjukvården har haft ett jättehårt jobb under covid-19 och att man sedan också ska behöva hämta hem ett underskott tycker vi i koalitionen hade varit helt orimligt. Nu har man ett ekonomiskt lugn, det är ett jätteviktigt besked för de anställda, säger Irene Svenonius.

Stockholms hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L).
Stockholms hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L). Foto: Magnus Hallgren

Förslaget från den blågröna koalitionen i Stockholm ska passera regionstyrelsen om två veckor och därefter behandlas av regionfullmäktige i mitten av november innan det officiellt klubbas igenom. Pengarna, som ska fördelas utifrån sjukhusens redovisade merkostnader, kommer från regionens centrala medel, bland annat efter att man sparat fjolårets rekordöverskott på 5,8 miljarder kronor.

– Vi fick kritik av oppositionen för att vi var återhållsamma och sparade pengar förra året. Nu är vi väldigt glada att vi gjorde det. Men det är klart att vi hellre skulle lägga pengar på att utveckla vården eller kollektivtrafiken i stället för detta, säger sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).

Både Svenonius och Starbrink riktar också kritik mot att regeringen inte fullt ut ersatt regionen för merkostnaderna.

– Vi är väldigt besvikna att de inte lever upp till löftet under det här året. Så när regeringen sviker känner vi att det är vårt ansvar att kompensera sjukhusen. Det ska inte finnas någon oro kring att underskotten ska leda till krav på nedskärningar i andra delar av vården. För vi vet att en sådan oro har funnits, säger Anna Starbrink.

– Det här rör inte bara Region Stockholm utan alla regioner som inte får ersättning för covidrelaterade merkostnader trots att det finns uttryckliga löften från finansministern som vi har litat på och som jag tror att också vårdens anställda har litat på, säger Irene Svenonius.

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Johan Jeppsson/TT

Det var under våren 2020 som Magdalena Andersson (S) på Facebook lovade att staten skulle stå för notan för alla sjukvårdens och äldreomsorgens merkostnader kopplade till coronapandemin. ”Brist på pengar får inte, ska inte, och kommer inte att stå i vägen för ert viktiga arbete”, var budskapet från finansministern.

Och enligt civilminister Lena Micko (S) har Region Stockholm tilldelats omfattande statsbidrag, vilket regeringen menar låg till grund till regionens stora budgetöverskott i fjol. Därför, kommenterade Micko till DN i somras, valde regeringen att efter dialog med Sveriges kommuner och regioner ge pandemistöden utifrån en schablon snarare än krona för krona.

I en kommentar säger oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) att man ser det som att regionen försöker skjuta ifrån sig ansvaret.

– Region Stockholm får aggregerat 16 miljarder kronor i bidrag från regeringen 2021-2022. Samtidigt gjorde man ett överskott på 5,6 miljarder mitt under pandemin. Då försökte man sparka sin egen vårdpersonal för att spara pengar. I grunden handlar det om bristande ekonomisk styrning där högerstyret lägger alldeles för mycket pengar på annat än vård, säger Aida Hadzialic.

Enligt regionstyret kommer sjukvården även att kompenseras för merkostnaderna under årets återstående månader i samband med regionens bokslut i början av nästa år. Det ekonomiska tillskottet är ett välkommet besked menar Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.

– Absolut. Sjukvården har lagt ner hemskt mycket pengar på att ställa om så det är självklart att vi måste få tillskott. Det kommer inte gå att spara sig ur det här, man måste ställa upp med pengar, säger han.

Rättelse: I en första version av texten angavs en felaktig siffra för S:t Eriks ögonsjukhus merkostnader.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt