Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-29 03:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sjukvardsdirektoren-vi-ser-mycket-oroande-tecken-pa-att-smittspridningen-okar/

STHLM

Sjukvårdsdirektören: ”Vi ser mycket oroande tecken på att smittspridningen ökar”

Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson säger att Region Stockholm ser tecken på att smittspridningen ökar.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson säger att Region Stockholm ser tecken på att smittspridningen ökar. Foto: Jonas Lindkvist

Region Stockholm ser tecken på att smittspridningen ökar i länet. Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson utesluter inte familjekarantän i hemmet.

– Det kan röra sig om hemisolering av hushållskontakter, när man har varit i nära kontakt med någon smittad, säger han till SVT Nyheter.

Under tisdagens presskonferens berättade sjukvårdsdirektör Björn Eriksson att man ser tecken på en ökad smittspridning i länet, även om den fortfarande ligger på relativt låga nivåer. Förra veckan konstaterades 526 fall av covid-19 i regionen, av 27.535 testade. Att jämföra med 334 av 25.474 testade veckan innan, enligt Folkhälsomyndighetens siffror.

– Den nedåtgående trenden, att andelen smittade minskar, är bruten. Fortsätter detta uppåt kan vi snart vara i ett allvarligt läge igen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson.

– Fortsätter detta uppåt kan vi snart vara i ett allvarligt läge igen.

Enligt Björn Eriksson kan det bli tal om familjekarantän om någon i hushållet är smittad. När det kan bli aktuellt beror på smittspridningen – om den fortsätter att öka.

– Behöver vi, kan det gå ganska fort. Folkhälsomyndigheten diskuterar tillsammans med regioner om när man tycker att det är läge, säger han i SVT:s Aktuellt.

Även statsepidemiolog Anders Tegnell bekräftade, på Folkhälsomyndighetens presskonferens, att diskussioner förs med Stockholm, med anledning av smittspridningen.

– Här har vi en diskussion med Stockholm om vi kanske behöver införa ytterligare någon möjlighet till åtgärder för att minska smittspridningen här i Stockholm. Exakt vad det blir håller vi på att diskutera.

Anders Tegnell säger att det förs diskussioner om att införa åtgärder för att minska smittspridningen i Stockholms län.
Anders Tegnell säger att det förs diskussioner om att införa åtgärder för att minska smittspridningen i Stockholms län. Foto: Amir Nabizadeh/TT

Under Region Stockholms presskonferens presenterades även nya siffror gällande regionens vårdskuld. Enligt dessa ligger andelen mottagningsbesök nu på ungefär samma nivå som den här tiden 2019. Samtidigt är det dock en lägre andel som får sin behandling inom ramen för vårdgarantins 90 dagar. Den siffran har sjunkit från 75 procent och till 61 procent.

– Det är alltid allvarligt att folk har fått vänta. Och vi vet att folk har farit illa för att de fått vänta, på grund av pandemin. Att man redan i mitten av våren skulle ha fått en ny höft eller ett nytt knä exempelvis. Och det är ju ganska orimligt, säger Björn Eriksson.

Den vård som fått stå tillbaka handlar om vård som flyttats fram på grund av pandemin, men även vårdbehov som uppstått genom covid-19, som eftervård och rehabilitering, vårdbehov som upptäckts genom screening och kontroller samt vård som patienter inte sökt för under pandemin. Björn Eriksson säger att regionens målsättning är att vårdskulden ska kunna betas av inom ett år.

– Men då ska man veta att vi i vanliga fall bedriver massor av vård för att klara vårdbehovet, så detta är på toppen av det. Vi behöver anstränga oss extra för att klara det.

Hur ska personalen i sjukvården klara av det med tanke på hur året sett ut hittills?

– Det har ju varit jätteansträngt för personalen. Vi måste ju ta det försiktigt så att det blir hållbart och göra det på ett sånt sätt att de kan få vila och återhämtning under tiden.

Hur ska man göra det?

– Ja, det är egentligen upp till varje vårdgivare. Det jag kan bidra med är att vi göra tydliga prioriteringar, att vi tar dem med störst vårdbehov först.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson meddelar att två patienter i nuläget får intensivvård. Men på bilden även Hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).
Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson meddelar att två patienter i nuläget får intensivvård. Men på bilden även Hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L). Foto: Jonas Lindkvist

Hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L) var också på plats. Hon säger att vården kommer behöva göra medicinska prioriteringar för att de som väntar på vård.

– En del av dem som väntat en tid kommer att få vänta ytterligare en tid eftersom det finns andra som har större behov. Men en individuell bedömning ska göras i varje fall.

Hon säger att de resurstillskott som regionen får från staten för att täcka vårdskulden, som enligt regionens tjänstemän landar på 1,9 miljarder, verkar räcka, men att stora utmaningar kvarstår.

– De ekonomiska förutsättningarna för att beta av vårdskulden finns, men vi har ju den större bilden också. Det är att våra skatteintäkter dippar, kostnaderna för kollektivtrafiken ökar, biljettintäkterna dippar. Det får vi ju inte kompensation för och det gör att det finns väldiga krav från oss på att effektivisera och spara pengar i regionens verksamheter.

Oppositionsregionråd Talla Alkurdi (S) anser att regionstyret inte prioriterar de patienter med störst behov.

– Det räcker inte med att säga att dom med störst vårdbehov går först, man måste styra ekonomin dit. Vi vet att det inom primärvården finns en hel del oupptäckt cancer på grund av att folk inte sökt sig till vårdcentralerna, då måste regionen ge dessa mer resurser.

Anna Starbrink håller med om att primärvården behöver satsas mer på.

– Vi ska, med de resurser vi har, prioritera primärvården. Många av de svårast sjuka är patienter i primärvården.

Vad ska ni göra, rent konkret?

– Vi sitter just nu och diskuterar budgeten och fick så sent som i går besked från statsmakten om vilka statsbidrag vi får, så hur vår budget kommer se ut är inte klart än. Mitt besked är att det kommer att bli rätt bistert framöver, men trots det vill vi att se till att primärvården fortsätter utvecklas.

Vem kommer märka att det blir bistert?

– Det är för tidigt att säga än, vi kommer behöva se över arbetssätt och försöka jobba effektivare bland annat. Vi har redan bestämt oss för att skjuta på några saker som vi tycker är viktiga, till exempel de två närakuterna som var planerade.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt