Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Ska vi byta grejer med varann?

Josefin Fahlgren och Thomas Vennberg, med sonen Otis, byter varor med Frida Siwan som håller i dottern Selma. Längst till höger har Sanna Rådelius bytt till sig en nappflaska i glas.
Josefin Fahlgren och Thomas Vennberg, med sonen Otis, byter varor med Frida Siwan som håller i dottern Selma. Längst till höger har Sanna Rådelius bytt till sig en nappflaska i glas. Foto: Anette Nantell

Från slit och släng till slit och skänk. Över 56 000 stockholmare byter grejer med varandra via ett Facebooknätverk. Josefin Fahlgren har stämt träff med Frida Swidan utanför Åhléns för att byta gardiner mot en vas och en låda.

Intresset för att byta bort saker via nätverk i sociala medier ökar. Bara på Facebook finns en mängd mindre nätverk och större grupper med tusentals medlemmar. Gruppen ”Bortskänkes/Bytes/Mottages 08” har drygt 56 000 medlemmar och vad som skiljer den från sajter för begagnade saker är att här tillåts ingen försäljning.

Josefin Fahlgren har varit med i gruppen i några år och har bytt bort och till sig allt från bebissaker, kläder och husgeråd. I dag ska hon byta två gardiner och en bebismössa mot en vas och en äldre låda.

– Konsumtionen är så extrem, och jag tror att det är mängder av saker som slängs som är fullt brukbara ett tag till. Det tycker jag är synd, säger Josefin Fahlgren.

I Facebookgruppen byts och skänks allt från elefantblomskott, hundmat, möbler, katträd, Marilyn Monroe-tavlor, Barbapapa-böcker och kläder i alla storlekar och färger. Ibland ber medlemmarna om något specifikt i byte, som ett par paket kaffe.

Byteshandel utan att blanda in pengar, så kallad cirkulering, var populärt innan moderniseringen då inställningen ändrades till att köpa nytillverkade prylar, slänga dem och köpa nya igen, enligt Staffan Appelgren, forskare i socialantropologi vid Göteborgs universitet. I sin forskning ser han en återupptäckt av att cirkulera saker, allt från secondhand till bilpooler.

– Det är en viktig förändring i inställningen till värdet av saker. Man månar mer om tingen och anser att det är bra att lämna vidare. Där tror jag att det finns en dynamik som är viktig och att man nu, i mycket större utsträckning än för 10–20 år sedan, tänker på vart saken ska ta vägen sedan, säger han.

Josefin Fahlgren ska möta Frida Swidan på Klarabergsgatan i city för att lämna och ta emot sina bytes­objekt. Frida Swidan har även lyckats få till en tredje part, Sanna Rådelius, för ett annat byte på samma plats. Sanna Rådelius får en nappflaska i glas i utbyte mot ett presentkort.

– Jag hade ett presentkort hemma men det gick inte att dela så jag var tvungen att köpa ett nytt. Så det var lite av ett fulbyte. Men reglerna för gruppen är att man inte får sälja. I går bytte jag däremot bort en bokhylla mot tre paket ekologiskt kaffe, två kilo bananer och pasta, säger Sanna Rådelius.

Kaffe verkar vara en bra handelsvara på sajten, kanske just för att pengatransaktioner inte är tillåtna.

– Vissa är nog jättenoga med att man bara byter mot något som de har hemma, men det är inte jätteviktigt för mig. Om någon har något som jag verkligen gillar då köper jag hellre två paket kaffe än går miste om det. Då är det ändå en förbrukningsvara som någon annan skulle ha betalt för, säger Josefin Fahlgren.

Att intresset för byteshandeln har ökat tror Staffan Appelgren kan ha med globaliseringen att göra. I och med att varor som leksaker och kläder blir billigare och finns i överflöd undergrävs värdet på dem, samtidigt som värdet på äldre varor växer och gör dem mer personliga.

– Det finns en trötthet inför det linjära, man söker en slags meningsfullhet i att saker kan fortsätta att leva. Och saker som cirkulerar har ett förflutet och människor ser att de inte behöver köpa nytt. Det blir en motreaktion mot vad vi sett de senaste tjugo åren, säger Appelgren.

Men byteshandeln kan ibland leda till besvikelser. Enligt Josefin Fahlgren beror det ofta på att personer har olika syn på var gränsen går angående slitage och skador på varorna man byter.

– Vid ett tillfälle skänkte någon kläder som skulle vara från 50- och 60-talet. Men bara kanske två plagg var så gamla, resten var brun polyester från 80-talet. Det var ganska trist att få tre kartonger med sådant som inte var vad jag hade trott, säger hon.

Staffan Appelgren menar att den nyupptäckta återanvändningen inte bara är ett trendigt medelklassfenomen utan att gruppen männi­skor som är tvungna att köpa begagnat av ekonomiska skäl har ökat. Både Josefin Fahlgren och Sanna Rådelius har märkt av skillnaden i ekonomisk välfärd i gruppen.

– Det kan vara lite fint när man skänker bort barnsaker till folk som har hört av sig och kanske inte har så mycket pengar eller möjlighet att skaffa allting nytt, säger Josefin Fahlgren.

Hon tycker också att återanvändningen är ett sätt att visa hennes barn att återanvändning är något att sträva efter.

– Vad lämnar vi för jord åt våra barn om vi bara köper nytt och slänger och skapar värsta sophögarna? säger Josefin Fahlgren.

För Frida Siwan handlar byteshandeln genom gruppen på Facebook mer om nöje.

– Det är kul, dels blir man av med saker hemma och så får man någonting man behöver. Det är att slå två flugor i en smäll och lite av en fyndjakt. Och så slipper man dra med sig alla saker till loppis.

Fakta: Facebookgrupp med 56000 medlemmar

Facebookgruppen ”Bortskänkes/Bytes/Mottages 08-området” har 56 300 medlemmar. Inga pengatransaktioner är tillåtna.

Det finns också lokala grupper för boende i olika stadsdelar, till exempel Hammarby Sjöstad, Kärrtorp och Gröndal.

Förutom grupper som är öppna för att byta eller sälja alla slags varor finns det andra grupper som koncentrar sig på särskilda produkter som exempelvis musikprylar och byte av lägenheter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.