Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Skollediga trotsar survädret

Barmark och snålblåst med inslag av regn – snacka om surt sportlovsväder.
Tur att skollediga stockholmare har så mycket annat att göra:
– Jag tänker lära mig att hoppa från hus till hus. Och genom fönster, säger Felicia Sigers, 7 år.

Första sportlovsdagen för stockholmarna är det fullt ös i Gärdeshallen, på Tekniska museet och i Rålis skatepark. Överallt skollediga barn som antingen svettas, skrattar, klurar eller sammanbitet tränar på att sätta nya tricks på betongen.

Och överallt är man också överens: det är ”fett najs” med skollov. Mest av allt för att man kan ta sov- morgon, för att man slipper gå till skolan och för att man får göra ”roliga saker”.

Som i Gärdeshallen till exempel. Där pågår ett veckolångt träningsläger i parkour, gatusporten som fått ett stort uppsving under de senaste åren.

– Man lär sig ta sig fram på olika sätt – över, under och mellan saker. Sen lär man sig hoppa långt. Och högt, berättar Teo Delback, 7 år, som har ledigt från Engelbrektsskolan.

Precis som Felicia Sigers hoppas han kunna ta sig från hus till hus när veckan är över – helst av allt skulle ha vilja kunna göra volter över saker också.

Hugo Nyström Schraml, 7, tar sig an andra slags utmaningar på Tekniska museet. I verkstaden på fjärde våningen ska han försöka bygga någonting, han vet inte riktigt vad, av en gammal telefon och ett leksakspiano. Lillebor Anton, 5, tänker bygga en båt av en bärbar stereo och en utrangerad plastgitarr från ett datorspel. De plockar isär och bygger ihop och precis som för Alexander Lindkvist, 6, och hans syster Josephine, 7, är limpistolerna och silvertejpen deras bästa vänner.

– Det blir en ambulansraket, förklarar Alexander efter en stunds klurande.

Samtidigt – i Rålis: bröderna Avelin skejtar så det tjuter om betongen. Snålblåsten smiter in under bron och fryser ben och märg, men det hindrar dem inte.

– Blir det för kallt lånar jag bara brorsans vantar ett tag, säger Fabian, 14, som är lovledig från Fryshusets högstadium.

Storebror Anton garvar, jodå, han kan tänka sig att dela med sig av sina vantar. Att skejta ute i februari är inget problem i Rålis. Snön är borta, det sura är smältvattnet som inte riktigt vill rinna ur de så kallade ”poolerna”. Anton bryr sig inte. Han hittar sina egna vägar på betongen och tycker att det viktiga är att han är utomhus.

– Man måste ju tänka på att det är sportlov – då måste man ha frisk luft. För det är väl det som är meningen med det här lovet?

Bakgrund.Sportlovet

Det var 40-tal. Bränslebrist och kalla vintrar gjorde det svårt att klara uppvärmningen av de svenska skolorna. För att snabbt skära ned på kostnaderna stängdes skolorna en vecka och i folkmun blev den skollediga veckan till ”kokslovet”.

Den dåvarande Idrotts- och friluftsstyrelsen fick i uppdrag att sysselsätta och locka den ”lovlediga skolungdomen”. I en artikel i DN 31 januari 2011 citeras ur en broschyr som myndigheten då tog fram. Mottot var att ”göra allt så billigt och lättillgängligt som möjligt och samtidigt skapa mesta möjliga variation”. Detta i syfte att ”förskaffa den lediga ungdomen sysselsättning, sol och kroppsrörelse”.

På 50-talet blev det ett permanent inslag – då med argumentet att reducera risken för sjukdomsspridning. Tanken var att barnen skulle motionera och hålla sig friska och uttrycket ”sportlov” föddes.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.