Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Skolorna i förorten sackar efter innerstadens

Foto: Jessica Gow/TT

I Skärholmens skolor klarade bara sex av tio elever gymnasiebehörighet våren 2015. På Kungsholmen kom i stort sett samtliga in på gymnasiet. Klyftorna växer och nu laddar de två största partierna i Stadshuset för ”Slaget om skolan”.

Så ojämlikt är det i Stockholms skolor

    Källa: Grafik: Andreas Lundegård, Lukas Hansson

    Det är främst i de fattiga förorterna som kunskapsresultaten sjunker.

    Det är också där flest söker sig till skolor i andra stadsdelar – Norrmalm, Södermalm och Östermalm har störst inpendling av elever – och det är där de flesta nyanlända skolbarn hamnar.

    Moderaterna håller på att tillsätta en skolkommission med bland annat forskare, lärare och fackrepresentanter som ska återkomma med konkreta förslag i januari 2017.

    Fokus för kommissionen ska vara att öka likvärdigheten i skolorna, att stärka det pedagogiska innehållet, att öka insatserna för elever i behov av särskilt stöd och att dra nytta av digitaliseringen.

    – Vi måste fundera på hur vi stärker kunskapsresultaten, och hur vi hanterar skolor som misslyckas år efter år. Vi tittar på om en statlig myndighet ska kunna ta över en skola som inte fungerar, såväl kommunala som friskolor, säger oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

    Skolborgarrådet Olle Burell (S) håller med om det mesta av Moderaternas intentioner med skolkommissionen.

    – Jag välkomnar att S och M tar matchen i stället för att lämna över skolfrågan till småpartier. Moderaterna har helt rätt när de pekar på stora ojämlikheter, men tyvärr pratar de bara om mer marknad, säger han.

    De stora partierna är också överens om att särredovisa nyanländas resultat och att alla förskolor – även privata – ska vara med i en gemensam kö. Enligt Olle Burell är målet att införa en gemensam kö 2018.

    Men där tar likheterna slut. Moderaterna överväger att göra skolvalet obligatoriskt.

    – Vi bör titta på att införa ett aktivt skolval där alla elever väljer skola ett år innan skolstart. I dag är det inte ett skolval för alla, vissa föräldrar ställer sina barn i kö samma dag som de föds, andra väljer inte alls, säger Anna König Jerlmyr.

    Olle Burell vill tvärtom angripa det han kallar ”sorteringsskolan”.

    – Vi har två skilda världar i skolan: Den kommunala tillämpar den relativa närhetsprincipen när man fördelar platserna, friskolor tillämpar ett kösystem som förstärker föräldrafaktorn. Föräldrarnas bakgrund är så avgörande för hur barnen lyckas i skolan, vi borde i stället leta efter sätt att minska den, säger han.

    Olle Burell är självkritisk, och anser att Socialdemokraterna borde ha talat om sorteringsskolan och föräldrafaktorn tidigare. Det handlar inte bara om resurser, det handlar om system, menar han.

    – Grundförutsättningar är så tuffa i en del av våra skolor, vi har väldigt skeva elevunderlag, så det kan lite grann kännas som att hälla vatten i en läckande hink. Vi har misslyckats med att skapa blandade klasser i hela staden, och det måste vi lösa tillsammans, säger Olle Burell.

    Det låter som om du gärna skulle skrota skolvalet?

    – Tyvärr är alla partier livrädda för att stöta bort medelklassen, ingen vågar föreslå ett rejält omtag, säger Olle Burell.

    Han siktar i stället på en ”Stockholmsmodell”.

    – Jag önskar att vi kunde sätta oss ned över blockgränsen – och med de seriösa friskoleaktörerna – och skapa en Stockholmsmodell där vi både behåller det fria skolvalet och skapar blandade klasser, säger Olle Burell.

    Anna König Jerlmyr menar att klyftorna skulle bli ännu större om inte skolvalet fanns.

    – Den ökande boendesegregationen gör att det är positivt att kunna välja skola. Samtidigt måste alla skolor vara bra skolor, det ska kännas lika naturligt att gå i skola där man bor, säger hon.

    Anna König Jerlmyr ifrågasätter också bristen på konkreta satsningar från den rödgrönrosa majoriteten på höjda lärarlöner – och ser en tydlig konflikt med Socialdemokraterna i inställningen till friskolor.

    – Stockholm behöver fler bra skolor. Oavsett vilken aktör som startar skolor i staden så ska vi välkomna det, inte begränsa det som skolborgarrådet vill göra, säger hon.

    Varför går du på din skola?

    Foto: November Fredriksson, 12 år, Södermalm, går på Mariaskolan:
    – Jag började här i sexårsverksamheten för att den låg nära och för att mormor gick här, hon kallade det för ett slott. Jag gillar skolan.

     

    Foto: Taner Polat, 14 år, Skärholmen, går på Västerholms Friskola:
    – Jag vill byta till Lillholmsskolan, men det är för sent för mig att byta nu. Jag har hört att det ska vara Stockholms bästa matteskola. Matten på min skola är sämre.

     

    Foto: Araz Yousef, 14 år, Vårberg, går på Lillholmsskolan:
    – Jag bor nära och har gått på den här skolan sedan förskolan. Jag har mina vänner här. Det är en bra skola.

     

    Foto: Theo Winter Milatovic, 12 år, Södermalm, går på Mariaskolan:
    – Min bror gick här och den låg nära. Den är bra tycker jag.

     

    Foto: Julia Sandstén VikbergIsabelle Cicek, 14 år, Skärholmen, går på Västerholms friskola:
    – Jag vet inte varför jag vill gå på den här skolan. Det är nära där jag bor bara.

    Enkät: Julia Sandstén Vikberg. Foto: John Falkirk

    Lärartäthet. Stor skillnad

    Det socioekonomiskt baserade stödet för de kommunala grundskolorna var cirka 800 miljoner kronor 2015. Den genomsnittliga ersättningen per elev är 2.245 kronor, och kan variera mellan 1.659 och 59.710 kronor per elev och år.

    I snitt går det 13 elever per lärare i Stockholms skolor, enligt Skolverkets databas. Det är lite högre än i jämförbara storstäder. Men det är stora skillnader mellan skolorna. I Engelbrektsskolan går det 15,5 elever per lärare, i Fagersjöskolan 12,6, i Rågsvedsskolan 10,0 och i Rinkebyskolan 9,7.

    Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
    Kommentera artikeln
    I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.