Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 22:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/skonhetsradet-vill-stoppa-planerad-breddning-av-cykelbanor-i-gamla-stan/

STHLM

Skönhetsrådet vill stoppa planerad breddning av cykelbanor i Gamla stan

Staden måste värna det lilla som finns kvar av Riddarholmskanalen, anser Skönhetsrådets sekreterare Henrik Nerlund.
Staden måste värna det lilla som finns kvar av Riddarholmskanalen, anser Skönhetsrådets sekreterare Henrik Nerlund. Foto: Paul Hansen

Stockholms stad planerar att bredda cykelbanan på Munkbron i Gamla stan, förbi Riddarholmskanalen. Skönhetsrådet vill stoppa planerna.

– Den lilla kanalen har alltid drabbats. Cykelbanan tar en ganska stor tugga av vattenspegeln. Vi är positiva till att cykeln prioriteras på biltrafikens bekostnad, men inte när vatten och grönska får betala, säger rådets sekreterare Henrik Nerlund.

Sedan 1871 har varje nytt trafikslag tagit sin del av Riddarholmskanalen. Nu ska trafiknämnden fatta beslut om att den svårt skadade kanalen ska få en ännu mer minskad vattenspegel. 

– Det syns att kanalen inte mår särskilt bra, vattnet strömmar inte, säger Henrik Nerlund.

Stockholmare har hört av sig till Skönhetsrådet och berättat om en mängd platser i staden där nya cykelleder tar i anspråk natur- och parkmark och vattenyta istället för vägyta. Bland exemplen finns det bortsprängda berget vid Ulvsundavägen, nära Ulvsunda slott och förgårdsmarkens – gräsremsan mellan hus och väg – asfaltering på Hedebyvägen i Norra Ängby. Rådet är mycket positivt till att ge cyklarna mer utrymme, men menar att det inte kan ske på samma sätt som man gjorde med bilarna på 1960-talet.

– När ett nytt trafikslag lyfts upp – nu cykeln – så drabbar det på nytt Stockholms mest förstörda miljö. Det är inte mer betong och asfalt som behövs här mellan Gamla stan och Riddarholmen, säger Henrik Nerlund.

”Det syns att kanalen inte mår särskilt bra, vattnet strömmar inte”, säger Henrik Nerlund.
”Det syns att kanalen inte mår särskilt bra, vattnet strömmar inte”, säger Henrik Nerlund. Foto: Paul Hansen

Eftersom cykeltrafiken prioriteras upp på bilarnas bekostnad måste det vara bilarnas yta – inte kanalens – som ger vika för cyklarna, menar Skönhetsrådet, som har tre förslag till trafiknämnden om hur det kan gå till. 

* Cykelstråket delas i en norr- och en södergående bana där den förra läggs i Riddarhusgränd och den senare på befintlig plats vid kanalen.

* Cykelstråket läggs i sin helhet i Riddarhusgränd som stängs av för annan trafik. Rådhusgränd blir bussgata och signalregleras.

* Cykelstråket använder befintlig konsol på Centralbron och ett till två bilkörfält ianspråktas. En ny koppling byggs vid Gamla stans tunnelbana.

Den föreslagna minskningen av Riddarholmskanalens vattenspegel genom en ny cykelkonsol – en hylla som skjuter ut över vattnet – innebär ett ytterligare ingrepp i en av Stockholms känsligaste miljöer, anser rådet, och en fortsättning på rekordårens förstörelse av den historiska miljön.

– Det finns också förslag på en ny cykelbro från Gamla stan över Strömsborg till Tegelbacken. Det vore olyckligt, säger Henrik Nerlund.

Gamla stan och Riddarholmen utgör Stockholms historiska centrum och tillsammans bildar de en av Sveriges viktigaste kulturmiljöer. Inom ett litet område finns ett koncentrat av rikets hela historia. De båda holmarna vänder sig mot såväl stora vattenrum som den intima kanalen emellan dem. 

Riddarholmskanalen innan Centralbron byggdes. Till vänster går den så kallade Slingerbultsleden.
Riddarholmskanalen innan Centralbron byggdes. Till vänster går den så kallade Slingerbultsleden. Foto: Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum

Sedan 1800-talets senare del – skriver Skönhetsrådet till trafiknämnden – har kanalområdet blivit svårt belamrat av allt fler skrymmande och störande trafikanordningar. 

Det började 1871 när järnvägens sammanbindningsbana från Södermalm till Stockholm norra minskade kanalens vattenspegel och två järnvägsspår lades längs Riddarholmens östra sida.

När en tidig trafikled, den så kallade ”Slingerbultsleden”, lades vid spårens sida 1929 protesterade rådet, liksom när Centralbron och tunnelbanebron presenterades 1946. För att få plats med mer trafik lades en konsol till på kanalens västra sida 1955 och fyra filer på Centralbron blev sex. Skönhetsrådet ansåg detta vara ”ett beklagligt skolexempel på en teknik, över vilken man förlorat herraväldet”.

Nu undrar Henrik Nerlund vart Stadshusmajoritetens vallöfte om att utreda en nedgrävning av Centralbron tog vägen.

”Det vore fantastiskt om vi kunde få kanalmiljön tillbaka. Om ljudmiljön blir normal vore väldigt mycket vunnet”, säger Henrik Nerlund.
”Det vore fantastiskt om vi kunde få kanalmiljön tillbaka. Om ljudmiljön blir normal vore väldigt mycket vunnet”, säger Henrik Nerlund. Foto: Paul Hansen

Skulle Skönhetsrådet välkomna en nedgrävning?

– Absolut, rådet var med och slogs mot Centralbron redan när den byggdes.

Moderaterna meddelar att ärendet ligger hos stadsledningskontoret för utredning.

Munkbron var tidigare – innan trafikanläggningarna tog över – en mycket romantisk miljö och ett vackert flanörstråk enligt Henrik Nerlund.

– Det vore fantastiskt om vi kunde få kanalmiljön tillbaka. Om ljudmiljön blir normal vore väldigt mycket vunnet. Man måste vara optimist, jag tror att vi kommer att få se det i framtiden, säger han.

Läs mer: Anna König Jerlmyr (M) lovar att gräva ner Centralbron – eller äta upp sin hatt 

Ämnen i artikeln

Cykeltrafik
Gamla Stan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt