Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Skulpturer som väckt debatt i Stockholm

I amerikanska Charlotteville har nazister och nationalister demonstrerat för att behålla en staty av den tidigare generalen och slavägaren Robert Edward Lee. Men debatter om offentlig konst är inget som är unikt för USA, utan finns även här. DN har gått igenom flera Stockholmsbråk om konst i offentliga rummet under den senaste åren.

Foto: Eva-Karin Gyllenberg
Foto: Eva-Karin Gyllenberg

Mao i Västertorp

”Det ska inte gå någon förbi att det är en av världshistoriens värsta massmördare som barnen klänger på”. Blogginlägget gjordes 2010 av Madeleine Sjöstedt, på den tiden Stockholms kultur- och idrottsborgarråd. Föremålet för hennes upprördhet var Pye Engströms ”Efter badet”, en kalkstensskulptur av sju politiskt engagerade personer (Elise Ottosen-Jensen, Paolo Freire, Sara Lidman, Mao Tse-Tung, Angela Davis, Georg Borgström och Pablo Neruda ) som sittandes sida vid sida bildar en soffa.

Det var inte första gången verket, som placerades utanför ingången till det kommunalägda badhuset 1976, väckt starka känslor. 2006 hade folkpartisten Martina Lind väckt ett förslag i Stockholms kommunfullmäktige om att ta bort skulpturen då hon ansåg den vara en hyllning till ”totalitära skräckvälden”. Skulpturgruppen fick dock stå kvar, men debatten tog alltså fart igen då Sjöstedt bland annat krävde att Stockholms stad, via en skylt intill skulpturen, skulle informera om Maos och kommunismens brott mot mänskligheten. En kritik som bemöttes av dåvarande oppositionsborgarrådet Roger Mogert som ansåg att ”Efter badet” var ”en ickefråga”.

Konstverket står i dag kvar utanför badet.

Foto: Erik G Svensson
Foto: Erik G Svensson

Foto: Hans T Dahlskog
Foto: Hans T Dahlskog

Karl XII-statyn i Kungsträdgården.

Året är 2012. Miljöpartisterna Valter Mutt och Annika Lillemets skriver en motion med titeln Fred, frihet och tolerans istället för krigarkungar i centrala Stockholm.

”Krigarkungarna passar ändå sällsynt illa som symboler för vårt nutida Sverige som vi vill se det”, skriver de i sin motion och vill därför flytta på Karl XII och Gustav II Adolf till någon mer undanskymd plats.

De två miljöpartisterna fick varken stöd lokalt, regionalt, nationellt eller av sitt eget parti.

Foto: Fredrik Sandberg
Foto: Fredrik Sandberg

Väggmålningen i Fittja

Målningen gestaltar tre kriminella män i Fittja. Männen hade dött, den ena blev mördad, den andra dog i en motorcykelolycka och den tredje sköts av polisen. Målningen kom upp efter ett initiativ från boende i området som ville hylla de tre männen. Alla tre var lokala profiler som kände många människor i området. Målningen hängde uppe med kommunala Botkyrkabyggens tillstånd. Kritiker menade att målningen var en hyllning till tre kriminella män. Efter ett reportage i Aftonbladet startade en debatt om konstverket, som senare plockades ner. I dag hänger det inte uppe i Botkyrka.

Bonuskonflikt: Platsen utanför Kungsträdgårdens tunnelbaneuppgång

I april hamnade Stockholmsmoderaterna i strid med den styrande rödgröna majoriteten. Moderaterna Sten Nordin och Joakim Larsson anser att den gamle M-statsministern Arvid Lindman bör hyllas på lämpligt sätt i centrala Stockholm genom att döpa platsen utanför Kungsträdgårdens tunnelbaneuppgång vid Jakobsgatan till Arvid Lindmans plats.

S och V är mycket kritiska, och menar att det inte vore särskilt lämpligt att döpa ett torg efter en man som motsatte sig allmän rösträtt och var drivande i uppstarten av det Rasbiologiska institutet. Moderaterna påpekar då att det faktiskt var socialdemokraten Hjalmar Branting som beslutade om det rasbiologiska institutets öppnande.

Fyra månader efter debatten har platsen inte döpts efter Arvid Lindman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.