Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Snart ska Claudia hem till sin sjuka dotter

Tiggaren Claudia Sbircea sitter böjd över ett fotografi på sin handikappade dotter. Men stämmer verkligen historien? Spåren leder DN till byn Malu Vinat i Rumänien.

”Hjälp oss att hjälpa vår blinda dotter”, eller: ”Hjälp mig, jag har en sjuk son som behöver äta”, är budskap man kan se på lappar som tiggare bär med sig.

Rykten som säger att historierna och fotografierna är falska sprider sig som en löpeld i sociala medier. Det senaste på Facebook är att tiggare ska ha drogat barnen för att de ska ligga stilla i famnen. Texten som sprids på Facebook har 167.314 delningar och avslutas med: ”När du ser en tiggare tänk efter innan du skänker pengar. Om det inte vore för dina gåvor skulle affärsrörelser som denna ha dött ut.”

DN har i en månad följt det rumänska paret Claudia och Nico Sbircea som är i Stockholm för att tigga pengar till sin handikappade dotter Vandana. Under Claudias tiggarask är en bild på dottern instucken med texten: ”Snälla ni, Jag har en dotter som behöver hjälp. Hon är 14 år gammal och handikappad, kan inte gå och är blind. Vi har inga pengar, snälla hjälp oss.”

– Läkaren ville att jag skulle ta bort henne när hon föddes, men jag vägrade, säger Claudia till DN.

DN Plus: Läs hela DN:s reportage här

Prenumerant? Du får tillgång till hela artikelserien när den publiceras när du aktiverat din digitala prenumeration. Har du ännu inte gjort det? Här kan du aktivera den.

Ännu inte prenumerant? Läs här om vad som ingår i det digitala paketet.

Svår situation för romer i Rumänien

Romerna i Rumänien var slavar fram till 1867, vilket fortfarande påverkar politiken i Rumänien. En stor grupp romer i Rumänien lever utanför samhället och bor på landsbygden i plåtskjul eller saknar bostad helt och har varken tillgång till skola eller sjukvård.

- Det finns till och med en stor grupp romer som saknar id-kort, vilket betyder att de inte betraktas som medborgare i landet, säger Maria Leissner, ordförande i delegationen för romska frågor.

För romerna i Bulgarien och före detta Jugoslavien är situationen liknande.

Källa: TT, Delegationen för romska frågor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.